Nya rapporter från Språkrådet

Språkrådet i Sverige har publicerat två nya rapporter som rör det svenska teckenspråket. Den ena handlar om teckenspråkiga översättningar på myndigheters webbplatser, den andra om teckenspråkiga förskolor.

Rapporten Teckenspråkiga förskolor 2020, kartlägger hur många förskolor som kan erbjuda en teckenspråkig miljö för barn som talar svenskt teckenspråk. Kartläggningen är en uppföljning av en tidigare kartläggning från 2010. Antalet förskolor som erbjöd en teckenspråkig miljö 2020 var ungefär lika många som det var 2010. I många förskolor är vanligt att även svenskt tal med teckenstöd används. Teckenspråkiga förskolor har en mycket viktig roll för barns tidiga språkutveckling.

Rapporten Ökad förståelse eller symbolvärde? undersöker hur teckenspråkiga och finskspråkiga använder översatt information på fyra statliga myndigheters webbplatser. Undersökningen visar att översättningar på myndigheternas webbplatser har både en praktisk betydelse och ett symboliskt värde. För en del leder översättningarna till bättre förståelse av informationen. För många talare av finska och svenskt teckenspråk är information på det egna språket ett viktigt erkännande som minoriteter i det svenska samhället.

Hämta rapporterna

Fortsatt språkrevitalisering av finlandssvenskt teckenspråk

Flera projekt genomförs för att fortsätta stärka det finlandssvenska teckenspråket.

Projektet Språkstyrka – revitalisering av finlandssvenskt teckenspråk, har fått statliga medel för året 2021. Inom ramen för projektet har Finlands Dövas Förbund anställt en koordinator för revitaliserande arbete. Föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga rf är en viktig samarbetspartner och kommer att uppdatera Språkplanen för det finlandssvenska språket

Den Humanistiska yrkeshögskolan uppdaterar planen för utbildningen Instruktör i finlandssvenskt teckenspråk som planeras genomföras med separat finansiering. Den första utbildningen ordnades 2015–2017 men det finns behov av fler instruktörer. 

Ytteresse skola och resursenheten Snäckan som ligger i Österbotten har startat rådgivning till skolor och daghem som arbetar med hörselnedsatta och teckenspråkiga barn i Svenskfinland. Distansundervisning i tecken och teckenspråk har återupptagits från både daghemmen och skolan efter ett långt uppehåll. Nytt är att även codabarn nu kan få distansundervisning. 

Forskning i det finlandssvenska teckenspråket har inletts med statlig finansiering. Efter diskussioner med Undervisnings- och kulturministeriet om det finlandssvenska teckenspråkets speciella situation och behov, bestämdes det att ansvaret delas mellan två universitet: Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet. Vid Helsingfors universitet har det redan genomförts forskning om det finlandssvenska teckenspråket och den teckenspråkiga språkgemenskapen. Ytterligare forskning med en sociolingvistisk inriktning ska genomföras. Jyväskylä universitet ansvarar för forskning i finskt teckenspråk. Universitetet har erfarenhet av korpusarbete för det finska teckenspråket och kommer att bygga upp en korpus för det finlandssvenska teckenspråket.

Annika Aalto

Läs mer:

Tecknet för ‘corona’ utsedd till årets tecken i Sverige

Tecknet för ‘corona’ utsågs till årets tecken av svenska Språkrådet. Utnämningen skedde på Teckenspråkets dag den 14 maj.

Allmänheten har kunnat föreslå tecken som på bästa sätt sammanfattar året som har gått. De flesta förslagen hade med pandemin att göra. Av dessa första valde Språkrådet tecknet för ‘corona’, som de tycker är unikt, inte minst för den snabba spridningen över hela världen. Tecknet för ‘corona’ ser likadant ut i Sverige som den gör i många andra länder.

Det är första gången Språkrådet utser året tecken och utnämningen kommer att bli en tradition som genomförs varje år på Teckenspråkets dag.

I år är det 40 år sedan riksdagen den 14 maj tog ett beslut som innebar att undervisningen i specialskolan övergick till att bli tvåspråkig. Indirekt var det ett erkännande av det svenska teckenspråket vilket uppmärksammas varje år på Teckenspråkets dag.

Läs mer hos Isof.

Döva är en språklig och kulturell minoritet enligt Svensk ordbok

Ordet döv har i ordböcker ofta förklarats med ”saknar förmåga att uppfatta ljud”. I den nya upplagan av Svensk ordbok finns även den språkliga och kulturella identiteten beskriven.

I artikeln om ordet döv finns nu förklaringen ”person som till­hör en tecken­språkig och kulturell minoritet och som in­går i en gemenskap med i första hand andra döva och hörsel­skadade personer”. Att Sveriges mest inflytelserika ordbok gör detta tillägg är viktigt för teckenspråkssamhället, som ofta måste förklara vad ordet döv står för hos teckenspråkiga. I den första upplagan fanns bara den medicinska beskrivningen ”saknar förmåga att uppfatta ljud”.

Även artikeln om teckenspråk har uppdaterats med en post och beskriver teckenspråket som ett ”språk­system med upp­sättning av betydelse­bärande tecken som kombineras enligt grammatiska regler”. Tidigare fanns bara förklaringen ”gester som an­vänds i stället för tal”. Likaså tar Svensk ordbok upp att man kan ”tala svenskt teckenspråk” och att teckna också betyder ”ut­trycka (något) språkligt med hjälp av tecken i ett tecknat språk”.

Ändringarna i andra upplagan av Svensk ordbok har gjorts i samarbete med svenska Språkrådet och Sveriges Dövas Riksförbund

Svensk ordbok utarbetas av Svenska akademien. Den andra upplagan av Svensk ordbok, som gavs ut i maj 2021, finns i digital form och kan kostnadsfritt användas via mobilappar och på webben. Den första upplagan från 2009 finns även som tryckt bok.

Läs mer hos Svensk ordbok.

Nordiskt samarbete om teckenspråkskorpusar

Ett forskningsnätverk i Norden har startat ett tvåårigt projekt, vars mål är att ta fram nya metoder för att skapa teckenspråkskorpusar.

Samarbetet sker mellan teckenspråksforskare i Finland, Norge och Sverige. Utgångspunkten i projektet är kognitiv-funktionell lingvistik som studerar språket som en del av hjärnans aktivitet och som en del i mänskligt beteende. I teckenspråkskorpusar kan man studera teckenspråken som de används i spontana samtal.

Tre workshopar är planerade och målet är att bjuda in såväl yngre som äldre forskare. Forskarna vill också bjuda in representater från teckenspråksvärlden.

Projektet finansieras av Nordisk samarbetsnämnd för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (NOS-HS) genom Finlands Akademi. Huvudansvaret för projektet ligger hos teckenspråkscentret vid Jyväskylä universitet.

Läs mer:

Norsk tegnspråk er anerkjent i en ny språklov

Norsk tegnspråk ble vedtatt til å være det norske nasjonale tegnspråket den 25.mars 2021

Prop. 108 L (2019-2020) Lov om språk (språklova) legger grunnlaget for en offensiv norsk språkpolitikk som omfattar språkene den norske staten har ansvar for.  Fokuset er å få til strukturelle tiltak for å verne og fremme språkene.

Språkloven er sektorovergripende og kulturdepartementet vil lage en veileder for språklig sektoransvar. Språkrådet er et sentralt virkemiddel for oppfølging av språkloven. I forslag  til språklov er Språkrådets oppgaver og ansvar knyttet til rådgivning, veiledning og tilsyn.

Paragraf 7 anerkjenner norsk tegnspråk til å være det nasjonale tegnspråket og det er likeverdig med norsk som språk og kulturellt uttrykk. Alle offentlige sektorer skal sikre at norsk tegnspråk blir vernet ogfremmet i egen sektor.  Å verne og fremme norsk tegnspråk betyr at norsk tegnspråk ikke skal bli møtt med negative sanksjoner. I fremme ligger det også at det offentlige skal ha støttende tiltak overfor norsk tegnspråk i tråd med andre lover, forskrifter og folkerettslege avtalar.

Norske tegnspråkbrukere har rett til å lære, møte og bruke språket sitt. I følge meldingsdelen står det at [«et sentralt språkpolitisk mål må derfor være å gi så mange som mulig tilgang til norsk tegnspråk. Det er ikke en ulempe for døve og hørselshemmede barn å lære tegnspråk. Tvert imot gir det tilgang til det tegnspråklige fellesskapet og alle tegnspråklige arenaer. For mange i denne gruppa vil også norsk tegnspråk være den eneste reelle sjansen til å få et fullt utviklet språk.»] (Fra nynorsk til bokmål)  Et sentralt språkpolitisk mål må være å gi så mange som mulig tilgang til tegnspråk. (s. 75) .

Et hovedtiltak vil i tillegg være å sette ned et utvalg som skal levere en NOU (Norsk offentlig utredning). Dette utvalget skal ha en bred gjennomgang legge til rette for god sektorovergripende språkpolitikk på tegnspråkfeltet. Dette arbeidet skal synliggjøre den tegnspråklige minoriteten og det er viktig at tegnspråkbrukerne selv er godt representerte i utvalget. En viktig dimensjon i dette utvalgets arbeid vil være å se på tilgang til tegnspråk som en grunnleggende menneskerettighet.

NOU’en er også en anerkjennelse av de som opp gjennom historien har vært utsatt for språklig assimilering så samme måte som de samiske og kvenske mionoritetene.

Sonja Myhre Holten

Länk till Lov om språk (språklova)

Är du ung och vill göra en insats för teckenspråken i Norden?

Vi söker dig som är döv eller hörselskadad och är mellan 12 och 20 år och som är intresserad av att berätta om din språkliga vardag samt sprida kunskaper om de nordiska teckenspråken.

Nordisk TegnTube är ett nordiskt samarbetsprojekt som vill lyfta fram de nordiska teckenspråkens betydelse för barn och unga. Samarbetspartner är Nordiska teckenspråksnätverket, Dövas Nordiska Ungdomsråd och Dövas Nordiska Råd. Projektet finansieras med medel från Nordiska ministerrådet och Nordplus.

Målet med projektet är att skapa uppmärksamhet kring de nordiska teckenspråken som det talas av barn och unga. Som deltagare deltar du i fyra digitala workshopar under mars och april 2021 där du får lära dig mer om de nordiska teckenspråken samt träffa döva och hörselskadade barn och ungdomar från de andra nordiska länderna. Deltagarna kommer att producera korta videofilmer som läggs ut på YouTube samt webbplatsen Nordisk TegnTube. Kunskaper från workshoparna tar du med sig som teckenspråkig ambassadör.

Är du sugen att vara med? Anmälan görs senast den 15 26 februari. Mer information finns på projektsidan TegnTube.com.

Teckenspråkiga är aktiva i kontakter med departementen

Språkrådets undersökning om mejlkontakter med departementen visar att teckenspråkiga är den mest aktiva gruppen av de språkliga minoriteterna i Sverige.

Med anledning av att svenska språklagen varit i kraft i tio år genomförde Språkrådet en undersökning av mejlkonversationen med de olika departementen inom Regeringskansliet under perioden 2009–2018.

Undersökningen visade att det språk som engagerade medborgarna allra mest var det svenska teckenspråket. Jämfört med de nationella minoritetsspråken var det tre gånger så många ärenden som rörde det svenska teckenspråket. En tredjedel av mejlen var inskickade från organisationer. Av de 19 olika organisationer som skickat mejl till något departement kunde 12 kopplas till döva, hörselskadade och teckenspråkiga. Sveriges Dövas Riksförbund låg i topp på listan av mejlavsändare.

Ärendena gällde det svenska teckenspråkets ställning, bristande tillgång till teckenspråk eller synpunkter på politiska beslut eller myndigheters arbete. De kunde handla om utbildning i svenskt teckenspråk, tillgången till tolk och hur man ska tolka språklagen. I undersökningen framgår det att det finns en glapp mellan regeringens intention med språklagen och medborgarnas förståelse av lagen.

Undersökningen redovisas i Språkrådets rapport Språklagen och medborgaren – en undersökning om medborgarmejl och i en artikel i Current Issues in Language Planning.

Läs mer

Nyt nordisk projekt om tegnsprog blandt børn og unge

Afdeling for Dansk Tegnsprog under Dansk Sprognævn har i fællesskab med Språkrådet i Sverige, Språkrådet i Norge, Finlands Dövas Förbund, Málnefnd um íslenskt táknmál, Døves Nordiske Råd (DNR) og Døves Nordiske Ungdomsråd (DNUR) fået en bevilling fra Nordplus, som er Nordisk Ministerråds mobilitets- og netværksprogram for uddannelsesområdet, til projektet Nordisk TegnTube: Døve og hørehæmmede børn og unge fortæller om sprog og sprogvalg i Norden.

Projektet Nordisk TegnTube vil på en måde og i et sprog som taler til døve og hørehæmmede børn og unge i Norden, skabe opmærksomhed om tegnsprog som et fuldt levende sprog og et fuldt muligt sprogvalg. Tegnsprog er i varierende – og flere steder i lav – grad synligt i Norden som et ”ungt sprog”, og mange steder hersker den misopfattelse at det skulle være problematisk at bruge flere end ét sprog, som fx et tegnsprog og et vokalt sprog.

I projektet vil vi optage døve og hørehæmmede børn og unge fra hele Norden dels i sekvenser hvor de fortæller om deres sprog og sprogvalg, dels i sekvenser hvor de giver eksempler på tegn fra deres tegnsprog. Disse videooptagelser vil blive lagt på en af de unges foretrukne kanaler, nemlig YouTube, og forhåbentlig vil de kunne inspirere andre børn og unge til at se tegnsprog som en mulighed og øge deres nordiske nabo(tegn)sprogforståelse.

Børnene og de unge vil blive optaget i løbet af en firedagesworkshop i København hvor de i øvrigt – gennem en række oplæg – vil få mere viden om de nordiske tegnsprog og deres historie, tosprogethed, sproglig identitet mv. Tanken er at deltagerne – gennem det fysiske møde med børn og unge fra de nordiske nabolande og gennem konkret oplysning – vil få en større forståelse for døve og hørehæmmedes sprog og vilkår i de andre nordiske lande, og at de kan bringe denne viden med hjem til deres egne lande og være med til at udbrede den blandt deres jævnaldrende.

Videoerne vil (sammen med erfaringer fra projektet og introduktionstekster om de nordiske tegnsprog) desuden komme til at ligge på den hjemmeside der bliver skabt i forbindelse med projektet.

Projektet begynder til september 2020 og varer knap et år.

Du kan blive leder af projektet
Vi søger lige nu efter den person der skal lede ovenstående projekt. Brænder du for at arbejde med børn og unge, nordisk samarbejde og sprog? Er du god til at lave hjemmesider, kan du lede et projekt og mestrer du et af de nordiske tegnsprog? Så kan det være det lige er dig vi leder efter.

Du kan se stillingsopslaget på Jobnet.dk.

Anna Sofie Hartling

Svenskt teckenspråkskorpus finns nu online

Stockholms universitets teckenspråkskorpus kan nu nås med ett klick i din webbläsare.

Ett teckenspråkskorpus gör det möjligt att undersöka språkligt material. Genom att titta på inspelade samtal kan man få bättre förståelse för hur språket används i praktiken.

I en artikel i Dövas tidning skriver professor Johanna Mesch: ”Korpusar är stora databaser med autentiska (naturligt producerade) teckenspråkstexter där man kan göra sökningar och hitta svar på forsknings- eller språkbruksfrågor”.

En korpus består av videofilmer och annoterade textfiler som man kan söka i.

Länge har språkintresserade och studenter varit hänvisade till teckenspråkslexikon när man velat ta reda på hur ett tecken ser ut. Men hur uttrycks tecknet i spontana samtal och i vilka sammanhang kan man använda det? Sådana frågor får man inte alltid svar på genom att titta i ett lexikon.

”Teckenspråkskorpusar kan användas för att ta reda på sådant som kan vara svårt att hitta information om i teckenspråkslexikonet, exempelvis teckenvarianter, t.ex. former av ANNAN ’annan’, i vilka sammanhang ett visst tecken används, eller vilken grammatisk form som är vanligast”, förklarar Johanna Mesch i en artikel i Dövas tidning.

I STS-korpus kan man se hur tecken används i olika sammanhang.

Stockholms universitet har sedan 2009 utvecklat flera korpusar som används i forskningen och i undervisningen. Tidigare har man varit tvungen att ladda ner programmet Elan, annoteringsfiler och videofilmer till sin dator. Emellanåt har annoteringsfilerna uppdaterats, vilket har inneburit en del pyssel för användarna.

Men nu finns materialet tillgängligt på nätet i STS-korpus och det går att komma åt korpusarna i en webbläsare. Det finns också koppling till Svenskt teckenspråkslexikon så att man kan se hur grundformen för det sökta tecknet är.

”Nu är det möjligt att använda STS-korpus som verktyg i andraspråksundervisning i ämnet teckenspråk, och lärare kan bekvämt utnyttja det i sin undervisning”, skriver Johanna Mesch.

Att bygga en teckenspråkskorpus tar mycket tid eftersom alla videofilmer måste annoteras för hand. Det går inte att låta datorn automatiskt tagga materialet som man kan göra med skrivna språk.

Och det finns alltid något som kan förbättras. ”Vi kommer att utveckla språkvetenskaplig information som uppmärkning av ordklasser, satsgränser, munrörelser och andra markörer som är speciella för teckenspråk, såsom osynliga referenter. I framtiden kan det också bli möjligt för lärare att ladda upp eget annoterat teckenspråksmaterial för undervisning”, skriver Johanna Mesch, som också informerar att det kommer ske ett utökat nordiskt samarbete kring multimodala teckenspråkskorpusar under 2020-talet.

Länkar