Offentligt teckenspråk. Det var temat för ett språkvårdsseminarium för teckenspråkiga som arrangerades på svenska Språkrådet den 28 september.
Omkring 20 personer som arbetar inom televisionen eller med översättning av myndighetstexter deltog på seminariet.
Språkvårdaren Tommy Lyxell inledde med att berätta om vad språkvård är och vad det kan betyda för det svenska teckenspråket. Erfarenheter från andra språk lyftes fram, bland annat det finska och det finlandsvenska teckenspråket.
Hur ser det svenska teckenspråket ut när det används i offentliga sammanhang? Kunskapen om det är begränsat, berättade Krister Schönström, universitetslektor på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, som föreläste om språkliga drag i olika textgenrer. Forskningen har framför allt intresserat sig för hur det spontana berättandet ser ut i det svenska teckenspråket. Nu används teckenspråk även i televisionen och på myndigheters webbplatser och det finns anledning att börja studera språkbruket där. En del iakttagelser om akademiskt teckenspråk har gjorts vilket kan lägga grunden för sådan forskning.
Ett mål med seminariet var att skapa medvetenhet om att inlåning från svenska är en del av det svenska teckenspråket och att det inte bör undvikas till varje pris. Tvärtom kan utelämnande av inlånade munrörelser och prepositioner försvåra förståelsen. Språkvårdaren Sebastian Embacher berättade att det har växt fram ett särskilt språkbruk i det offentliga språkbruket där vissa tecken överanvänds eller används på ett felaktigt sätt.
Eftermiddagen ägnades åt övningar där deltagarna fick översätta skrivna texter som typiskt förekommer inom nyhetsjournalistiken och hos myndigheter och diskutera språkliga kännetecken i det svenska teckenspråket.
Läs mer hos Institutet för språk och folkminnen.