Nordisk konferens om fackspråk

Är du teckenspråkig och använder fackspråk i ditt yrke? Vill dela med dig av dina erfarenheter? Då kan du anmäla ditt intresse att hålla ett föredrag på Nordterm 2023.

Nordterm 2023 är en nordisk konferens som vänder sig till såväl forskare som praktiker som är intresserade av fackspråk. Även teckenspråkiga yrkespersoner är välkomna. Konferensen hålls i Stockholm 14–15 juni och vänder sig till såväl forskare som praktiker.

Temat är ”terminologi i samhällets tjänst”, vilket omfattar många olika områden, som terminologiteori, språkvård, språkpolitik, klarspråk, tolkning och översättning. Sista dag för att lämna in abstrakt är den 15 februari.

Nordiska teckenspråksnätverket deltar i arrangemanget och ansvarar för att det finns teckenspråkstolkning till och från nordiska teckenspråk. För mer information kontakta Tommy Lyxell hos Institutet för språk och folkminnen.

Läs mer

Specialskolan satsar på kompetens i svenskt teckenspråk

Specialpedagogiska skolmyndigheten vill utveckla personalens kunskaper i svenskt teckenspråk i syfte att höja elevernas resultat i specialskolan.

Genom intervjuer och självskattning ska personalens kunskapsnivå i svenskt teckenspråk bedömas så att rektorerna på specialskolorna kan planera vilken kompetensutveckling som behövs. Arbetet sker i samarbete med Stockholms universitet som tar tagit fram en testpaket utifrån Gemensam europeisk referensram för språk (GERS, engelska: CEFR). Stockholms universitet erbjuder olika kurser i svenskt teckenspråk som personalen kan söka till.

Specialpedagogiska skolmyndigheten bedömer att 60 procent av skolpersonalen på landets specialskolor för döva och hörselskadade når rekommenderad språknivå. Då räknar man inte med medarbetare som har svenskt teckenspråk som förstaspråk.

Ett annat samarbetsprojekt mellan SPSM och Stockholms universitet handlar om forskning om läsutveckling hos döva elever. Hur läsutvecklingen påverkas av kunskaper i svenskt teckenspråk är en av forskningsfrågorna. Läsforskningen har hittills tagit fasta på barns kunskaper i talat språk medan det finns få studier som tittat på vilken betydelse kunskaper i tecknat språk har för läsutvecklingen.

Läs mer

Skämtsamt om teckenspråkiga döva i Norden

I en serie kortfilmer skämtar Florian Tirnovan och André Bjørn Røine Rugseth om särdragen hos teckenspråkstalare i de nordiska länderna.

Är danska teckenspråkstalare riktiga tungvrickare? Tycker norska teckenspråkstalare att det är billigt att handla i Sverige och Danmark? Är svenska teckenspråkstalare Nordens amerikaner? Och när uppstår det missförstånd när döva i Norden kommunicerar med varandra? Vilka fördomar har vi om varandra? Det är några frågor som programserien Ja, vi vil leve i Norden tar upp.

Ja, vi vil leve i Norden har producerats av Døves Media i Norge. Filmerna är undertextade på norska, men kan även ses med engelsk undertextning. Filmerna kan ses utanför Norge.

När ni besöker Døves Medias webbplats, passa på att se deras informationsfilmer om norskt teckenspråk.

Ny säsong av tv-program om svenskt teckenspråk

Den andra säsongen av det populära programmet Det här är svenskt teckenspråk visas på UR Play.

De nya säsongen består av fyra avsnitt som på ett lättsamt sätt fördjupar kunskaper om det svenska teckenspråket ur ett historiskt, sociolingvistiskt och internationellt perspektiv. Avsnitten har underrubriker som: Det ”riktiga” svenska teckenspråket förr och nu, Flytande svenskt teckenspråk, Rätt översatt?, Innanför och bortom teckenspråkets gränser. I det första avsnittet intervjuas språkvårdaren Sebastian Embacher.

Den första säsongen av Det här är svenskt teckenspråk visades 2021 och kan fortfarande ses på UR Play. Programserierna är producerade av Dramaski för Utbildningsradion. Programmen kan ses utanför Sverige.

Se programserien

Språkfrämjande arbete för finlandssvenskt teckenspråk

I projektet Små språk i Norden framhålls ordboksarbetet för det finlandssvenska teckenspråket som gott exempel på språkstärkande arbete.

SignWiki är en mycket viktig resurs för att stärka det finlandssvenska teckenspråket, som är ett hotat språk enligt Unesco. SignWiki är ett ordboksverktyg om har tagits fram i ett samarbete mellan Finlands Dövas Förbund, Humanistiska yrkeshögskolan i Finland och Kommunikationscentret för döva och hörselskadade på Island. Styrkan med SignWiki är att språkanvändarna själva kan bidra med material till ordböcker. Det krävs ingen utbildning för att använda verktyget.

Det språkfrämjande arbetet för det finlandssvenska teckenspråket beskrivs också i rapporten Framgångsfaktorer för små språk i Norden som projektet Små språk i Norden gav ut i våren 2022. I rapporten finns också en artikel om de nordiska teckenspråken.

Projektet Små språk i Norden är ett nordiskt samarbetsprojekt som pågick mellan 2019 och 2022 och finansierades av Nordiska ministerrådet. Institutet för språk och folkminnen, Isof, hade förvaltningsansvaret. Syftet med projektet är att lyfta fram framgångsfaktorer som stärker små språk i Norden. Ordboksarbetet med det finlandssvenska teckenspråket är ett av flera lyckade exempel som lyfts fram. Projektet har dessutom tagit fram en checklista för att stärka små språk och på Isofs webbplats beskrivs det hur språkteknologi kan bidra till språkens överlevnad.

Läs mer

TegnTube – nordiske tegnsprog i de unges hænder

TegnTube er et nyt site der skal skabe opmærksomhed omkring nordiske tegnsprog som sprog der tales af unge.

Med hjemmesiden TegnTube og en egen Youtube kanal demonstrerer de nordiske sprognævn og ungdomsforbund for døve hvordan man i et fællesnordisk samarbejde kan fremhæve de nordiske tegnsprog på en ung, informativ og spændende måde. TegnTube tilbyder viden om otte nordiske tegnsprog og unge døve tegnsprogstalende fra hele norden præsenterer de mest basale tegn på hvert deres nationale tegnsprog.

I dag fungerer amerikansk tegnsprog og internationale tegn som en slags lingua franca for mange unge døve og hørehæmmede når de skal tale med hinanden på tværs af landegrænser. Men til hverdag taler de fleste på deres eget tegnsprog: dansk, svensk, norsk, finsk og islandsk tegnsprog samt på de tre små tegnsprog: grønlandsk, færøsk og finlandssvensk.

Det kan være svært for døve børn og unge at finde hinanden på tværs af landegrænser, men med digitale muligheder som en hjemmeside og en YouTube-kanal åbner der sig nye muligheder for at skabe nordiske fællesskaber baseret på tegnsprog.

Thomas Hestbæk Andersen, der er direktør for Dansk Sprognævn, siger:

– Arbejdet med udvikling af TegnTube har været unikt fordi vi for første gang har fået mulighed for at finde mønstre på tværs af unges tegnsprog i Danmark, Sverige, Norge, Finland og Island. Med hjemmesiden belyser vi nye områder af et sprog der er relativt ukendt for mange. Og det er med til at sikre en fortsat nabotegnsprogsforståelse i Norden. 

Tommy Lyxell ved Språkrådet i Sverige siger endvidere:

– Vi vil fremhæve de nordiske tegnsprogs betydning for børn og unge, som er døve eller hørehæmmede. At have muligheder for en god sprogudvikling og sociale kontakter er en vigtig del af det at have et godt helbred. Norden skal være det bedste sted for børn og unge, har Nordisk ministerråd erklæret i sin vision. Denne vision gælder også for døve og hørehæmmede børn og unge. Vi lader deres fortællinger om tegnsprogenes betydning for dem komme frem på den nordiske webside TegnTube og på YouTube.

Målgruppen er børn og unge som er nysgerrige på tegnsprog i Norden, deres forældre, pårørende, professionelle og alle andre interesserede. 

Læs mere

Baggrund

TegnTube er blevet til i et projektsamarbejde mellem de nordiske sprogråd i Nordisk tegnsprogsnetværk og bestod af to faser. Den første formelle projektfase med udvikling af konceptet, afholdelse af workshops og videooptagelser var i perioden fra 1. juni 2020 – 31. august 2021 hvor projektet var forankret under Afdeling for Dansk Tegnsprog under Dansk Sprognævn. Den anden fase fra 1. september 2021 frem til den officielle lancering af hjemmesiden blev brugt til at finpudse sitet, og der er i mellemtiden kommet nyt indhold til, fx nordiske tegn og falske venner. Under den sidste fase har sitet været tilgængeligt for alle online. Projektets formål er at skabe opmærksomhed og information om nordiske tegnsprog som sprog der også tales af unge. 
Projektet blev finansieret af midler fra Nordisk ministerråd og Nordplus. Udover Nordisk tegnsprogsnetværk medvirkede ungdomsforbund for døve i de nordiske lande, Døves nordiske ungdomsforbund og Døves nordiske råd i projektet, som nu munder ud i lanceringen af TegnTube. 

DO kritiserar hörcentraler för bristande stöd till teckenspråk

Diskrimineringsombudsmannen i Finland anser att universitetssjukhusens hörcentralen förringar inlärning av teckenspråk för döva barn med kokleaimplantat och inte ser till barnets bästa.

Diskrimeringsombudsmannen, DO, har utrett hur universitetssjukhusen i Finland förhåller sig till inlärning av teckenspråk och funnit att sjukhusen ofta tonar ner teckenspråkens betydelse för döva barn som har kokleaimplantat.

I utredningen påpekar DO att talade språk och tecknade språk är likvärdiga och det bör förmedlas till föräldrar som har döva barn med kokleaimplatat. Ett implantat handlar att utveckla talat språk, inte om att göra språkval. Föräldrarna behöver få objektiv information om vikten av balanserad tvåspråkighet. Universitetssjukhusen borde ha en mer aktiv roll gällande inlärning av teckenspråk, menar DO.

Hörcentralerna uppmuntrar till användning av teckenstöd till talet, men teckenstöd inte är ett språk enligt DO. Teckenstöd förutsätter att barnet hör och förstår det talade språket. Om barnet inte har full nytta av implantatet ska hörcentralerna uppmuntra till inlärning av teckenspråk, menar DO.

Rätten till teckenspråk är skyddat i grundlagen. Enligt teckenspråkslagen är myndigheter skyldiga att främja de teckenspråkigas möjligheter att tala sitt eget språk. DO påtalar att universitetssjukhusen behöver förbättra teckenspråkens ställning och tänka på barnens bästa.

Uppdaterat 25 oktober: Lagt till DO:s utlåtande översatt till svenska.

Läs mer

Svårt att få tolk i nordiskt grannland

Att vara teckenspråkig döv och få teckenspråkstolk på sitt språk i ett nordiskt grannland är ofta krångligt. Det framkommer i en rapport som Nordens välfärdscenter gett ut.

I det nordiska språksamarbetet framhålls det att medborgare ska utan gränshinder kunna flytta till eller arbeta i ett grannland. Men det gäller inte alltid för teckenspråkiga döva som stöter på hinder när de behöver använda teckenspråkstolk på sitt eget språk i ett nordiskt grannland.

Det kan handla om att döva behöver veckopendla över landsgränsen till en arbetsplats, gå på en utbildning, delta på en släktträff eller få sjukhusvård i ett nordiskt grannland. Även om det finns gemensamma drag i de nordiska teckenspråken kan det uppstå missförstånd om man tvingas använda tolk på ett nordiskt teckenspråk som inte är ens modersmål.

Tolkverksamheterna i Norden bygger på att ge service till medborgare som är folkbokförda i det egna landet, vilket skapar problem för dem som rör sig över gränserna. Reglerna för att få tolk skiljer sig åt i de nordiska länderna och det saknas ett gemensamt system som underlättar teckenspråkiga dövas rörelsefrihet i Norden.

Rapporten Grenslöse tegn? – Mobilitet og tegnspråk i Norden tar upp flera typfall där enskilda döva hamnar i kläm mellan de nordiska ländernas tolksystem. I rapporten förslår Nordens välfärdscenter flera åtgärder som skulle underlätta för döva att använda tolk i de nordiska länderna, bland annat ett nordiskt E-ID, förbättrad utbildning i de nordiska teckenspråken och behov av flerspråkiga teckenspråkstolkar. Bristen på statistik gör att kunskapen är begränsad om hur vanligt det är att döva använder tolk i ett nordiskt grannland.

Läs mer:

Teckenspråksforskning i Norden uppmärksammas

Nyligen firade teckenspråksforskningen 50 år i Sverige och i Norge utnämndes Marit Vogt-Svendsen till hedersdoktor för sin betydelsefulla forskning om norskt teckenspråk.

Arbetet med den första vetenskapliga beskrivningen av svensk teckenspråk inleddes den 1 april 1972. Det var studenten Brita Bergman som fick i uppdrag av Skolöverstyrelsen att ta reda på teckenspråkets lingvistiska status. Hennes banbrytande arbete ledde till att teckenspråksforskningen etablerades vid Stockholms universitet. Brita Bergman blev så småningom en av världens första professorer i teckenspråk. Att teckenspråksforskningen pågått i 50 år firades under en jubileumsdag vid Stockholms universitet.

Marit Vogt-Svendsen beskrev det norska teckenspråket i ett examensarbete vid Statens spesiallærerhøyskole och i en doktorsavhandling vid Allmennvitenskapelige høgskolen. Hennes pionjärarbete bidrog till att lyfta fram det norska teckenspråket i den internationella teckenspråksforskningen och ledde till att det norska teckenspråket erkändes som ett fullvärdigt språk i Norge 1997. För sina insatser erhöll Marit Vogt-Svendsen titeln hedersdoktor (æresdoktor) av OsloMet.

Läs mer

Nordiska teckenspråksnätverket möttes i Oslo

Nordiska teckenspråksnätverket genomförde ett fysisk nätverksmöte i Oslo den 18–20 maj.

Alla de olika nordiska teckenspråkens representanter presenterade nyheter från respektive land. Det fanns mycket att berätta och diskussionerna blomstrade efter att nätverket endast haft Zoom-möten under drygt tre år. Mötet diskuterade speciellt situationen i Grönland och Färöarna och nätverket bestämde sig för att stödja påverkansarbetet för båda teckenspråken.

Niels Kristensen, ordförande i Norges Døveforbund, besökte oss och vi kom överens om att träffas med Dövas Nordiska Råd i höst för att mer ingående diskutera fortsatt samarbete kring litteraturstudien Barn og unges tillgang til tegnspråk i Norden.

Alla gladdes över att få träffas fysiskt och du kan se alla deltagare på videon nedan i följande ordning: Tommy Lyxell, Lisa Nielsen, Meifríð Hansen, Anna Simonsen, Leena Savolainen, Sebastian Embacher, Annika Aalto, Sonja Myhre Holten, Heiðdís Eiríksdóttir, Janne Boye Niemelä.

Annika Aalto
Leena Savolainen

Video: Janne Boye Niemelä