Tolkning – en rättighetsfråga anser intresseorganisationer

Dagens tolktjänst är alltför splittrad och godtycklig. Tolktjänsten bör utformas som en rättighetslag med möjlighet att överklaga beslut. Det anser fyra intresseorganisationer i Sverige som presenterade en skuggutredning om tolktjänsten.

Tolktjänsten  i Sverige har utretts i omgångar sedan 2011 men inte resulterat i några tillfredsställande förslag. Skälet till detta är att andra aktörer än tolkanvändarna själva bestämmer hur tolkservicen ska fungera, anser intresseorganisationerna Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda och Riksförbundet DHB. Perspektivet måste förändras och utgå från tolkanvändarnas behov, anser de. Vid ett seminarium den 27 januari presenterade organisationerna en gemensam skuggutredning, Rätt till tolk – ingen tolkningsfråga.

Ett problem dagens lagstiftning är att den är utformad som en skyldighet för samhället – inte som ett rättighet för individerna, skriver man i skuggutredningen. Speciellt problematiskt är det med tolk i arbetslivet där arbetsgivare förväntas stå för tolkkostnaderna. Arbetsdomstolen fastslog för ett par sedan att det inte var diskriminering att inte kalla en döv person till arbetsintervju trots att denne var mest kvalificerad för jobbet, eftersom tolkkostnaderna skulle innebära ”oskäliga merkostnader” för arbetsgivaren. Även om det går att söka medel från Arbetsförmedlingen så är systemet alldeles för krångligt och det täcker inte alla kostnader. Det förekommer att personer inte blir antagna privata utbildningar eftersom tolkkostnaderna blir för höga för utbildningsanordnaren. Detta visar att den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen går inte att tillämpa på tolktjänsten, anser skuggutredningen.

Staten har ett ansvar anser skuggutredningen. Utredningen föreslår att en statlig myndighet får i uppdrag att sköta tolkservicen i hela landet, alternativt att uppdraget fördelas mellan tre befintliga statliga myndigheter. Skuggutredningen har hämtat inspiration från Finland, där den statliga myndigheten Folkpensionsanstalten (finska Kansaneläkelaitos) förmedlar 90 procent av tolkuppdragen.

Tolkanvändare i Finland har lagstadgad rätt till tolk minst 180 timmar per år, personer med dövblindhet har rätt till minst  360 timmar. Därutöver kan tolkanvändare ansöka om extratimmar.  Skuggutredningen föreslår en lägsta gräns på 180 timmar respektive 416 timmar i Sverige med generösa möjligheter att ansöka om ytterligare tolktimmar.

Vid seminariet berättade intresseorganisationerna att tolkbehovet ser olika ut för olika målgrupper. Det går inte att behandla alla tolkanvändare på samma sätt. Barn och unga har ett annat behov än vuxna, men det är i regel arbetsföra vuxnas behov som definierar tolktjänsten. Personer med dövblindhet har ett annat behov, som även inkluderar ledsagning. Vidare anser intresseorganisationerna att hörande personer måste få kunna beställa tolk, ansvaret kan inte enbart ligga på personer med olika grader hörsel- och synnedsättningar. Ytterst är det en demokratifråga, anser de.

Socialminister Lena Hallengren har meddelat att ytterligare en statlig utredning om tolktjänsten är på gång. Intresseorganisationerna vill med skuggutredningen sätta fingret på vad de tycker behöver utredas.

 

Ordet syssna hamnade på nyordslista

Varje år publicerar svenska Språkrådet en nyordslista. I år finns ordet syssna med på listan, ett ord som används av teckenspråkiga döva.

Det tillhör inte vanligheten att skrivna ord som döva använder letar sig in i svenska ordböcker. Ord som hyff (‘för säkerhets skull’), paffa (‘åka iväg/sticka’), hörande och dövkompetens förstås av teckenspråkiga men finns inte med i någon ordbok eller ordlista. Det är betydligt vanligare att svenska ord blir översättningslån i det svenska teckenspråket. Men i år hamnade ordet syssna, som betyder ‘att lyssna med synen’, på Språkrådets nyordslista, vilket är unikt.

Den döva författaren Ulla-Bell Thorin sägs ha varit upphovsperson till ordet syssna. Hon lanserade ordet för omkring 20 år sedan utan att det fick någon större spridning. Men för några år sedan plockades syssna upp av Barn och Ungdomsjour på Teckenspråk och Utbildningsradion och på så sätt har ordet nått en större publik. Nu när det har hamnat på Språkrådets nyordslista kan det nå ännu fler människor.

Det finns också ett nytt tecken i det svenska teckenspråket som har betydelsen ‘att lyssna med synen’. Det utförs med vinkelhanden med upprepande kontakt ovanför ögonbrynet. Det är dock fortfarande vanligare att tecknet för ‘lyssna’ utförs vid ena örat.

Läs mer

Tecknet för tolk blev årets tecken i Danmark

Tecknet för ‘tolk’ blev årets tecken för 2019 i Danmark. Utnämningen skedde vid en live-sändning på Facebook.

Teckenspråkiga kunde via sociala medier nominera vilket tecken som skulle bli årets tecken 2019. Det kunde vara ett nytt tecken, ett tecken som kännetecknat året som gått eller fångat uppmärksamheten hos någon.

En jury bestående av företrädare för intresseorganisationer och Dansk Tegnsprogsråd och Københamns Professionshøjskole valde sina favoriter. Inför live-sändningen var det sju tecken som gått vidare. Det tecken som slutligen vann var tecknet för ‘tolk’. Tolkfrågan har varit en het fråga som har diskuterats i många sammanhang runtom i Danmark.

Tävlingen organiserades av Afdeling for Dansk Tegnsprog under Dansk Sprognævn i samarbete med Døvefilm. Det var första gången som årets tecken utsågs.

Läs mer hos

De ska forska om döva nyanländas flerspråkighet

Forskare vid Stockholms universitet ska under fyra år studera döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige.

Många döva nyanlända (immigranter) har växt upp under andra villkor än döva i Sverige. Hur klarar de sig i sociala sammanhang och hur ser deras språkutveckling i svenskt teckenspråk och svenska ut? Det är två frågor som forskare vid Stockholms universitet ska söka svar på.

Projektledare är Ingela Holmström, forskare vid Avdelningen för svenskt teckenspråk vid institutionen för lingvistik. De språkliga förutsättningarna hos döva nyanlända varierar mycket, menar hon.

”En del har vuxit upp med teckenspråk och har det med sig från sina respektive hemland och kommer hit och lär sig svenskt teckenspråk. Medan andra vuxit upp utan något språk alls eller med ett väldigt knapphändigt språk. Och det är hur den gruppen ska lära sig teckenspråk eller något språk över huvud taget vi ska forska på”, säger Ingela Holmström i en intervju i Sveriges Television.

Forskningsprojektet ”Döva nyanländas flerspråkiga situation Sverige” finansieras av Vetenskapsrådet och är uppdelat i två delprojekt. Det ena delprojektet ska studera den sociala interaktionen mellan lärare och döva nyanlända, som går på utbildning för att lära sig svenska och svenskt teckenspråk. Det andra delprojektet leds av universitetslektor Krister Schönström, och i detta projekt ska man studera hur språkproduktionen är hos döva nyanlända, hur de läser och skriver svenska och använder det svenska teckenspråket.

Kunskapen från forskningen kan vara användbar för dem som kommer i kontakt med döva nyanlända, t.ex. lärare i kommunerna och handläggare hos Migrationsverket. Sverige var ett av de länder i Europa som tog emot flest nyanlända år 2015, många av dem är döva.

Läs mer

Då tolken inte kom ställdes föreläsningen in

När professor Arnfinn Muruvik Vonen fick veta att det inte kommer någon teckenspråkstolk ställde han in föreläsningen. 60 studenter fick vända vid dörren.

Grundkurs i teckenspråksteori vid OsloMet vänder sig till studenter som läser ämnet Teckenspråk och studenter som går på kandidatprogrammet Teckenspråk och tolkning. Såväl till döva som hörande studenter deltar på föreläsningarna och därför beställer OsloMet teckenspråkstolkar.

När föreläsningen om fonetik och fonologi skulle hållas fick professor Arnfinn Muruvik Vonen med kort varsel veta att det inte kommer någon tolk. Han tog beslutet att ställa in föreläsningen. Åtgärden var inte självklar. De döva studenterna tyckte till en början att det var en överdriven åtgärd. Men Arnfinn Muruvik Vonen menar att det hade varit fel att exkludera de döva studenterna.

”Disse to studentene ble ekskludert fra forelesningen, helt uten skyld. Å skulle gjennomføre forelesningen uten tolk, ville vært feil”, säger han till studenttidningen Krhono.

NAV, som organiserar tolktjänsten, säger att de var tvungna göra omprioritering på grund av sjukdom. Det fanns ingen ledig tolk som kunde tolka till talad norska, sk. taltolk. Men delvis berodde det inställda tolkuppdraget på missförstånd, förklarar NAV:s avdelningsdirektör Bente Kaldheim.

”På denne forelesningen var det behov for både stemmetolk og tegnspråktolk, men vi trodde hele forelesningen var på tegnspråk og vi omprioriterte den tilgjengelige tegnspråktolken. Det viste seg at undervisningen skulle vært tegnspråktolket. Dette beklager vi”, skriver Bente Kaldheim i ett svar.

I ett Twitterinlägg reagerar försteamanuens Johan Hjulstad vid OsloMet på uppdelningen taltolk och teckenspråkstolk.

”Misforståelse? Noe er riv ruskende galt når NAV kan skylde på at noe skulle «stemmetolkes» og noe skulle «tegnspråktolkes»! Tolker skal vel kunne tolke til begge språkene? Nå må det bli slutt på praksisen at tolker kan reservere seg mot oppdrag som skal «stemmetolkes»”, skriver Johan Hjulstad.

Dövorganisationerna i Norge är missnöjda med hur tolktjänsten i Norge sköts och har därför tagit fram Veikart til en ny nasjonal tolktjeneste, som publicerades tidigare i höst.

Läs mer

Premiär för språkrådgivning på de finländska teckenspråken

Nu startar den efterlängtade språkrådgivningen för de finländska teckenspråken.

Teckenspråksverksamheten inom Finlands Dövas Förbund har kunnat utökas till fem personer tack vare statsbidrag från Undervisnings- och kulturministeriet, vilket innebär att de kan erbjuda språkrådgivning för det finska teckenspråket och det finlandssvenska teckenspråket. Det finns ett behov av språkrådgivning, men hittills har språkintresserade varit hänvisade till Facebook.

Nu kan språkintresserade kan ställa frågor direkt till medarbetare vid teckenspråksverksamheten inom Finlands Dövas Förbud. Det går bra att ställa frågor på fyra olika språk: finska, svenska, finskt teckenspråk och finlandssvenskt teckenspråk. Frågor kan ställas som videomeddelande, videosamtal, samtal eller e-post.

Planen är att frågor och svar ska publiceras på Finlands Dövas Förbunds nya webbplats när den tas i bruk under 2020.

Läs mer

Få hörande barn till döva får modersmålsundervisning

Språkrådet i Sverige har gett ut en rapport som visar att hörande barn till döva får modersmålsundervisning i mindre utsträckning än elever som talar andra språk.

Rapporten Med blick på modersmålet består av en kunskapsöversikt om språksituationen för hörande barn till döva och enkätstudie om hur döva föräldrar ser på modersmålsundervisning för sina hörande barn.

Rapporten visar att döva föräldrar önskar att deras hörande barn ska få modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk i skolan. Men statistiken visar att endast omkring 20 procent av hörande barn till döva får modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk, jämfört med i genomsnitt 60 procent för elever som talar andra språk.

Ett skäl till det kan vara att behovet inte har identifierats. Kunskapen om hörande teckenspråkiga barns situation är fortfarande liten. Andra skäl är att kommunen inte vill erbjuda modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk, att barnen inte vill delta eller att föräldrarna är missnöjda med kvaliteten på undervisningen.

För att förbättra situationen behöver skolpersonalens kunskap om dessa barn öka, skollagarna ändras och fler teckenspråkslärare utbildas, menar Språkrådet.

Läs Språkrådets pressmeddelande och ladda ner rapporten.