TegnTube – nordiske tegnsprog i de unges hænder

TegnTube er et nyt site der skal skabe opmærksomhed omkring nordiske tegnsprog som sprog der tales af unge.

Med hjemmesiden TegnTube og en egen Youtube kanal demonstrerer de nordiske sprognævn og ungdomsforbund for døve hvordan man i et fællesnordisk samarbejde kan fremhæve de nordiske tegnsprog på en ung, informativ og spændende måde. TegnTube tilbyder viden om otte nordiske tegnsprog og unge døve tegnsprogstalende fra hele norden præsenterer de mest basale tegn på hvert deres nationale tegnsprog.

I dag fungerer amerikansk tegnsprog og internationale tegn som en slags lingua franca for mange unge døve og hørehæmmede når de skal tale med hinanden på tværs af landegrænser. Men til hverdag taler de fleste på deres eget tegnsprog: dansk, svensk, norsk, finsk og islandsk tegnsprog samt på de tre små tegnsprog: grønlandsk, færøsk og finlandssvensk.

Det kan være svært for døve børn og unge at finde hinanden på tværs af landegrænser, men med digitale muligheder som en hjemmeside og en YouTube-kanal åbner der sig nye muligheder for at skabe nordiske fællesskaber baseret på tegnsprog.

Thomas Hestbæk Andersen, der er direktør for Dansk Sprognævn, siger:

– Arbejdet med udvikling af TegnTube har været unikt fordi vi for første gang har fået mulighed for at finde mønstre på tværs af unges tegnsprog i Danmark, Sverige, Norge, Finland og Island. Med hjemmesiden belyser vi nye områder af et sprog der er relativt ukendt for mange. Og det er med til at sikre en fortsat nabotegnsprogsforståelse i Norden. 

Tommy Lyxell ved Språkrådet i Sverige siger endvidere:

– Vi vil fremhæve de nordiske tegnsprogs betydning for børn og unge, som er døve eller hørehæmmede. At have muligheder for en god sprogudvikling og sociale kontakter er en vigtig del af det at have et godt helbred. Norden skal være det bedste sted for børn og unge, har Nordisk ministerråd erklæret i sin vision. Denne vision gælder også for døve og hørehæmmede børn og unge. Vi lader deres fortællinger om tegnsprogenes betydning for dem komme frem på den nordiske webside TegnTube og på YouTube.

Målgruppen er børn og unge som er nysgerrige på tegnsprog i Norden, deres forældre, pårørende, professionelle og alle andre interesserede. 

Læs mere

Baggrund

TegnTube er blevet til i et projektsamarbejde mellem de nordiske sprogråd i Nordisk tegnsprogsnetværk og bestod af to faser. Den første formelle projektfase med udvikling af konceptet, afholdelse af workshops og videooptagelser var i perioden fra 1. juni 2020 – 31. august 2021 hvor projektet var forankret under Afdeling for Dansk Tegnsprog under Dansk Sprognævn. Den anden fase fra 1. september 2021 frem til den officielle lancering af hjemmesiden blev brugt til at finpudse sitet, og der er i mellemtiden kommet nyt indhold til, fx nordiske tegn og falske venner. Under den sidste fase har sitet været tilgængeligt for alle online. Projektets formål er at skabe opmærksomhed og information om nordiske tegnsprog som sprog der også tales af unge. 
Projektet blev finansieret af midler fra Nordisk ministerråd og Nordplus. Udover Nordisk tegnsprogsnetværk medvirkede ungdomsforbund for døve i de nordiske lande, Døves nordiske ungdomsforbund og Døves nordiske råd i projektet, som nu munder ud i lanceringen af TegnTube. 

DO kritiserar hörcentraler för bristande stöd för teckenspråk

Diskrimineringsombudsmannen i Finland anser att universitetssjukhusens hörcentralen förringar inlärning av teckenspråk för döva barn med kokleaimplantat och inte ser till barnets bästa.

Diskrimeringsombudsmannen, DO, har utrett hur universitetssjukhusen i Finland förhåller sig till inlärning av teckenspråk och funnit att sjukhusen ofta tonar ner teckenspråkens betydelse för döva barn som har kokleaimplantat.

I utredningen påpekar DO att talade språk och tecknade språk är likvärdiga och det bör förmedlas till föräldrar som har döva barn med kokleaimplatat. Ett implantat handlar att utveckla talat språk, inte om att göra språkval. Föräldrarna behöver få objektiv information om vikten av balanserad tvåspråkighet. Universitetssjukhusen borde ha en mer aktiv roll gällande inlärning av teckenspråk, menar DO.

Hörcentralerna uppmuntrar till användning av teckenstöd till talet, men teckenstöd inte är ett språk enligt DO. Teckenstöd förutsätter att barnet hör och förstår det talade språket. Om barnet inte har full nytta av implantatet ska hörcentralerna uppmuntra till inlärning av teckenspråk, menar DO.

Rätten till teckenspråk är skyddat i grundlagen. Enligt teckenspråkslagen är myndigheter skyldiga att främja de teckenspråkigas möjligheter att tala sitt eget språk. DO rekommenderar universitetssjukhusen att förbättra teckenspråkens ställning och tänka på barnens bästa.

Uppdaterat 25 oktober: Lagt till DO:s utlåtande översatt till svenska.

Läs mer

Svårt att få tolk i nordiskt grannland

Att vara teckenspråkig döv och få teckenspråkstolk på sitt språk i ett nordiskt grannland är ofta krångligt. Det framkommer i en rapport som Nordens välfärdscenter gett ut.

I det nordiska språksamarbetet framhålls det att medborgare ska utan gränshinder kunna flytta till eller arbeta i ett grannland. Men det gäller inte alltid för teckenspråkiga döva som stöter på hinder när de behöver använda teckenspråkstolk på sitt eget språk i ett nordiskt grannland.

Det kan handla om att döva behöver veckopendla över landsgränsen till en arbetsplats, gå på en utbildning, delta på en släktträff eller få sjukhusvård i ett nordiskt grannland. Även om det finns gemensamma drag i de nordiska teckenspråken kan det uppstå missförstånd om man tvingas använda tolk på ett nordiskt teckenspråk som inte är ens modersmål.

Tolkverksamheterna i Norden bygger på att ge service till medborgare som är folkbokförda i det egna landet, vilket skapar problem för dem som rör sig över gränserna. Reglerna för att få tolk skiljer sig åt i de nordiska länderna och det saknas ett gemensamt system som underlättar teckenspråkiga dövas rörelsefrihet i Norden.

Rapporten Grenslöse tegn? – Mobilitet og tegnspråk i Norden tar upp flera typfall där enskilda döva hamnar i kläm mellan de nordiska ländernas tolksystem. I rapporten förslår Nordens välfärdscenter flera åtgärder som skulle underlätta för döva att använda tolk i de nordiska länderna, bland annat ett nordiskt E-ID, förbättrad utbildning i de nordiska teckenspråken och behov av flerspråkiga teckenspråkstolkar. Bristen på statistik gör att kunskapen är begränsad om hur vanligt det är att döva använder tolk i ett nordiskt grannland.

Läs mer:

Teckenspråksforskning i Norden uppmärksammas

Nyligen firade teckenspråksforskningen 50 år i Sverige och i Norge utnämndes Marit Vogt-Svendsen till hedersdoktor för sin betydelsefulla forskning om norskt teckenspråk.

Arbetet med den första vetenskapliga beskrivningen av svensk teckenspråk inleddes den 1 april 1972. Det var studenten Brita Bergman som fick i uppdrag av Skolöverstyrelsen att ta reda på teckenspråkets lingvistiska status. Hennes banbrytande arbete ledde till att teckenspråksforskningen etablerades vid Stockholms universitet. Brita Bergman blev så småningom en av världens första professorer i teckenspråk. Att teckenspråksforskningen pågått i 50 år firades under en jubileumsdag vid Stockholms universitet.

Marit Vogt-Svendsen beskrev det norska teckenspråket i ett examensarbete vid Statens spesiallærerhøyskole och i en doktorsavhandling vid Allmennvitenskapelige høgskolen. Hennes pionjärarbete bidrog till att lyfta fram det norska teckenspråket i den internationella teckenspråksforskningen och ledde till att det norska teckenspråket erkändes som ett fullvärdigt språk i Norge 1997. För sina insatser erhöll Marit Vogt-Svendsen titeln hedersdoktor (æresdoktor) av OsloMet.

Läs mer

Nordiska teckenspråksnätverket möttes i Oslo

Nordiska teckenspråksnätverket genomförde ett fysisk nätverksmöte i Oslo den 18–20 maj.

Alla de olika nordiska teckenspråkens representanter presenterade nyheter från respektive land. Det fanns mycket att berätta och diskussionerna blomstrade efter att nätverket endast haft Zoom-möten under drygt tre år. Mötet diskuterade speciellt situationen i Grönland och Färöarna och nätverket bestämde sig för att stödja påverkansarbetet för båda teckenspråken.

Niels Kristensen, ordförande i Norges Døveforbund, besökte oss och vi kom överens om att träffas med Dövas Nordiska Råd i höst för att mer ingående diskutera fortsatt samarbete kring litteraturstudien Barn og unges tillgang til tegnspråk i Norden.

Alla gladdes över att få träffas fysiskt och du kan se alla deltagare på videon nedan i följande ordning: Tommy Lyxell, Lisa Nielsen, Meifríð Hansen, Anna Simonsen, Leena Savolainen, Sebastian Embacher, Annika Aalto, Sonja Myhre Holten, Heiðdís Eiríksdóttir, Janne Boye Niemelä.

Annika Aalto
Leena Savolainen

Video: Janne Boye Niemelä

Minoritetsspråkspriset 2022 tilldelas Sveriges Dövas Riksförbund

Sveriges Dövas Riksförbund får årets minoritetsspråkspris för sin långvariga och breda kamp för att stärka det svenska teckenspråkets ställning.

Minoritetsspråkspriset delades ut den 11 maj 2022 på Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen. Prisutdelare var kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Foto: Isof.

Juryns motivering är:

Sveriges Dövas Riksförbund har i 100 år arbetat för erkännande av svenskt teckenspråk som språk och som redskap för lärande. Organisationen arbetar brett med att stärka det svenska teckenspråkets ställning och med tillgänglighetsfrågor för teckenspråkiga, såväl nationellt som internationellt.

I år firar Sveriges Dövas Riksförbund 100 år som förbund, vilket firas med flera arrangemang. Att organisationen fick minoritetsspråkspriset får ses som ett kvitto på den långa kampen för att få det svenska teckenspråket accepterat inom olika samhällsområden men framför allt som ett undervisningsspråk i dövskolan.

Läs mer

Årets tecken utsett i Danmark och i Sverige

Årets tecken 2021 i både Danmark och i Sverige har anknytning till pandemin.

Årets tecken utses på Teckenspråkets dag den 13 maj i Danmark och den 14 maj i Sverige. Språknämnderna i respektive land utser årets tecken på denna dag. I Danmark väljs tecknet av en jury som tillsatts av Dansk Sprognævn, i Sverige av Språkrådet.

I Danmark föll valet på tecknet FÆRDIG som årets tecken 2021. Det är ett tecken som har använd flitigt i många sammanhang, t.ex. för att tala om att man tagit vaccindoser, har testat sig för eller varit infekterad i covid-19.

I Sverige valdes tecknet VACCIN till årets tecken 2021. Det är ett tecken som förmodligen använts av alla teckenspråkiga under året. Tecknet förekommer också i sammansättningar som exemplevis VACCIN/PASS.

Se utnämningarna hos

Teckenspråk användes på 1600-talet i Sverige

Ett nytt fynd i Riksarkivets samlingar visar att teckenspråk användes redan på 1600-talet i Sverige. Det är det äldsta kända historiska belägget i Norden.

I Arkivpodden berättar Riksarkivets sektionschef i Östersund, Maria Press, om ett intressant fynd hon gjort i Riksarkivets samlingar. I domstolsprotokoll från 1695 kan man nämligen läsa om ett döv man som dömdes till döden för ett mycket allvarligt brott.

Bild: Franz Hermann Czech, ”Versinnlichte Denk- und Sprachlere” 1836.

Jon Olufson föddes döv 1629 och växte upp på Rödön i Jämtland*. Han hade en döv bror, vilket tyder på att dövheten var ärftlig. I familjen fanns också två hörande bröder. Sinsemellan hade de utvecklat ett hemmagjort teckenspråk.

Förhöret var ovanligt rättssäkert för sin tid. De hörande bröderna Anders och Hemming fick tolka sin bror Jon vid två olika tillfällen. Rätten ville förvissa sig om att de faktiskt använde samma språk och att de hörande bröderna inte hittade på berättelser.

De noggranna anteckningarna ger en inblick i hur teckenspråket talades och om hur döve Jon Olufson levde sitt liv på 1600-talet. En del tecknen är väl beskrivna. Tecknet för ‘vit’ som utfördes med blicken uppåt och utsträckt tunga. ‘Svart’ tecknades med slutna ögon och där den ena handen slogs ner. ‘Norge’ tecknades med något illaluktande (sur sill) och med fjäll och berg med handens högt runtom upplyftande.

Avsnittet Det okända teckenspråket i Arkivpodden har transkriberats och kan läsas på Riksarkivets hemsida.

* Jämtland tillhörde Norge fram till 1645.

Läs mer

Språkvitalisering för små språk i Norden

I rapporten Framgång för små språk kan man läsa om hur man i de nordiska länderna arbetar för att stärka de små språken, bland annat det finlandssvenska teckenspråket.

Många av de små språken i Norden har försvagats, vilket innebär utmaningar. Hur kan de nordiska länderna upprätta den språkliga mångfalden? Det krävs insatser av samhället för att stärka språken så att de lever kvar. Rapporten vill lyfta fram goda exempel på språklig revitalisering.

Bild från rapporten Framgång för små språk. Illustration: Felicia Fortes

Rapporten innehåller två artiklar om teckenspråk. En artikel är författad av professor Johanna Mesch vid Stockholms universitet och beskriver utvecklingen hos de nordiska teckenspråken och deras språkliga status. Den andra artikeln är skriven av Maria Andersson-Koski, doktorand vid Helsingfors universitet, och handlar om hur man praktiskt har arbetat med att stärka det finlandssvenska teckenspråket, ett språk som enligt Unesco är utrotningshotat.

I artikeln om det finlandssvenska teckenspråket pekar Maria Andersson-Koski på olika faktorer som gjort att språket har fått uppmärksamhet och stöd från samhället. Lagligt skydd för teckenspråken i Finland, framtagandet av en språkplan, dokumentation av det finlandssvenska teckenspråket, utbildning av tolkar och bildandet av föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga r.f, är några dessa faktorer. Men även enskilda initiativ och manifestationer har satt språket på kartan. Språkrevitalisering präglas av långsiktighet. Tålamod är ett nyckelord, skriver Andersson-Koski i rapporten.

Rapporten Framgång för små språk är framtagen av Institutet för språk och folkminnen med medel från Nordiska ministerrådet.

Läs mer hos Institutet för språk och folkminnen.

Lättsamt och lärorikt om det svenska teckenspråket

Utbildningsradion sänder en programserie om svenskt teckenspråk. I fyra avsnitt behandlas det svenska teckenspråkets historia, influenser och särdrag.

I programserien Det här är svenskt teckenspråk får tittarna lära sig olika saker om det svenska teckenspråket, bland annat: hur språket såg ut förr, slang bland ungdomar förr och idag, hur inflyttade döva från andra länder ser på språket och vad som skiljer svenskt teckenspråk från andra teckenspråk.

Programserien Det här är svenskt teckenspråk kan ses på UR Play.

Ett avsnitt handlar om språkvård där språkbrukare bland annat diskuterar lämpliga och olämpliga tecken. Och vem har rätt att skapa tecken? I ett avsnitt medverkar Språkrådets medarbetare Tomas Hedberg.

Innehållet är lättsamt och lärorikt för såväl infödda talare som inlärare av språket. Alla avsnitt är 19 minuter långa, framförs på svenskt teckenspråk med svensk speakerröst och undertextning på svenska.

Se programserien på UR-play (kan ses utanför Sverige)