Ny forskningsöversikt om döva barns skriftspråksutveckling

(Dansk översättning av texten finns längre ner).

I en forskningsöversikt presenterar forskare vid Karlstads universitet och Örebros universitet framgångsfaktorer för döva och hörselskadade barns skriftspråksutveckling.

Det har länge varit känt att döva elever skriftspråkutveckling inte når upp till hörande elevers nivå. Detta gäller även döva barn med ci och barn med hörselnedsättningar. Men vad detta beror på är forskarna inte överens om. Kanske det beror på att man inte utgår från döva barns visuella uppfattning av världen och hur de upplever skrift, menar författarna till forskningsöversikten som omfattar 175 forskningsartiklar som publicerades mellan åren 2010–2015.

Det finns inte så mycket kunskap om hur barn utvecklar språkförståelse på ett språk och sedan tillägnar sig skriftspråket på detta språk. I ännu mindre grad gäller det döva barn och barn med hörselnedsättningar, som i många fall lär sig ett nytt språk när de tillägnar sig skriftspråk. Även dokumentation av beprövade erfarenheter saknas. Tidigare forskning har varit fokuserad på barnens hörselnedsättning och hur det påverkar den fonologiska medvetenheten, som anses ha stor betydelse för skriftspråksutveckling. Nya studier indikerar emellertid att den fonologiska medvetenheten inte alltid är avgörande. Det finns andra faktorer som påverkar, som t.ex. högre kognitiv förmåga som stimuleras genom tidig förspråklig och språklig interaktion i hemmet.

Även pedagogers skicklighet påverkar. Lärare måste ha kompetens i teckenspråk så att de kan förstå hur  teckenspråksfonologin påverkar förståelsen av skrift.  En del forskare menar att stark fonologisk medvetenhet i vilket språk som helst – även teckenspråk – är en nyckel till framgång. Språkutveckling har inte att göra med i vilken modalitet språket används. Kan man resonera om språk på ett språk – även kallat metakognitiv medvetenhet – så stöder det språkutvecklingen. Goda färdigheter i teckenspråk har därför en positiv effekt på skriftspråksutvecklingen. I forskningsöversikten framgår det att träning i talspråk forfarande dominerar i förskoleåldern. Vuxna tycks underskatta döva och hörselskadade barns förmåga till metakognitivt tänkande och utsätter dem därför inte för läsning och skrivning i tidig ålder.

Några råd som forskare i en studie ger till föräldrar är: 1) Skapa ett språkrikt hem, 2) Använd handalfabet så mycket som möjligt och 3) Investera tid i att läsa tillsammans.

Till pedagoger ger de råden: 1) Var envis och använd många olika strategier, 2) Utmana eleverna att läsa strax ovanför sin läsförmåga och 3) Planera för språklärande på nationell, regional, läns-, skol-, klassrums- och individuell nivå.

Forskningsöversikten ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning” har finansierats av Specialpedagogiska skolmyndigheten och kan laddas ner på Diva-portalen.

——

Dansk oversættelse:

Ny forskningsoversigt om døve børns skriftsproglige udvikling

I en forskningsoversigt præsenterer forskere fra Karlstad og Örebro Universitet fremgangsfaktorer for døve og hørehæmmede børns skriftsproglige udvikling.

Det har længe været kendt at døve elevers skriftsproglige udvikling ikke når op på niveau med hørende elever. Dette gælder både for døve børn med ci og børn med hørenedsættelser. Men hvad dette skyldes, er forskerne ikke enige om.  Måske kan det skyldes at man ikke tager udgangspunkt i døve børns visuelle opfattelse af verden, og hvordan de oplever skrift, mener forfatterne til forskningsoversigten som omfatter 175 forskningsartikler som er publiceret i årene 2010-2015.

Der findes ikke så meget viden om hvordan børn lærer at forstå et sprog og senere hen tilegner sig skriftsproget på samme sprog. Dette gælder i endnu mindre grad når det handler om børn med høretab som ofte skal lære et helt nyt sprog når de tilegner sig skriftsproget. Der mangler også dokumentation for erfaringerne på området. Tidligere forskning har været fokuseret på barnets hørenedsættelse, og hvordan det påvirker den fonologiske bevidsthed som anses for at have stor betydning for den skriftsproglige udvikling. Nye studier indikerer imidlertid at den fonologiske bevidsthed ikke altid er afgørende. Der findes andre faktorer som har en påvirkning, fx højere kognitive evner som stimuleres gennem tidlig førsproglig og sproglig interaktion i hjemmet.

Selv pædagogers og læreres kompetencer har en indvirkning. Lærere må have kompetencer i tegnsprog således at de forstår hvordan tegnsprogsfonologien påvirker forståelsen af skrift. En del forskere mener at stærk fonologisk bevidsthed i et hvilket som helst sprog – også tegnsprog – er nøglen til fremgang. Sprogudvikling har intet at gøre med i hvilken modalitet sproget anvendes. Hvis man kan tænke over sprog på et sprog – det der kaldes metakognitiv bevidsthed – stimulerer det sprogudviklingen. I forskningsoversigten fremgår det at træning i talesprog fortsat dominerer i førskolealderen. Voksne lader til at undervurdere døve og hørehæmmede børns evner for metakognitiv tænkning  og udsætter dem derfor ikke for læsning og skrivning i en tidlig alder.

Nogle forskere giver i et studie følgende råd til forældre: 1) Skab et sprogrigt hjem 2) Anvend håndalfabetet så meget som muligt og 3) Brug tid på at læse sammen.

Til pædagoger og lærere giver de følgende råd: 1) Vær vedholdende og brug mange forskellige strategier 2) Udfordr eleverne ved at lade dem læse på niveauet lige over deres læseformåen og 3) Planlæg sprogundervisningen på nationalt og regionalt niveau og ud fra skole-, klassetrinsmæssige og individuelle behov.

Barnombudsmannen kritiserar specialskolan i Sverige

I en rapport kritiserar Barnombudsmannen specialskolan för bristande kompetens i teckenspråk hos personalen. Samtidigt är specialskolan en mötesplats som stärker döva och hörselskadade barns identitet.

I årsrapporten Respekt tar Barnombudsmannen upp situationen för funktionshindrade barn i Sverige. 97 barn med olika funktionshinder i åldrarna 8 till 22 år har intervjuats. Även döva och hörselskadade barns situation belyses.

Stödet i skolan, såväl grundskolan som i specialskolan, är ibland bristfällig. Intervjuade barn i specialskolan säger att de ibland får tolka mellan lärare och sina klasskamrater eftersom lärarna inte förstår eleverna. Detta leder att elevernas eget skolarbete blir lidande. Barnombudsmannen menar att Specialpedagogiska skolmyndighetens förklaringar till bristande måluppfyllelse inte är räcker. Även personalens brister i kompetensen påverkar måluppfyllelsen.

I rapporten pekar Barnombudsmannen på barnens rätt till sin egen identitet och hänvisar till FN:s barnkonvention. Döva och hörselskadade barn efterlyser mötesplatser där de kan träffa andra döva och hörselskadade barn på fritiden. En del barn tycker att de äntligen är accepterade när de kommer till specialskolan. Då slipper de känna sig annorlunda. Men många gånger innebär det flytt mellan många olika skolor innan de hamnar där.

Ett pojke tycker att föräldrar får bristande information och är kritiska till vad läkaren inte informerar om, nämligen att det går leva ett fullgott liv som döv om man har tillgång till teckenspråk. En döv flicka ifrågasätter benämningen funktionsnedsättning som fokuserar på barnens brister och säger i rapporten: ”Vi har vårt språk, vi har vår kultur. Vad är det för nånting vi saknar egentligen? Så för oss är det samma sak som att säga att danskar är funktionshindrade, för vi har svenskt teckenspråk”.

Årsrapporten Respekt kan laddas ner hos Barnombudsmannen.
Läs artikel hos Dagens Nyheter
Youtube-film där BO sammanfattar rapporten (översatt till svenskt teckenspråk)

Döva studenter är missnöjda med tolktjänsten

Döva ungdomar som studerar på högskola är inte nöjda med tolktjänsten. Mycket tid går åt för att ordna tolkar, vilket drabbar studierna.

I en artikel i Universitas klagar döva studenter över att NAV (Arbeids- og Velferdsforvaltning), som organiserar tolktjänsten i Norge, visar bristande intresse för studenternas behov. Kritiken som framförs är att tolkarna saknar ämneskompetens och att besked inte lämnas att det tolkar inte kan komma.

Särskilt besvärligt är det för studenter som läser i andra nordiska länder. Stian A. Giltvedt som läste digital design i Sverige, blev bollad mellan tolktjänsten i Norge, högskolan och i Sverige. Ingen ville ta på sig betalningsansvaret för tolkarna. Efter egen efterforskning kom han fram till att NAV är ansvariga att ordna med tolkar.
”Tolketjenesten hadde ikke peiling på hva jeg hadde rett på. Jeg måtte bevise min egen rett”, säger Stian A. Giltvedt till Universitas.

Norges Døveforbund upplever att tolktjänsten har byråkratiserats och att avståendet mellan tolktjänsten och brukarna har ökat.
”Slik tolketjenesten er lagt opp nå er vi ikke fornøyd med tjenesten”, säger Petter Noddeland, intressepolitisk rådgivare hos Norges Døveforbund.

Pia Johnsson-Sederholm, som studerar till utvecklingsingenjör vid Högskolan i Halmstad, nekades tolkar för utlandsstudier i Shanghai. Skälet är att det kostar för mycket enligt skolans studieadministrativa chef. Pia menar att de höga tolkkostnaderna som uppstår delvis beror på byråkratin inom högskolan och att man inte använder resurserna på ett klokt sätt. Bland annat har sena ändringar i schemat inneburit ökade tolkkostnader på ca 100.000 Skr.

Pia Johnsson-Sederholm menar att den lagstadgade situationen är mycket bättre i USA där hon studerade en period. I USA riskerar arbetsgivare att stämmas om de bryter mot Americans with Disabilities Act. I Sverige diskrimineras döva när de behöver tolk i arbetslivet. Trots goda akademiska meriter måste man kryssa för en ruta att man har ”nedsatt arbetsförmåga” när man ansöker om bidrag till tolk. Dessutom räcker pengarna bara till två tolkar för tre arbetsdagar per år.
”I Finland är det mycket bättre och i Norge finns det inget tak för hur många tolktimmar en arbetsgivare kan få bidrag till”, säger Pia Johnsson-Sederholm till Hallandsposten.

Läs mer hos Universitas.
Läs mer hos Hallandsposten:
Döv nekas studiestöd utomlands
Pia kämpar mot attityderna – för allas skull
”Merkostnaderna är orimliga”

Avhandling om vad tidiga språkerfarenheter betyder för skolresultaten

I en sammanläggningsavhandling beskriver Ola Hendar hur språkliga uppväxtvillkor påverkar elevers resultat i dövundervisningen.

Döva och hörselskadade barns skolresultat har varit föremål för diskussioner de senaste 25-30 åren. Trots framsteg på det tekniska området, inom pedagogik och medicin och synen på teckenspråk, har elever med hörselnedsättningar svårigheter med måluppfyllelse i skolans ämnen.

En nyckel till skolframgång är den förspråkliga utvecklingen, menar Hendar i sin avhandling. Den förspråkliga perioden innan två års ålder har visat sig påverka resultaten i läsförståelse ända upp till åttonde klass.

Avhandlingen har titeln ”When two language modalities meet: Speech and sign language, and the impact on education”, och lades fram vid Köpenhamns universitet den 15 januari 2016.

Läs mer hos Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Avhandlingen finns inte att ladda ner, däremot kan man hämta eller köpa de artiklar som ingår i avhandlingen:
Hendar, O. (2012). Elever med hørselshemming i skolen En kartleggingsundersøkelse om læringsutbytte. Skådalen Kompetensesenter, Statped.
Swanwick, R., Hendar, O., Dammeyer, J., Kristoffersen, A. -E., Salter, J., & Simonsen, E. (2014). Shifting Contexts and Practices in Sign Bilingual Education in Northern Europe: Implications for Professional Development and Training. In: M. Marschark, G. Tang, & H. Knoors. Bilingualism and bilingual deaf education. New York: Oxford University Press (kostar pengar).
Hendar, O., Dammeyer, J. (2015). A Literature Analysis of Themes in Paediatric Cochlear Implant Research. Journal of Communication Disorders, Deaf Studies & Hearing Aids, 3(2), 1-6.
Hendar, O., O’Neill, R. (2016). Monitoring the Achievement of Deaf Pupils in Sweden and Scotland: Approaches and Outcomes. Deafness & Education International (kostar pengar).