Teckenspråk användes på 1600-talet i Sverige

Ett nytt fynd i Riksarkivets samlingar visar att teckenspråk användes redan på 1600-talet i Sverige. Det är det äldsta kända historiska belägget i Norden.

I Arkivpodden berättar Riksarkivets sektionschef i Östersund, Maria Press, om ett intressant fynd hon gjort i Riksarkivets samlingar. I domstolsprotokoll från 1695 kan man nämligen läsa om ett döv man som dömdes till döden för ett mycket allvarligt brott.

Bild: Franz Hermann Czech, ”Versinnlichte Denk- und Sprachlere” 1836.

Jon Olufson föddes döv 1629 och växte upp på Rödön i Jämtland*. Han hade en döv bror, vilket tyder på att dövheten var ärftlig. I familjen fanns också två hörande bröder. Sinsemellan hade de utvecklat ett hemmagjort teckenspråk.

Förhöret var ovanligt rättssäkert för sin tid. De hörande bröderna Anders och Hemming fick tolka sin bror Jon vid två olika tillfällen. Rätten ville förvissa sig om att de faktiskt använde samma språk och att de hörande bröderna inte hittade på berättelser.

De noggranna anteckningarna ger en inblick i hur teckenspråket talades och om hur döve Jon Olufson levde sitt liv på 1600-talet. En del tecknen är väl beskrivna. Tecknet för ‘vit’ som utfördes med blicken uppåt och utsträckt tunga. ‘Svart’ tecknades med slutna ögon och där den ena handen slogs ner. ‘Norge’ tecknades med något illaluktande (sur sill) och med fjäll och berg med handens högt runtom upplyftande.

Avsnittet Det okända teckenspråket i Arkivpodden har transkriberats och kan läsas på Riksarkivets hemsida.

* Jämtland tillhörde Norge fram till 1645.

Läs mer

Språkvitalisering för små språk i Norden

I rapporten Framgång för små språk kan man läsa om hur man i de nordiska länderna arbetar för att stärka de små språken, bland annat det finlandssvenska teckenspråket.

Många av de små språken i Norden har försvagats, vilket innebär utmaningar. Hur kan de nordiska länderna upprätta den språkliga mångfalden? Det krävs insatser av samhället för att stärka språken så att de lever kvar. Rapporten vill lyfta fram goda exempel på språklig revitalisering.

Bild från rapporten Framgång för små språk. Illustration: Felicia Fortes

Rapporten innehåller två artiklar om teckenspråk. En artikel är författad av professor Johanna Mesch vid Stockholms universitet och beskriver utvecklingen hos de nordiska teckenspråken och deras språkliga status. Den andra artikeln är skriven av Maria Andersson-Koski, doktorand vid Helsingfors universitet, och handlar om hur man praktiskt har arbetat med att stärka det finlandssvenska teckenspråket, ett språk som enligt Unesco är utrotningshotat.

I artikeln om det finlandssvenska teckenspråket pekar Maria Andersson-Koski på olika faktorer som gjort att språket har fått uppmärksamhet och stöd från samhället. Lagligt skydd för teckenspråken i Finland, framtagandet av en språkplan, dokumentation av det finlandssvenska teckenspråket, utbildning av tolkar och bildandet av föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga r.f, är några dessa faktorer. Men även enskilda initiativ och manifestationer har satt språket på kartan. Språkrevitalisering präglas av långsiktighet. Tålamod är ett nyckelord, skriver Andersson-Koski i rapporten.

Rapporten Framgång för små språk är framtagen av Institutet för språk och folkminnen med medel från Nordiska ministerrådet.

Läs mer hos Institutet för språk och folkminnen.

Lättsamt och lärorikt om det svenska teckenspråket

Utbildningsradion sänder en programserie om svenskt teckenspråk. I fyra avsnitt behandlas det svenska teckenspråkets historia, influenser och särdrag.

I programserien Det här är svenskt teckenspråk får tittarna lära sig olika saker om det svenska teckenspråket, bland annat: hur språket såg ut förr, slang bland ungdomar förr och idag, hur inflyttade döva från andra länder ser på språket och vad som skiljer svenskt teckenspråk från andra teckenspråk.

Programserien Det här är svenskt teckenspråk kan ses på UR Play.

Ett avsnitt handlar om språkvård där språkbrukare bland annat diskuterar lämpliga och olämpliga tecken. Och vem har rätt att skapa tecken? I ett avsnitt medverkar Språkrådets medarbetare Tomas Hedberg.

Innehållet är lättsamt och lärorikt för såväl infödda talare som inlärare av språket. Alla avsnitt är 19 minuter långa, framförs på svenskt teckenspråk med svensk speakerröst och undertextning på svenska.

Se programserien på UR-play (kan ses utanför Sverige)

Forskare: Teckenspråkiga barn och unga behöver träffa andra teckenspråkiga

Kunskapen om barn och ungas tillgång till teckenspråksmiljöer i Norden är begränsad. Det framkommer i en rapport som OsloMet tagit fram på uppdrag av Nordiska teckenspråksnätverket och norska Språkrådet.

På det nordiska digitala seminariet Från ord till handling den 1 december 2021 berättade professor Hilde Haualand vid OsloMet Storbyuniversitet om den paradox som uppstått efter att teckenspråk blivit erkänt som språk i de nordiska länderna. Trots att lagskyddet har stärkts nedmonteras många teckenspråkiga miljöer (arenor). Det tycks som om lagstiftare tar för givet att språkliga rättigheter automatiskt leder till tillgång till teckenspråksmiljöer.

Det är framför allt inom skolan som nedmonteringen märks. Flera statliga dövskolor i de nordiska länderna har avvecklats. Istället får döva eller hörselskadade barn undervisning i hörselklasser eller i klasser på kommunala skolor där kontakten med andra teckenspråkiga jämnåriga är starkt begränsad.

För att få bättre kunskap om barns och ungas tillgång till teckenspråk, fick ett forskarlag vid OsloMet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt. Litteraturstudien omfattar nordisk forskning för perioden efter 2010. Teckenspråksmiljöer uppstår exempelvis i skolor, vid fritids- och kulturaktiviteter och i familjen.

Forskarna konstaterar att det inte finns så mycket forskning på området. Flera studier, såväl kvantitativa som kvalitativa, har undersökt elevers tillgång till teckenspråk i statliga specialskolor eller i kommunala skolor. I studierna framstår teckenspråk ofta som ett medel för något annat, för inkludering, kognitiv och social utveckling. Teckenspråkig undervisning förpassas ofta till specialpedagogiken, vilket utesluter hörande teckenspråkiga barn. Hur barn utvecklar åldersadekvat teckenspråk i samspel med andra teckenspråkiga finns det väldigt lite kunskap om.

Förhållandet mellan språkliga rättigheter och praktik är mer komplext än vad lagstiftaren tänkt på, skriver forskarna i rapporten. Rätt till utbildning innebär inte att barn och unga alltid har tillgång till teckenspråk. Formell utbildning räcker inte. Teckenspråkskunskaper utvecklas inte om barnet är ensam teckenspråkig i en talande omgivning. Barn och unga behöver träffa andra teckenspråkiga jämnåriga och vuxna som de kan utveckla teckenspråket med.

Hämta rapporten:

Barns tillgång till teckenspråk i Norden – en juridisk kartläggning

Nordiska teckenspråksnätverket har tagit fram en rapport som beskriver hur internationella konventioner, nationella lagar och förordningar påverkar barn och ungas tillgång till teckenspråk i de nordiska länderna.

Nordiska ministerrådets vision är att Norden ska vara den bästa platsen i hela världen för alla barn. Men är det så för teckenspråkiga barn? Hur skyddar den nordiska lagstiftningen teckenspråkiga barns rättigheter?

Richard Sahlin, docent i offentlig rätt, fick under hösten 2020 i uppdrag att göra en sammanställning av vilka lagar och förordningar stöttar eller hindrar teckenspråkiga barn och ungas tillgång till teckenspråk.

Kartläggningen omfattar sju lagstiftningsområden: grundlagsstiftning, språklagstiftning, familjelagstiftning, skollagstiftning, fritids- och tolklagstiftning, diskriminerings­lagstiftning och medielagstiftning. Dessa områden har valts ut som särskilt viktiga för barns och ungas tillgång till teckenspråk.

I rapporten beskriver Richard Sahlin hur internationella konventioner, t.ex. funktionsrättskonventionen och barnkonventionen, har inkorporerats i de nordiska länderna och gör en analys av ländernas lagstiftning. Därefter lyfter han fram några områden där lagskyddet behöver stärkas.

Materialet kan användas som underlag i det språkpolitiska arbetet för att förbättra barn och ungas möjligheter att lära sig, utveckla och använda teckenspråk i Norden.

Projektet finansierades genom en projektanställning vid svenska Språkrådet med medel från Nordiska ministerrådet.

Läs mer:

Undersøgelse af myndigheders informationsformidling til tegnsprogstalere

På nogle af de danske offentlige myndigheders hjemmesider findes der i dag to forskellige måder at formidle information til tegnsprogstalere på. I rapporten har Afdeling for Dansk Tegnsprog undersøgt hvad tegnsprogstalere mener om dem.

De to forskellige funktioner til formidling af information til tegnsprogstalere er: 

  • Adgang med tegn (bl.a. hos borger.dk)
  • Oversættelse af hele tekster til dansk tegnsprog (bl.a. hos skat.dk)

Afdeling for Dansk Tegnsprog havde før undersøgelsen ingen viden om hvordan tegnsprogstalere faktisk tog imod disse funktioner, eller om hvilket udbytte de får af dem.

Rapporten bygger på en interviewundersøgelse med 13 tegnsprogstalere som blev interviewet enkeltvis og i grupper. 

Undersøgelsens overordnede resultat
Den overnordet set mest fremtrædende pointe der fremgik af deltagernes besvarelser, er at ingen af de to eksisterende funktioner er optimale, og at de der står bag funktionerne, vil kunne drage fordel af at etablere en strategi for hvilke målgrupper funktionerne specifikt skal servicere og hvordan.

Undersøgelsen dannede baggrund for et oplæg på klarsprogskonferencen Klarspråk 2020 (afholdt af det svenske Institutet för språk och folkminnen i november 2020). Dertil kommer rapporten som er udkommet i november 2021, og i den kan man læse om baggrunden for konklusionerne, og undersøgelsens design og udførelse.

Du kan downloade rapporten ved at klikke på her.

Janne Boye Niemelä

Nordiskt seminarium om barns tillgång till teckenspråk

Nordiska teckenspråksnätverket arrangerar i samarbete med Døves Media ett digitalt seminarium Från ord till handling den 1 december 2021. Seminariet handlar om barn och ungas tillgång till teckenspråk i Norden.

I Nordiska ministerrådets tvärsektoriella strategi för 2016–2022 fastslås det att ”Norden ska vara den bästa platsen i världen för barn och unga”. Andra viktiga politikområden i det nordiska samarbetet är funktionsnedsättning och språk. I Deklaration om nordisk språkpolitik har de nordiska teckenspråken en speciell ställning.

Vilka möjligheter har barn och unga i Norden att lära sig, utveckla och använda de nationella teckenspråken? Trots att nordiska länder har lagar som skyddar de nordiska teckenspråken har inte alla barn och unga tillgång till teckenspråket. Vad beror detta på? Är lagstiftningen alltför fokuserad på barnens individuella rättigheter och bortser från att språk används i sociala sammanhang? Var finns språkmiljöerna där teckenspråken kan utvecklas? Hur går vi från ord till handling?

På seminariet kommer professor Hilde Haualand vid OsloMet Storbyuniversitetet berätta vad forskningen säger om barn och ungas tillgång till teckenspråk i Norden. Därefter kommer en panel bestående av representanter för forskning, språkvetenskap, myndigheter, undervisning och föräldrar att diskutera ämnet barn och ungas tillgång till teckenspråk. Moderator är Paal Richard Peterson vid Døves Media i Norge. Seminariet tolkas till fem olika teckenspråk och talad engelska.

Program och anmälningsformulär finns på Finlands Dövas Förbunds webbplats. Sista anmälningsdag är den 26 november.

Nya rapporter från Språkrådet

Språkrådet i Sverige har publicerat två nya rapporter som rör det svenska teckenspråket. Den ena handlar om teckenspråkiga översättningar på myndigheters webbplatser, den andra om teckenspråkiga förskolor.

Rapporten Teckenspråkiga förskolor 2020, kartlägger hur många förskolor som kan erbjuda en teckenspråkig miljö för barn som talar svenskt teckenspråk. Teckenspråkiga förskolor har en mycket viktig roll för barns tidiga språkutveckling. Kartläggningen är en uppföljning av en tidigare kartläggning från 2010. Antalet förskolor som erbjöd en teckenspråkig miljö 2020 var ungefär lika många som det var 2010. I många förskolor är det vanligt att även svenskt tal med teckenstöd används.

Rapporten Ökad förståelse eller symbolvärde? undersöker hur teckenspråkiga och finskspråkiga använder översatt information på fyra statliga myndigheters webbplatser. Undersökningen visar att översättningar på myndigheternas webbplatser har både en praktisk betydelse och ett symboliskt värde. För en del leder översättningarna till bättre förståelse av informationen. För en del är information på det egna språket ett viktigt erkännande som minoritet i det svenska samhället.

Hämta rapporterna

Fortsatt språkrevitalisering av finlandssvenskt teckenspråk

Flera projekt genomförs för att fortsätta stärka det finlandssvenska teckenspråket.

Projektet Språkstyrka – revitalisering av finlandssvenskt teckenspråk, har fått statliga medel för året 2021. Inom ramen för projektet har Finlands Dövas Förbund anställt en koordinator för revitaliserande arbete. Föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga rf är en viktig samarbetspartner och kommer att uppdatera Språkplanen för det finlandssvenska språket

Den Humanistiska yrkeshögskolan uppdaterar planen för utbildningen Instruktör i finlandssvenskt teckenspråk som planeras genomföras med separat finansiering. Den första utbildningen ordnades 2015–2017 men det finns behov av fler instruktörer. 

Ytteresse skola och resursenheten Snäckan som ligger i Österbotten har startat rådgivning till skolor och daghem som arbetar med hörselnedsatta och teckenspråkiga barn i Svenskfinland. Distansundervisning i tecken och teckenspråk har återupptagits från både daghemmen och skolan efter ett långt uppehåll. Nytt är att även codabarn nu kan få distansundervisning. 

Forskning i det finlandssvenska teckenspråket har inletts med statlig finansiering. Efter diskussioner med Undervisnings- och kulturministeriet om det finlandssvenska teckenspråkets speciella situation och behov, bestämdes det att ansvaret delas mellan två universitet: Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet. Vid Helsingfors universitet har det redan genomförts forskning om det finlandssvenska teckenspråket och den teckenspråkiga språkgemenskapen. Ytterligare forskning med en sociolingvistisk inriktning ska genomföras. Jyväskylä universitet ansvarar för forskning i finskt teckenspråk. Universitetet har erfarenhet av korpusarbete för det finska teckenspråket och kommer att bygga upp en korpus för det finlandssvenska teckenspråket.

Annika Aalto

Läs mer:

Tecknet för ‘corona’ utsedd till årets tecken i Sverige

Tecknet för ‘corona’ utsågs till årets tecken av svenska Språkrådet. Utnämningen skedde på Teckenspråkets dag den 14 maj.

Allmänheten har kunnat föreslå tecken som på bästa sätt sammanfattar året som har gått. De flesta förslagen hade med pandemin att göra. Av dessa första valde Språkrådet tecknet för ‘corona’, som de tycker är unikt, inte minst för den snabba spridningen över hela världen. Tecknet för ‘corona’ ser likadant ut i Sverige som den gör i många andra länder.

Det är första gången Språkrådet utser året tecken och utnämningen kommer att bli en tradition som genomförs varje år på Teckenspråkets dag.

I år är det 40 år sedan riksdagen den 14 maj tog ett beslut som innebar att undervisningen i specialskolan övergick till att bli tvåspråkig. Indirekt var det ett erkännande av det svenska teckenspråket vilket uppmärksammas varje år på Teckenspråkets dag.

Läs mer hos Isof.