Årets tecken i Norge 2023 blev tecknet ICKE-BINÄR.
I motiveringen skriver juryn:
Tegnet er sammensatt av tegnene IKKE og KNYTTET-TIL. Etter det juryen har observert, er munnbildet ‘ikk binær’. Juryen anser tegnet for å være nytt.
Året 2023 var sterkt preget av identitetsdiskusjonen, noe som ga begrepet interseksjonalitet en ny dimensjon i tegnspråksamfunnet. Tegnet IKKE-BINÆR har i økende grad blitt observert hos flere aldersgrupper i 2023.
Läs mer hos Språkrådet.
Kunskap om antalet teckenspråkiga är viktigt för det språkpolitiska arbetet men man får inte glömma bort människorna bakom statistiken. Det var kontentan av ett språkseminarium som Nordiska teckenspråksnätverket arrangerade.
Ett tjugotal personer samlades i Institutet för språk och folkminnens lokaler i Stockholm för att diskutera vilken typ av statistik som behövs för att stärka de nordiska teckenspråken. Det var representanter från Nordiska teckenspråksnätverket, Dövas nordiska råd och språkforskare.
Sonja Myhre Holten inledde med att berätta om Nordiska teckenspråksnätverkes tanke med seminariet. Hon berättade att uppskattningar av antalet teckenspråkiga i Norge varierar mellan 10.500 och 25.000. Det handlar om antaganden men det behövs kunskapsbaserad statistik, menar Sonja Myhre Holten.
Lindsay Ferrara, professor vid Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet, fokuserade i sitt föredrag på begreppet språklig vitalitet. Om ett språk ska utvecklas behöver det användas i olika språkliga domäner (sammanhang) utanför hemmet. Unesco har tagit fram en modell för att mäta vitaliteten för språk. Den är utarbetad för talade språk men har anpassats för tecknade språk. Språkforskarna Webster och Safar (2019), tar till exempel upp teckenspråk som undervisningsspråk i skolan och myndigheters attityder till tecknade språk som viktiga parametrar.
Anna-Lena Keute, seniorreådgivare på Statistisk Sentralbyrå, berättade om den språkstatistik som byrån sammanställer. I dag används olika källor för att ta fram beräkning av antalet talare av olika språk i Norge. Dessa är spridda mellan olika myndigheter. SSB har fått i uppdrag att samla siffror på ett ställe så att man får en bättre överblick av språkanvändningen i Norge. Byrån ska också undersöka om det behöver tas fram ny data inom språkområdet. SSB har bland annat haft möte med Språkrådet om detta. Det är viktigt att säkerställa god kvalitet på statistiken, sade Anna-Lena Keute.
Maria Ventegodt, chef för likabehandlingsfrågor vid Institut for menneskerettigheder i Danmark, berättade om institutets arbete med handikappbarometern. Handikappbarometern består av 10 indikatorer (områden) som följs upp vart fjärde år i en enkätstudie som sänds till 20.000 danska medborgare – med eller utan funktionsnedsättning. Jämförelser görs mellan grupperna. På så sätt kan man se trender i frågor som påverkar personer med funktionsnedsättning. Arbetet med Handikappbarometern utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som bland annat pekar på staternas ansvar att ta fram statistik.
Under seminariet användes en stor del av tiden åt gruppdiskussioner, både i smågrupper och i helgrupp. Tanken är att seminariet ska följas upp med ytterligare seminarier med samma tema.
Läs mer:
Är danskt teckenspråk på väg att försvinna? Den frågan ställer sig många i Danmark. För att bemöta frågan ordnade Afdeling for Dansk Tegnsprog vid Dansk Sprognævn ett dialogmöte.
Dansk teckenspråk är ett hotat språk enligt Unescos lista över hotade språk. Antalet talare av språket har minskat. Hur kan man vända utvecklingen? Den danska språknämnden bjöd in representanter från dövorganisationer, dövkyrkan samt språkforskare till ett dialogmöte för att diskutera frågan.
För att få kunskap om revitalisering av tecknade språk hade Annika Aalto, specialsakkunnig hos Finlands Dövas Förbund, bjudits in. Hon berättade om revitaliseringsarbetet för det finlandssvenska teckenspråket, som också är ett hotat språk enligt Unesco. Detta har varit möjligt eftersom staten har skjutit till pengar för arbetet. Revitaliseringsarbete kräver med andra ord ekonomiskt stöd från samhället.
Janne Boye Niemelä från Afdeling for Dansk Tegnsprog berättade om det nordiska projektet Små språk i Norden, som har tagit fram en checklista för att stärka små språk – dit även tecknade språk kan räknas. Checklistan kan användas för att stärka det danska teckenspråket. Janne Boye Niemelä berättade att språkrevitalisering kan delas upp i fyra faser: 1) kartläggning, 2) ta fram en revitaliseringsplan, 3) genomföra planen och 4) utvärdering.
Under dialogmötet kom det fram många idéer om hur man kan stärka det danska teckenspråket.
Läs mer
Nordiska teckenspråksnätverket arrangerar ett seminarium om statistik och indikatorer för de nordiska teckenspråken. Institutet för språk och folkminnen är värd för seminariet som hålls i Stockholm den 16 november 2023.
Hur tar man fram tillförlitlig statistik om antalet teckenspråkiga språkbärare? Vilka indikatorer ska man använda för att mäta språkens vitalitet över tid? Det är två centrala frågor som kommer att diskuteras på seminariet.
De uppskattningar om antalet teckenspråkiga i Norden som finns har ofta tagits fram för länge sedan. Siffrorna behöver uppdateras och seminariet ska diskutera hur det kan göras på bästa sätt. Det är också önskvärt att hitta gemensamma indikatorer för de nordiska länderna så att man kan jämföra de tecknade språkens utveckling i Norden över lång tid.
Seminariet vänder sig till inbjudna deltagare från hela Norden. Det är representanter från dövförbund, språkforskare och språkvårdare i teckenspråk som är knutna till de nordiska språknämnderna.
Läs mer
Finlands Dövas Förbund har på sin webbplats lanserat en temasida med samlad information om det finlandssvenska teckenspråket.
Det finlandssvenska teckenspråket har länge ansetts vara en dialekt av det finska teckenspråket i Finland. År 2005 ansåg dock språkgemenskapen att det finlandssvenska teckenspråket är ett eget språk och år 2013 konstaterades språket vara allvarligt hotat enligt Unescos kriterier för hotade språk.
Det har genomförts ett flertal språkstödjande åtgärder och sedan år 2015 har staten finansierat flera projekt. Språkgemenskapen arbetar aktivt för att språket ska få leva vidare.
På temasidan kan du bekanta dig med vilka aktörer som arbetar för språket och språkgemenskapen, genom hurdana åtgärder man revitaliserat språket, hur språkets situation ser ut i nuläget och hurdana framtidsplaner det finns.
Visste du att det finlandssvenska teckenspråket har en egen språkplan som styr det språkstödjande arbetet, att det håller på att utarbetas ett revitaliseringsprogram för språket och att det finns en tv-dokumentär om finlandssvenska döva?
Om inte, så är du välkommen att lära dig mer om språket den nya temasidan!
/Annika Aalto
Läs mer
Språklagen i praktiken är en vägledning utgiven av Institutet för språk och folkminnen. Den ger praktiska råd om hur myndigheter kan arbeta utifrån den svenska språklagen, bland annat svenskt teckenspråk. Nu har skriften getts ut i en ny reviderad utgåva.
Språklagen i praktiken tar upp hur man ska tolka språklagens paragrafer och ger praktiska råd hur myndigheter och beslutsfattare kan agera för att skydda och främja användningen av svenska, de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk.
I den nya utgåvan finns intervjuer med myndighetspersoner som berättar hur de arbetar med språken och vilka utmaningar som finns. Tommy Aldergrim, strateg för mänskliga rättigheter, berättar om arbetet med svenskt teckenspråk inom Örebro kommun. Örebro kommun har utropat sig till Europas teckenspråkshuvudstad och tagit ett principbeslut att behandla svenskt teckenspråk som ett nationellt minoritetsspråk och språkgruppen som en nationell minoritet. Även om det skett förbättringar finns det fortfarande utmaningar kvar.
Första utgåvan av Språklagen i praktiken publicerades 2011, ett par efter att språklagen hade trätt i kraft. Av intervjuerna att döma kan man konstatera att språklagen har haft positiva effekter inom flera samhällssektorer, även om förändringarna i bland kan upplevas gå långsamt.
Läs mer
Matteväktarna är ett pedagogiskt material där animerade figurer förklarar matematiska begrepp delvis på svenskt teckenspråk.
Matteväktarna är ett läromedel som lär ut matematiska begrepp som volym, vikt, längd, räkneord på svenskt teckenspråk. I varje avsnitt stoppar väktare de som vill passera en bro om kan bevisa att de är mattemästare. Om de kan bevisa det får de passera.
Programserien är producerad av Utbildningsradion och vänder sig såväl till döva som hörande lågstadieelever. De animerade figurer använder teckenspråk men dialogen är också dubbad till svenska och är textad. Bland annat får eleverna lära sig siffertecken för svenskt teckenspråk, t.ex. tecken för våningsplan, tecken för ’varannan’ och ’vart tredje’.
Animationerna är gjorda av ett chilenskt animationteam utifrån en förlaga av filmade teckenspråkiga skådespelare.
Läs mer
13. juni mottok den norske kultur- og likestillingsministeren Anette Trettebergstuen rapporten «Tegnspråk for livet», som er et forslag til en helhetlig politikk for norsk tegnspråk fra Tegnspråkutvalget. Utvalget har fra 2021 hatt i oppdrag å undersøke og redegjøre for situasjonen for norsk tegnspråk.
Utvalget har funnet at norsk tegnspråk er et vitalt språk, men likevel er det under press. Det er derfor nødvendig med sterke tegnspråklige arenaer for at flest mulig skal ha muligheten til å lære og bruke norsk tegnspråk.
Utvalget har blant annet konkludert med at tegnspråk som opplæringsspråk står svakt, og det er vanskelig å få velferdstjenester på norsk tegnspråk. Selv om staten har gjort omfattende innsats for norsk tegnspråk, preges samfunnet likevel av mangel på kunnskap om døve og hørselshemmede og norsk tegnspråk. Denne gruppen opplever diskriminering både som personer med funksjonsnedsettelse og på grunn av det språket de bruker.
Utvalget tilrår seks hovedtiltak for å styrke norsk tegnspråk:
Dette er den første offentlige utredningen om norsk tegnspråk fra et språklig perspektiv. Rapporten skal sendes ut på høring. Det er ennå ikke helt klar når.
Sonja Myhre Holten
Läs mer
Institutet för språk och folkminnen har publicerat en rapport om information på svenskt teckenspråk på myndigheters webbplatser.
Rapporten består av två delar. Första delen är en uppföljning av tidigare kvantitativa kartläggningar som gjordes 2010 och 2015. Undersökningen visar att myndigheter generellt har blivit bättre att ta fram information på svenskt teckenspråk. Det är framför allt statliga myndigheter som har bättrat sig. Däremot har teckenspråkig information minskat på kommunala och regionala myndigheters webbplatser.
I den andra delen görs en genomgång av några vanliga översättningsfel av myndighetstexter och tar upp saker som utelämnande av prepositioner, överanvändning av vissa tecken och felaktig teckenföljd, vilket kan försvåra förståelsen. Denna del kan fungera som vägledning för översättare.
Läs mer
FANTASTISK-MEGET och HYBRID^MÖTE blev årets tecken 2022 i Danmark respektive i Sverige.
I Danmark utsågs årets tecken av en jury som under en lajvsändning argumenterade för sina favoriter. 15 olika förslag, både inlämnade förslag och jurymedlemmarnas egna förslag, deltog i tävlingen och tecknet som juryn slutligen kom överens om var FANTASTISK-MEGET.
Även i Sverige hade många nomineringar lämnats in. Det vinnande förslaget som utsågs av språknämndens medarbetare blev HYRBRID^MÖTE, som delvis består av ett nybildat tecken och delvis av ett etablerat tecken. Tecknet HYBRID används bara i sammansättningen HYBRID^MÖTE
Språknämnderna i Danmark och i Sverige utser årets tecken på Teckenspråkets dag, som i Danmark infaller det den 13 maj och i Sverige den 14 maj. I båda länderna efterfrågas förslag på tecken som bäst återspeglar det gångna året.
Rättelse 15 maj: Den tidigare glosan UTROLIG har av Dansk sprognævn bytts ut till FANTASTISK-MEGET vilket är glosan som används i Ordbog over dansk tegnsprog.
Läs mer
Nordiska teckenspråk • Nordiske tegnspråk • Nordiske tegnsprog • Pohjoismaiset viittomakielet • Norræn táknmál • Avannaamioqatigiinni ussersuutit • Norðurlendsk teknmál 