Riksdagsseminarium om svenska teckenspråkets ställning

Svenska Språkrådet medverkade vid ett riksdagsseminarium om det svenska teckenspråkets ställning, som arrangerades för att uppmärksamma Teckenspråkets dag.

Seminariet hade rubriken ”Ska det svenska teckenspråket likställas med talat svenskt språk?” och arrangerades av Miljöpartiet tillsammans med organisationen Teckenspråkets röst. Det är första gången på 49 år som det svenska teckenspråket diskuterades vid ett seminarium i riksdagen. Senast det skedde var 1969.

Från riksdagsseminariet om det svenska teckenspråkets ställning som hölls den 16 maj. Foto: Tomas Kold Erlandsen

Omkring 80 inbjudna riksdagsledamöter, forskare och andra intresserade kom till seminariet som inleddes med att tre hörande föräldrar till döva barn berättade om sina erfarenheter. Att få ett dövt barn innebär att en ny värld öppnar sig för föräldrarna. Många föräldrar upplever att de får för lite stöd från samhället att lära sig, använda och utveckla det svenska teckenspråket. Hörande föräldrar som väljer hörselimplantat till sitt döva barn avråds många gånger att lära sig svenskt teckenspråk av hörselvården. Istället uppmuntras föräldrarna att enbart använda talspråk med sitt barn. De föräldrar som ändå väljer att lära sig teckenspråk erbjuds enbart 240 timmars undervisning, vilket inte räcker för att lära sig ett helt nytt språk.

Tommy Lyxell från Språkrådet ingick i den expertpanel som diskuterade det svenska teckenspråkets ställning i det svenska samhället. Paneldiskussionen handlade bland annat om det svenska teckenspråkets ställning, dövas tvåspråkighet, döva implantatbärares situation i grundskolan, den språkliga identiteten och de erfarenheter som föräldrar till döva barn har.

På frågan varför det svenska teckenspråket inte har starkare ställning i skolan svarade Tommy Lyxell:

”Skolan är organiserad efter elevernas funktionshinder, inte efter deras språkförmåga. Specialskolan är förvisso tvåspråkig men skolpliktsbestämmelserna utgår från vilken hörselförmåga eleverna har. Det är märkligt eftersom inlärning sker utifrån elevernas språkliga förutsättningar. Det är inte avhängigt om eleverna har hörsel eller inte”.

Deltagare på riksdagsseminariet. Fr v.: Conny Norén (förälder), Madeleine Lyngbrant (förälder), Anna Trolin (förälder), Lea Strandberg (leg. psykolog och psykoterapeut), Elisabet Knutsson (riksdagsledamot Miljöpartiet), Tommy Lyxell (språkvårdare, Språkrådet), Krister Schönström (universitetslektor, SU), Ingela Holmström (fil. dr i pedagogik, SU), Josephine Bladh (moderator) och Isabel Engwall (Teckenspråkets röst).

Övriga personer i panelen var Lea Strandberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut hos Örebro Läns Landsting, Krister Schönström, universitetslektor vid institutionen för lingvistik, Stockholms universitet och Ingela Holmström, biträdande lektor vid institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Moderator var Josephine Bladh, som bland annat är ledare i nätverks- och mentorskapsprogrammet Makttrampolinen.

Annonser

Tegnspråkløftet vil styrke det norske tegnspråket

Nasjonalt nettverk for tegnspråk ble nylig arrangert av Signo og Språkrådet.

Temaet i år var tegnspråkløftet. Dette ble presentert av seksjonsleder, Hilde Haualand, ved tegnspråk og tolking ved Oslomet – storbyuniversitetet. Dagen ble brukt til å diskutere med landets største tegnspråkaktører om hva det burde satses på og hvilke prioriteringer som eventuelt måtte gjøres. Det er styret ved Oslomet som har bedt Kunnskapsdepartementet om en større satsing på tegnspråk, fordi det norske samfunnet har et stort behov for tegnspråklig kompetanse, for at hørselshemmede barn og unges lovfestede rett til utdanning i og på tegnspråk skal kunne ivaretas.

Målet med tegnspråkløftet er å skaffe mer kunnskap om norsk tegnspråk, kunne utdanne flere tegnspråkbrukere og bidra til bedring av språkpolitikkens hovedmål, slik at hørselshemmede barn får rett til å utvikle og bruke sitt førstespråk. Språkrådet er opptatt av å ha et spesielt fokus på morsmålsbrukeres mulighet til å utdanne seg, slik at man i tillegg kan ivareta den intergenerasjonelle overføringen.

I tegnspråkløftet, som er sendt til Kunnskapsdepartementet, er det foreslått blant annet å:

  • opprette tegnspråkrelaterte emner i et nytt masterprogram i mangfolds kompetanse og kommunikasjon ved Oslomet
  • utvikle norsk tegnspråk som et fullverdig masterfag i grunnskolelærerutdanningen
  • øremerke rekrutteringsstillinger
  • utvide utdanningstilbudet i tegnspråk
  • sikre tegnspråk og kunnskap om tolking som en tverrprofesjonell kompetanse, for
  • eksempel for barnevernspedagoger og sykepleiere
  • utvikle et vurderingssystem for norsk tegnspråk i tråd med det europeiske rammeverket for språk (CEFR).

Kulturminister Trine Skei Grande kom på slutten av dagen der hun blant annet sa: «Vi skal kjempe for at tegnspråkbrukere ikke blir holdt utenfor. Vi skal snu holdninger ved å bruke lovverket, utdanningen og den planlagte språkloven, der vi har en anledning til å heve statusen til norsk tegnspråk. Jeg lover å bruke de virkemidlene jeg har, slik at folk kan få en bedre forståelse for tegnspråk».

Rektor Curt Rice, fra Oslomet, lanserte navnetegnet OSLOMET. Tegnet er omdiskutert på sosiale medier, fordi det knytter til seg spørsmål om det følger den tegnspråklige «fonotaksen» i norsk tegnspråk. Det kom inn flere forslag til juryen som bestod av representanter fra Oslomet, Døve studenter i høyere utdanning (DiHU) og Språkrådet. Dette tegnet ble resultatet for OSLOMET.

Det viktigste målet med nettverkets arbeid fra det ble opprettet i 2011, er å arbeide for at St. melding nr. 35. Mål og meining. Ein heilskapleg språkpolitikk (språkmeldingen) blir fulgt opp. Dette målet kan nås ved at man peker ut områder for samarbeid og utvikling, og ved at aktørene deler informasjon, gjør opp status og forplikter hverandre gjennom konkrete tiltak. Aktørene i Nasjonalt nettverk for tegnspråk holder Språkrådet informert om situasjonen, og Språkrådet kan bruke relevant informasjon i sitt tegnspråkpolitiske arbeid. Nettverket fungerer som en lyttepost på tegnspråkområdet i Norge.

Medlemmene av nettverket er institusjoner, og de fleste institusjonene har to medlemmer. Siden norsk språkpolitikk skal være sektorovergripende, og siden det er et lederansvar å følge opp språkpolitikken og arbeidet med tegnspråk (spesielt i offentlig sektor), er den ene representanten en person med beslutningsmyndighet, og den andre er en tegnspråklig fagperson.

For de som er interesserte i kulturministerens tale kan den sees ved å følge linken (tekstet til norsk og tolket til norsk tegnspråk.

Sonja Myrhe Holten

Demonstration för nationell tolktjänst

Vid en demonstration i Stockholm framförde teckenspråkiga döva krav på att en nationell tolktjänst inrättas.

Döva teckenspråkiga har kunnat beställa tolk när de har kontakt med samhällets förvaltningar och sjukvården i 50 år. Tolktjänsten finansieras i dag av landstingen. Men många upplever att villkoren inte är likvärdiga i hela landet och att dagens regelverk begränsar dövas möjligheter i samhället.

Framför allt är man missnöjda med att inte kunna få kostnadsfri tolktjänst i arbetslivet. Döva tar i dag högskoleexamen i högre utsträckning och är kvalificerade för högre positioner i arbetslivet. Men arbetsgivare anställer ogärna döva på högre positioner eftersom det innebär en merkostnad. Arbetsgivaren måste nämligen själv stå för tolkkostnaden. Arbetsplatser kan få kostnadsfri tolk vid arbetsplatsträffar där döva är passiva mottagare av information, men inte om döva är chefer och leder möten.

En annan invändning som framförs är att tolktjänsten är knuten till döva och hörselskadade tolkbrukare. Bedömningen görs efter tolkbrukarnas hörselförmåga – inte deras språkbehärskning – vilket är diskriminerande, anser initiativtagarna till demonstrationen.

En statlig utredning föreslog 2011 att tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet ska administreras av en statlig huvudman. Regeringen har inte genomfört utredningens förslag.

Läs mer:

Tvåspråkig lärarutbildning ges vid Stockholms universitet

Stockholms universitet erbjuder till hösten en lärarutbildning med inriktning på grundskolans årskurs 4–6 med teckenspråkig tvåspråkighet som profil.

”Utbildningen ger en yrkesexamen som är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden”, skriver Stockholms universitets på sin hemsida.

För komma in på utbildningen krävs bland annat förkunskaper i svenskt teckenspråk på minst B1-nivå enligt den gemensamma europeiska referensramen för teckenspråk, vilket motsvarar en gymnasieexamen i Svenskt teckenspråk 1 eller Teckenspråk för döva A.

Lärarkandidaterna får kunskaper i svenska, engelska, matematik och ett valbart ämne.

Läs mer

Datainsamling av teckenspråk

Vad ska man tänka på när man samlar språklig material på ett tecknat språk? Humanistiska yrkeshögskolan Humak har i samarbete med projektet Lev i vårt språk tagit fram en handledning om detta på finlandssvenskt teckenspråk.

Datainsamling av teckenspråk – hur gör man? heter handledningen som bygger på en artikel i Karin Hoyers doktorsavhandling Dokumentation och beskrivning som språkplanering från 2012.

Frågor som insamlingsmetoder, val av informanter, forskningstillstånd, praktiska tips vid inspelning och arkivering av inspelat videomaterial tas upp i handledningen. Beskrivningen stannar vid insamling av språklig material. Hur materialet sedan kan användas i sökbara språkkorpusar och vid språkliga analyser går handlingen inte in på.

Handledningen finns förutom på finlandssvenskt teckenspråk även på svenska, finska och engelska.

Läs handledningen Datainsamling av teckenspråk hos Teckenspråksbiblioteket

Tolkutbildning ska stärka det finlandssvenska teckenspråket

Det finlandssvenska teckenspråket är hotat. För att stötta språket inrättas nu en särskild tolkutbildning i Finland.

Det finlandssvenska teckenspråket är allvarligt hotat enligt Unesco. Det finns knappt ett hundratal talare kvar av språket.  Som del i revitaliseringsarbetet har yrkeshögskolan Humak i Helsingfors skräddarsytt en ny tolkutbildning. Någon tolkutbildning på finlandssvenska teckenspråket har inte funnits på 30 år. Intagning sker under våren 2018.

Tolkutbildningen har 10 studieplatser och är öppen för såväl som och hörande tolkstudenter. Den som tolkar till och från finlandssvenskt teckenspråk måste kunna fyra språk: finska, finskt teckenspråk, svenska och finlandssvenskt teckenspråk och ställer stora krav på de sökande. De sökande måste behärska minst två av dessa språk. Särskilt betonas vikten av kunskaper i svenska.

Eftersom målgruppen är liten kommer utbildningen att vara individuellt anpassad och erbjuda möjlighet till distansstudier. Under projekttiden ska man ta fram undervisningsmaterial för en tolkutbildning i finlandssvenska teckenspråket.

Läs mer hos Finlands Dövas Förbund.

Dansk Sprognævn oroat över flytt

Den danska regeringen har beslutat att utlokalisera Dansk Sprognævn, vilket kan påverka språkvårdsarbetet med danskt teckenspråk.

Regeringen har beslutat att utlokalisera en del statliga myndigheter som har sin verksamhet i Köpenhamn. Dansk Sprognævn, som är en statlig forskningsinstitution, ska flyttas i Bogense, som ligger 2,5 timmes bilfärd väster om Köpenhamn.

Språknämndens chef, Sabine Kirchmeier, är bekymrad över beslutet. ”Jeg er bange for at det bliver en overordentlig vanskelig opgave at få et højt specialiseret forskningsmiljø som Sprognævnet til at fungere i Bogense”, skriver hon i ett pressmeddelande.

”Der er også et kæmpe problem for vores afdeling for dansk tegnsprog da der i Bogense og omegn ikke findes et tegnsprogsmiljø som vores medarbejdere kan samarbejde med.”

Läs mer hos Dansk Sprognævn.