Om Tommy Lyxell

Språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Bimodal flerspråkighet i teckenspråkigt klassrum

I en artikel i Språk i Norden 2017 beskrivs hur transspråkande går till i ett teckenspråkigt tvåspråkigt klassrum.

Camilla Lindahl, forskare i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, höll ett föredrag vid Nordiska språkmötet i Vasa i september 2016, som handlade om hur den språkliga repertoaren ser ut i en specialskola för döva när undervisning sker i naturvetenskapliga ämnen. Hennes artikel i tidskriften Språk i Norden 2017 bygger på detta föredrag.

I specialskolor för döva så används många språk samtidigt: teckenspråk, skriftspråk och i vissa fall även talat språk. Camilla Lindahl är intresserad av hur det språkliga samspelet ser ut i klassrummet på en specialskola i Sverige. På vilket sätt används språken av lärare och elever och hur ser språkväxlingen ut? Begreppet transspråkande (eng. translanguaging) är en vidareutveckling av rönen inom flerspråkighetsforskningen. Istället för att betrakta språk som separata system anses språken vara en samlad resurs som flerspråkiga personer utnyttjar i samspel med andra flerspråkiga personer. I det teckenspråkiga tvåspråkiga klassrummet handlar det om att ta vara de olika språkens uttrycksmöjligheter.

En slutsats som Camilla Lindahl drar är att språkväxlingar hjälper eleverna till djupare förståelse i naturvetenskapliga ämnen och att man inom pedagogiken inte ska känna sig tvingad att skapa tecken för alla fackord.

Föredraget Nordiska språkmötet och artikeln i Språk i Norden bygger på hennes avhandling Tecken av betydelse–en studie av dialog i ett multimodal, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum.

Läs artikeln i Språk i Norden.
Hämta doktorsavhandlingen på DIVA-portalen.

Annonser

Hörande barn till döva önskar få teckenspråksundervisning

I en upprop på Facebook framför hörande barn till döva ett att de vill lära sig norskt teckenspråk i skolan.

”Vi har jo norsk på skolen, og engelsk, till och med nynorsk, men ingen av oss har fått lære tegnspråk på skolen”, säger hörande barn och ungdomar i en videofilm på Facebook.

Initiativtagare till filmen är Finn Arid Thoradsson, döv pappa till två hörande barn. Han önskar att hans barn ska få lära sig teckenspråk även i skolan. Sonen Nicholas är nio år. ”Vi har norsk på skolen, men selv om vi kan norsk så betyr ikke det at vi ikke skal ha norsk på skolen. Og vi kan jo tegnspråk, men vi kan ikke alt”, förklarar Nicholas Thordarson.

Vilde Winge, 14 år, förklarar att hörande barn inte kan tillräckligt teckenspråk. ”Vi kan en del, men ikke alt. Vi vil lære oss bøyninger i verb og kanskje litt om historien til tegnspråk”, säger hon.

Stortingspolitikern Kårstein Eidem Løvaas (H) lovade att ta upp frågan inom sitt parti. ”Jeg synes dette er verdt å se nærmere på”, säger Løvaas.

Bara några dagar efter att videofilmen publicerades hade den visats 53 tusen gånger och delats drygt 800 gånger .

Läs mer hos NRK.

Nordisk språkfest i Århus om teckenspråkens betydelse för döva

Det nordiska teckenspråksnätverket är medarrangör på Nordisk språkfest i Århus den 18 september. Arrangemanget Sprog i luften belyser teckenspråkens betydelse för döva i Norden utifrån olika perspektiv.

Den 18–21 september arrangeras Nordisk språkfest, ett arrangemang som Nordisk språkkoordination står bakom, som led i att Århus är Europeisk kulturhuvudstad under 2017. Under fyra dagar ordnas olika arrangemang som rör språk och kultur i Norden.

Den 18 september kl. 14–16 ordnar nordiska teckenspråksnätverket arrangemanget Sprog i luften, som består av ett seminarium och en paneldiskussion med rubrikerna:

  • Livet som tosproget – døve fortæller
  • Hvad skal vi med tegnsprog?

Experter och döva personer från de nordiska länderna ger sin syn på saken utifrån olika perspektiv. Båda programpunkterna är öppna för allmänheten och genomförs på konst- och kulturcenter Aros i Århus. Föredragen och diskussionerna översätts mellan nordiska teckenspråk och talad danska och norska. Alla är hjärtligt välkomna att lyssna.

Läs mer på Dansktegnsprog.dk, där också anmälan görs.

Tolktjänsten utreds på nytt i Norge

Arbeids- og sosialdepartementet har bestämt att tillsätta en utredning som ska se över den organisatoriska tillhörigheten för tolktjänsten för döva och hörselskadade.

Det handlar om en uppföljning av Agenda Kaupang rapport ”Helhetlig gjennomgang av tolkeområdet” där det föreslogs att tolktjänsten bör ha statlig huvudman och inte ligga hos Arbeids- og velferdsdirektoratet, NAV, som det gör i dag. NAV:s svar på rapporten var att tolktjänsten bör stanna kvar hos NAV. De finns samordningsvinster med att ha hjälpmedelsförskrivning och tolktjänst på ett och samma ställe, menar NAV. Ståndpunkten skapade reaktioner bland annat hos Norges Døveforbund och Tolkeforbundet. Det är hög tid att betrakta tolkning som en kommunikationsservice, inte som ett hjälpmedel för döva, anser organisationerna.

Arbeids- og sosialdepartementet har lyssnat på reaktionerna och ska tillsätta en ny utredning som ser över tolktjänstens organisation. ”Dette er en full seier for Norges Døveforbund og våre samarbeidspartnere!”, skriver Norges Døveforbund på sin hemsida.

20 år med teckenspråksutbildning för föräldrar

I Norge har Statped i samarbete med Nordisk nettverk for voksnes læring, NVL, bedrivit teckenspråksutbildning för föräldrar till teckenspråkiga barn sedan 1996. Utbildningsprogrammet Se mitt språk anses vara en lyckoträff som andra länder kan lära sig av.

20-årsjubileet uppmärksammades i ett reportage på NVL:S hemsida, där föräldrar, pedagoger, psykologer och politiska tjänstemän i videofilmer berättar om tillblivelsen av Se mitt språk och vad utbildningen innebär för de inblandade. Videofilmerna är tolkade till norskt teckenspråk och har undertexter på engelska.

Samma år ordnade Statped en nordisk konferens om tvåspråkig bimoralitet hos teckenspråkiga barn i Trondheim. Föredragen från konferensen är videoinspelade och kan ses på denna sida, där även presentationsbilderna kan laddas ner.

Varje år genomgår omkring 500 hörande föräldrar till döva och hörselskadade barn teckenspråkskurser i Norge. Alla föräldrar har rätt till 40 veckors heltidsstudier i norskt teckenspråk. Utbildningen kan spridas ut fram tills barnet fyllt 16 år.

Läs mer om Se mitt språk hos Statped.

Avhandling om objektmarkering i svenskt teckenspråk

Carl Börstell försvarande sin avhandling om objektmarkering i svenskt teckenspråk vid Stockholms universitet den 2 juni 2017.

Avhandlingen ”Object marking in the signed modality: Verbal and nominal strategies in Swedish Sign Language and other sign languages” består av fem delsstudier som undersöker objektmarkering i svenskt teckenspråk utifrån två perspektiv: verbbaserade och nominalbaserade strategier. Det handlar om placering av objektet i förhållande till verbet, handform och riktning av verb i teckenrummet som pekar ut objektet och funktionen hos tecknet OBJPRO. Jämförelser görs med andra teckenspråk.

En delstudie undersöker form och funktion hos objektpronomenet OBJPRO i svenskt teckenspråk. Detta pronomen är härlett ur tecknet PERSON (måtthanden framåtriktad och med en vertikalrörelse nedåt). Bruket av OBJPRO skiljer sig från israeliskt teckenspråk där det har ett snävare användningsområde än i svenskt teckenspråk. Det tycks som om grammatikaliseringen av OBJPRO har skett på liknande sätt i de nordiska teckenspråken, vilket skiljer dem från andra teckenspråk. Förmodligen beror det på den historiska kontakten i de nordiska länderna.

Avhandlingen kan hämtas på DIVA-portalen (på engelska men en svensk sammanfattning finns på sidorna 193–198).

Statligt samarbete kring lexikonarbete i Sverige

Institutet för språk och folkminnen och Stockholms universitet har undertecknat en avsiktsförklaring om att utveckla samarbete kring lexikonarbete.

Samarbetet innebär bland annat att de båda myndigheterna ska utveckla metoder för insamling av språkligt material, harmonisera databasinformation och hitta tekniska lösningar som kan användas av båda parter. Huvudmålet är att på sikt upprätta en nationell databas för svenskt teckenspråk och hitta en långsiktigt finansiering för driften av databasen.

Vid Stockholms universitet har det pågått lexikonarbete sedan 2001 och teckenspråksavdelningen vid institutionen för lingvistik står bakom Svenskt teckenspråkslexikon som finns publicerat på nätet. Inom Språkrådet, som är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen, finns det erfarenhet av lexikonarbete och det pågår arbete att ta fram teckenllistor med tecken som används i offentliga sammanhang.