Nyt nordisk projekt om tegnsprog blandt børn og unge

Afdeling for Dansk Tegnsprog under Dansk Sprognævn har i fællesskab med Språkrådet i Sverige, Språkrådet i Norge, Finlands Dövas Förbund, Málnefnd um íslenskt táknmál, Døves Nordiske Råd (DNR) og Døves Nordiske Ungdomsråd (DNUR) fået en bevilling fra Nordplus, som er Nordisk Ministerråds mobilitets- og netværksprogram for uddannelsesområdet, til projektet Nordisk TegnTube: Døve og hørehæmmede børn og unge fortæller om sprog og sprogvalg i Norden.

Projektet Nordisk TegnTube vil på en måde og i et sprog som taler til døve og hørehæmmede børn og unge i Norden, skabe opmærksomhed om tegnsprog som et fuldt levende sprog og et fuldt muligt sprogvalg. Tegnsprog er i varierende – og flere steder i lav – grad synligt i Norden som et ”ungt sprog”, og mange steder hersker den misopfattelse at det skulle være problematisk at bruge flere end ét sprog, som fx et tegnsprog og et vokalt sprog.

I projektet vil vi optage døve og hørehæmmede børn og unge fra hele Norden dels i sekvenser hvor de fortæller om deres sprog og sprogvalg, dels i sekvenser hvor de giver eksempler på tegn fra deres tegnsprog. Disse videooptagelser vil blive lagt på en af de unges foretrukne kanaler, nemlig YouTube, og forhåbentlig vil de kunne inspirere andre børn og unge til at se tegnsprog som en mulighed og øge deres nordiske nabo(tegn)sprogforståelse.

Børnene og de unge vil blive optaget i løbet af en firedagesworkshop i København hvor de i øvrigt – gennem en række oplæg – vil få mere viden om de nordiske tegnsprog og deres historie, tosprogethed, sproglig identitet mv. Tanken er at deltagerne – gennem det fysiske møde med børn og unge fra de nordiske nabolande og gennem konkret oplysning – vil få en større forståelse for døve og hørehæmmedes sprog og vilkår i de andre nordiske lande, og at de kan bringe denne viden med hjem til deres egne lande og være med til at udbrede den blandt deres jævnaldrende.

Videoerne vil (sammen med erfaringer fra projektet og introduktionstekster om de nordiske tegnsprog) desuden komme til at ligge på den hjemmeside der bliver skabt i forbindelse med projektet.

Projektet begynder til september 2020 og varer knap et år.

Du kan blive leder af projektet
Vi søger lige nu efter den person der skal lede ovenstående projekt. Brænder du for at arbejde med børn og unge, nordisk samarbejde og sprog? Er du god til at lave hjemmesider, kan du lede et projekt og mestrer du et af de nordiske tegnsprog? Så kan det være det lige er dig vi leder efter.

Du kan se stillingsopslaget på Jobnet.dk.

Anna Sofie Hartling

Svenskt teckenspråkskorpus finns nu online

Stockholms universitets teckenspråkskorpus kan nu nås med ett klick i din webbläsare.

Ett teckenspråkskorpus gör det möjligt att undersöka språkligt material. Genom att titta på inspelade samtal kan man få bättre förståelse om hur språket används i praktiken.

I en artikel i Dövas tidning skriver professor Johanna Mesch: ”Korpusar är stora databaser med autentiska (naturligt producerade) teckenspråkstexter där man kan göra sökningar och hitta svar på forsknings- eller språkbruksfrågor”.

En korpus består av videofilmer och annoterade textfiler som man kan söka i.

Länge har språkintresserade och studenter varit hänvisade till teckenspråkslexikon när man velat ta reda på hur ett tecken ser ut. Men hur uttrycks tecknet i spontana samtal och i vilka sammanhang kan man använda det? Sådana frågor får man inte alltid svar på genom att titta i ett lexikon.

”Teckenspråkskorpusar kan användas för att ta reda på sådant som kan vara svårt att hitta information om i teckenspråkslexikonet, exempelvis teckenvarianter, t.ex. former av ANNAN ’annan’, i vilka sammanhang ett visst tecken används, eller vilken grammatisk form som är vanligast”, förklarar Johanna Mesch i en artikel i Dövas tidning.

I STS-korpus kan man se hur tecken används i olika sammanhang.

Stockholms universitet har sedan 2009 utvecklat flera korpusar som har används i forskningen och i undervisningen. Tidigare har man varit tvungen att ladda ner programmet Elan, annoteringsfiler och videofilmer till sin dator. Emellanåt har annoteringsfilerna uppdaterats, vilket har inneburit en del pyssel för användarna.

Men nu finns materialet tillgängligt på nätet i STS-korpus och det går att komma åt korpusarna i en webbläsare, vilket underlättar användandet. Det finns också kopplingar till Svenskt teckenspråkslexikon så att man ser hur grundformen för de sökta tecknen ser ut.

”Nu är det möjligt att använda STS-korpus som verktyg i andraspråksundervisning i ämnet teckenspråk, och lärare kan bekvämt utnyttja det i sin undervisning”, skriver Johanna Mesch.

Att bygga en teckenspråkskorpus tar mycket tid eftersom alla videofilmer måste annoteras för hand. Det går inte att låta datorn tagga upp materialet automatiskt som man kan göra för textkorpusar på skrivna språk. Och det finns alltid något som kan förbättras.

”Vi kommer att utveckla språkvetenskaplig information som uppmärkning av ordklasser, satsgränser, munrörelser och andra markörer som är speciella för teckenspråk, såsom osynliga referenter. I framtiden kan det också bli möjligt för lärare att ladda upp eget annoterat teckenspråksmaterial för undervisning”, skriver Johanna Mesch, som också informerar att det kommer ske ett utökat nordiskt samarbete kring multimodala teckenspråkskorpusar under 2020-talet.

Länkar

Forslag till ny språklov hever statusen til det norske tegnspråket

Allerede i språkmeldingen Mål og meining. Ein heilskapleg språkpolitikk (2007-2008) ble en allmenn språklov satt opp som en av de prioriterte og overordnede tiltak for å gi et samlet uttrykk for den totale språksituasjonen i Norge. Den 12. mai, ble endelig forslag til ny helhetlig språklov lagt frem av den norske regjeringen.

For tegnspråksamfunnet i Norge var dette en gledens dag og en viktig milepæl i den mangeårige kampen for en anerkjennelse og ordentlig språkstatus av norsk tegnspråk som et fullverdig språk.

I forslag til § 7 Norsk tegnspråk kan man lese «Norsk teiknspråk er det nasjonale teiknspråket i Noreg. Som språkleg og kulturelt uttrykk er norsk teiknspråk likeverdig med norsk». Språkloven sitt formål i § 1 skal sikre at offentlige organer verner og fremmer norsk tegnspråk ut over det som lovverket i Norge krever. Med offentlig menes både stat, fylker og kommuner.

Formålet med Språkloven utgjør et fundament for en systematisk og helhetlig språkpolitikk. I tillegg til dette, mener kulturdepartementet at loven må suppleres med praktiske tiltak, selv om Språkrådet skal ha rettledningsplikt ovenfor det offentlig når det gjelder norsk tegnspråk.

Regjeringa vil også ha en bred gjennomgang av teiknspråkfeltet i form av ei Norsk offentlig utredning (NOU). En slik utredning vil også i følge proposisjonen synliggjøre den tegnspråklige minoriteten og kan også gi anerkjennelse av de som har vært utsatt for en fornorsking som likner på den fornorskingen som samene og kvenene har opplevd.

I intervju med Døves media håper kulturministeren å få språkloven vedtatt på denne side av sommeren og arbeidet med utvalg til Nou’en starter så fort som mulig.

Sonja Myhre Holten

Les mer

Artiklar om teckenspråkig pedagogik hos Skolverket

Skolverket i Sverige har publicerat flera artiklar och filmer som behandlar teckenspråkig pedagogik i förskola och specialskola.

Läslyftet är en digital utbildningsplattform för yrkesverksamma lärare. Målet är att utveckla undervisningen så att läsande, skrivande och samtalande främjar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.

Läslyftet består av olika moduler som består av artiklar och videofilmer på Lärportalen som är en del av Skolverkets webbplats, vilket lärarlaget kan använda i kollegiala diskussioner. Flera artiklar tar upp det svenska teckenspråkets roll och dess betydelse för den fortsatta skolgången för döva och hörselskadade elever. Videopresentationerna kan ses på Youtube.

Läs artiklar

Se Youtube-filmer

 

Teckenspråkets röst vinnare av Minoritetsspråkspriset 2020

Föreningen Teckenspråkets röst mottog Minoritetsspråkspriset 2020 för sitt arbete med att arbeta mot fördomar om dövas och hörselskadades språkliga villkor.

Varje år sedan 2012 delar Språkrådet ut Minoritetsspråkspriset till individer eller organisationer som på olika sätt gjort viktiga insatser för minoritetsspråken i Sverige. I år blev pristagaren föreningen Teckenspråkets röst.

Pristagaren utses av en fristående jury utifrån nomineringar som lämnats in till Språkrådet. Juryns motivering lyder: ”Teckenspråkets röst bedriver ett enträget och engagerat arbete för att motverka fördomar om dövas och hörselskadades språkliga villkor och för rätten att tillägna sig och använda det svenska teckenspråket i skola och samhälle”.

I bild från vänster: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Isabel Engwall, Teckenspråkets röst, Martin Sundin, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen, Anna Gezelius, samordnare för minoritetsspråken och Harriet Kowalski, avdelningschef för Språkrådet. Foto: Sofia Tingsell.

Rebecca Jonsson, grundare av Teckenspråkets röst.

Minoritetsspråkspriset delas brukligt ut av kulturministern på Språkrådsdagen, en konferens som Språkrådet arrangerar varje år, men på grund av coronaviruset har konferensen ställts in. Istället skickade kultur- och demokratiministern Amanda Lind en videohälsning: ”Genom ert engagemang för alla dövas och hörselskadades rätt till teckenspråket och dövkulturen är ni en förebild för många andra som kämpar för sina rättigheter och för en bättre tillvaro”.

En av föreningens grundare, Isabel Engwall, fick ta emot ett diplom och en blombukett av generaldirektören Martin Sundin i Språkrådets lokaler. Den andra grundaren, Rebecca Jonsson, kunde inte närvara men båda pristagarna kommer att bjudas till Språkrådsdagen nästa år då en officiell överlämning av Minoritetsspråkspriset 2020 kommer att ske.

Det är andra gången Minoritetsspråkspriset ges till en pristagare som arbetar med det svenska teckenspråket. Minoritetsspråkspriset 2013 gick till Josette Bushell-Mingo, konstnärlig ledare på Tyst Teater.

Läs pressmeddelande hos Isof.

Döva barns tankar om teckenspråk vid konstutställning

Döva elever på Kristinaskolan ställer ut konstverk, som beskriver det svenska teckenspråkets betydelse för dem, i Härnösands konsthall.

Härnösands konsthall i samarbete med Teskedsorden ordnar en konstutställning den 14 februari till den 5 mars, där barn och unga berättar om sina drömmar. Förskolor och skolor i Härnösands kommun har inbjudits att bidra med olika konstverk gjorda av barn och unga. Med anledning av att barnkonventionen blivit lag i Sverige är temat ”Barn och unga i Härnösand drömmer”.

Elever på Kristinaskolan, en dövskola i Härnösand, ställer ut gipshänder som de tillverkat själva. Händerna representerar det svenska teckenspråket. På textlappar har eleverna skrivit ner sina tankar och drömmar. På några av dem står det:

  • Jag önskar att mamma och pappa lär sig teckenspråk!
  • Jag önskar att alla i hela världen ska kunna teckenspråk!
  • Jag vill att min familj lär sig teckenspråk så vi kan prata med varandra.
  • Jag önskar att det fanns fler TV-program på teckenspråk.
  • Det är så tur att jag kan teckenspråk och tur det finns skolor för alla döva och hörselskadade. Jag skulle inte klara av att gå i en skola med hörande elever. Om ingen kunde teckenspråk skulle jag känna mig utanför.

Utställningen kommer att dokumenteras och överlämnas till Sveriges statsminister Stefan Löfven, som på så sätt blir en offentlig handling som bevaras för framtiden.

Läs mer hos SPSM:

Språklig vägledning till förskolor

Utbildningsstyrelsen i Finland har gett ut en vägledning om förskoleverksamhet för teckenspråkiga barn.

I vägledningen lyfter Utbildningsstyrelsen fram de behov som finns hos teckenspråkiga barn, oavsett om de är döva, hörselskadade eller hörande. Myndigheten fäster särskild uppmärksamhet på barnet språkliga och kulturella identitet. Pedagogerna behöver tänka på är det tecknade språkets visuella karaktär, och att de försäkrar sig om ögonkontakt med barnen, att barnen ges tid att titta på material som används och att tala i tur och ordning.

Alla förskolor har inte möjlighet att ordna teckenspråkiga miljöer, men det finns saker som förskolan ändå kan göra, t.ex. att anlita en assistent eller en tolk för teckenspråkiga döva. Men dessa åtgärder räcker inte för att barnet ska bli delaktig. Ansvaret för att barnet ska vara delaktig ligger hos pedagogerna.

En del teckenspråkiga barn kan behöva extra stöd, men behovet är inte samma för alla.  Utbildningsstyrelsen rekommenderar ändå att förskolan har en plan för lärande för alla teckenspråkiga barn inom ramen för allmänt stöd. Det kan leda till att undervisningen bli planeras bättre och att den dokumenteras. Barn som kommer från andra länder och inte kommit i kontakt med teckenspråket i sitt hemland kan behöva ett intensifierat stöd.

Utbildningsstyrelsen skriver också att de finska teckenspråken kan berika verksamheten även för barngrupper som tidigare inte kommit i kontakt med ett tecknat språk. Så att det finns teckenspråkiga barn i verksamheten kan vara en tillgång.

Vägledningen ska ses som ett komplement till föräldrarnas kunskap om sitt eget barn, så det är viktigt att det finns ett bra samarbete med föräldrarna.

Ladda ner Teckenspråkiga barn i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen.