Om Tommy Lyxell

Språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Datainsamling av teckenspråk

Vad ska man tänka på när man samlar språklig material på ett tecknat språk? Humanistiska yrkeshögskolan Humak har i samarbete med projektet Lev i vårt språk tagit fram en handledning om detta på finlandssvenskt teckenspråk.

Datainsamling av teckenspråk – hur gör man? heter handledningen som bygger på en artikel i Karin Hoyers doktorsavhandling Dokumentation och beskrivning som språkplanering från 2012.

Frågor som insamlingsmetoder, val av informanter, forskningstillstånd, praktiska tips vid inspelning och arkivering av inspelat videomaterial tas upp i handledningen. Beskrivningen stannar vid insamling av språklig material. Hur materialet sedan kan användas i sökbara språkkorpusar och vid språkliga analyser går handlingen inte in på.

Handledningen finns förutom på finlandssvenskt teckenspråk även på svenska, finska och engelska.

Läs handledningen Datainsamling av teckenspråk hos Teckenspråksbiblioteket

Annonser

Tolkutbildning ska stärka det finlandssvenska teckenspråket

Det finlandsvenska teckenspråket är hotat. För att stötta språket inrättas nu en särskild tolkutbildning i Finland.

Det finlandsvenska teckenspråket är allvarligt hotat enligt Unesco. Det finns knappt ett hundratal talare kvar av språket.  Som del i revitaliseringsarbetet har yrkeshögskolan Humak i Helsingfors skräddarsytt en ny tolkutbildning. Någon tolkutbildning på finlandsvenska teckenspråket har inte funnits på 30 år. Intagning sker under våren 2018.

Tolkutbildningen har 10 studieplatser och är öppen för såväl som och hörande tolkstudenter. Den som tolkar till och från finlandssvenskt teckenspråk måste kunna fyra språk: finska, finskt teckenspråk, svenska och finlandssvenskt teckenspråk och ställer stora krav på de sökande. De sökande måste behärska minst två av dessa språk. Särskilt betonas vikten av kunskaper i svenska.

Eftersom målgruppen är liten kommer utbildningen att vara individuellt anpassad och erbjuda möjlighet till distansstudier. Under projekttiden ska man ta fram undervisningsmaterial för en tolkutbildning i finlandsvenska teckenspråk.

Läs mer hos Finlands Dövas Förbund.

Dansk Sprognævn oroat över flytt

Den danska regeringen har beslutat att utlokalisera Dansk Sprognævn, vilket kan påverka språkvårdsarbetet med danskt teckenspråk.

Regeringen har beslutat att utlokalisera en del statliga myndigheter som har sin verksamhet i Köpenhamn. Dansk Sprognævn, som är en statlig forskningsinstitution, ska flyttas i Bogense, som ligger 2,5 timmes bilfärd väster om Köpenhamn.

Språknämndens chef, Sabine Kirchmeier, är bekymrad över beslutet. ”Jeg er bange for at det bliver en overordentlig vanskelig opgave at få et højt specialiseret forskningsmiljø som Sprognævnet til at fungere i Bogense”, skriver hon i ett pressmeddelande.

”Der er også et kæmpe problem for vores afdeling for dansk tegnsprog da der i Bogense og omegn ikke findes et tegnsprogsmiljø som vores medarbejdere kan samarbejde med.”

Läs mer hos Dansk Sprognævn.

Världens teckenspråk har fått en egen FN-dag

De tecknade språken i världen har fått en egen FN-dag, som infaller den 23 september.

FN:s generalförsamling har förklarat den 23 september som Internationella dagen för teckenspråk (eng. International day of sign languages). Bakom resolutionen om att instifta denna FN-dag ligger Dövas världsförbund, som grundades just denna dag 1951. Antiqua och Barbudas FN-representation såg till att resolutionen behandlades i FN:s generalförsamling.

”Denna resolution erkänner teckenspråkens betydelse och vikten av att döva får tillgång till teckenspråk så tidigt som möjligt i livet. Den understryker också principen ”inget om oss utan oss” i frågor som rör dövsamhällena”, säger Colin Allen, ordförande i Dövas världsförbund.

Att valet föll på den 23 september beror på att Dövas världsförbund bildades den 23 september 1951. Första Internationella dagen för teckenspråk firas den 23 september 2018, samma dag som Dövas dag firas runt om i världen. Dövas dag firas den sista söndagen i september varje år runtom i världen, utom i  Sverige där Dövas dag firas den tredje söndagen i september.

Veckan innan FN-resolutionen antogs, godkände för övrigt det irländska parlamentet ett lagförslag som ska stärka det irländska teckenspråket.

Läs mer

Posten uppmärksammar Norges Døvforbund

Nästa år firar Norges Døveforbund 100 år. Med anledning av detta har Posten tagit fram ett jubileumsfrimärke med en kärlekstecken.

Frimärket är formgivet av Trond Nordahl. Bilden föreställer ett initialtecken från det amerikanska teckenspråket, där handformen står för bokstäverna I, L och Y, vilket är en akronym för ”I Love You”.

I samband med 100-årsjubileet kommer en kulturfestival arrangeras den 16–19 maj 2018. Läs mer om jubileet och kulturfestivalen hos Norge Døveforbund.

110 år av nordiskt språksamarbete

Teckenspråkiga biblioteket i Finland har sammanställt en historik över Dövas Nordiska Råd arbete, bland annat för att stärka de nordiska teckenspråkens ställning.

Dövas Nordiska Råd firar 110 år i år. Lagom till jubileumsåret lanserar Teckenspråkiga biblioteket i Finland en webbplats om DNR:s arbete under denna tidrymd. Flera förgrundspersoner inom dövrörelsen i Norden intervjuas i flera teckenspråksfilmer som är tematiserade kring olika ämnen.

Det nordiska samarbetet inleddes 1907, och tidigt väcktes idén om att harmonisera de nordiska teckenspråken i syfte att underlätta språkförståelsen i Norden. Kommittéarbete med en samnordisk teckenordbok pågick periodvis och planen var att de nordiska länderna skulle ge ut teckenordböcker där man valde ut de tecken från respektive språk som man ansåg vara mest lämpliga för spridning.

Först ut att publicera en samnordisk teckenordbok var Danmark, vilket skedde 1967. Tanken var att de andra nordiska länderna skulle ta efter. Teckenspråksforskningen som kom igång i början på 1970-talet visade att teckenspråken är egna språk och att de skiljer sig åt mellan länderna. Denna kunskap ledde till att det fortsatta arbetet med en samnordisk teckenordbok lades ner och istället togs det fram teckenordböcker för respektive nordiska land.

Andra idéer till samnordiska projekt, som gemensam folkhögskola, teckenspråkig satellit-tevekanal, har också gått i stöpet. Men trots detta anser flera av intervjupersonerna  att initiativen inte varit misslyckade. Samarbetet har lett till att stärka teckenspråkens och dövas ställning i respektive nordiska länder. Framsteg i ett land har inspirerat de andra nordiska länderna, och man har influerat varandra på områden som rör lagstiftning, forskning och utbildningsinsatser. Utvecklingen i de nordiska länderna var under lång tid ett föredöme för andra länder.

Se filmen om arbetet mot ett samnordiskt teckenspråk hos Teckenspråkiga biblioteket.

Språkrådgivning i fokus vid nätverksträffen i Århus

Årets nätverksmöte hölls i Århus den 19 september. Information och språkrådgivning hos språknämnderna i Norden var temat vid årets nätverksträff.

Språksituationen ser olika ut i den nordiska länderna, vilket påverkar hur språknämnderna arbetar. En del ägnar sig huvudsakligen åt språkpolitiskt arbete, en del huvudsakligen åt språkrådgivning om teckenspråk, en del åt bådadera. Vid nätverksträffen berättade språknämnderna hur de arbetare med att sprida information om teckenspråk och om språkrådgivning. Vilken typ av frågor ställs, vilken information förmedlas och vilka kanaler används, var frågeställningar som belystes.

Nätverksmötet i Århus diskuterade språkrådgivning för nordiska teckenspråk. Foto: Tommy Lyxell.

De som vänder sig till språknämnderna för språkrådgivning är i regel professionella tolkar eller översättare, men även tolkstudenter. Det är en erfarenhet som delas av flera nordiska teckenspråksnämnder. I Sverige kommer det frågor från gymnasieelever som skriver uppsatser om teckenspråkets status.

De kanaler som i regel används är bildtelefon, Skype, mejl, Facebook, webbplatser eller personliga kontakter. Dansk Sprognævn har skapat en webbplats om det danska teckenspråket där det finns svar på många vanliga frågor om det danska teckenspråket. Informationen är huvudsakligen på danskt teckenspråk men finns även på skriven danska.

De vanligaste frågorna som de nordiska teckenspråksnämnderna får är om enskilda tecken, deras betydelse och i vilka sammanhang de används. Det är mindre vanligt med frågor på satsnivå eller andra grammatiska konstruktioner i teckenspråk. För finlandssvenskt teckenspråk är det ibland svårt att ge rådgivning eftersom det finns en stor variation i språkbruket. Språket påverkas nämligen av både finskt och svenskt teckenspråk och det finns flera varianter av ett tecken som lever sida vid sida.

I Norge och på Island kontaktas språknämnderna främst i frågor som rör språkpolitik. Det finns en termgrupp som är knuten till Språkrådet i Norge. Termgruppen sammanställer teckenlistor men ger inga språkliga rekommendationer.

Den avslutande diskussionen handlade om hur man kan stimulera intresset för språkfrågor. I Danmark har det skett en nedgång i antalet frågor till språkrådgivningen. Ett skäl till nedgången kan vara att Dansk Sprognævn har en utmärkt informativ hemsida för danskt teckenspråk. Ett tips som togs upp är att besöka dövföreningar och diskutera språkfrågor. För små språk som finlandsvenska teckenspråk går det utmärkt att använda till exempel WhatsApp för språkliga diskussioner.

På nätverksträffen diskuterade hur vi kan gå vidare med projektförslag för ett nordiskt undervisningsmaterial. Mötet beslöt att tills vidare lägga arbetet på is. Idén är god men det saknas tid och resurser för att gå vidare med projektförslaget.

Som brukligt på nätverksträffarna informerade varje kontaktpersoner om nyheter från varje land. Lars Knudsen representerade Dövas Nordiska Råd och berättade om arbetet som sker där och framförde att det finns en önskan om fördjupat samarbete mellan DNR och Nordiska teckenspråksnätverket.

Finansieringen av framtida nätverksträffar är oklar. Nordiska teckenspråksnätverket har inte blivit lovade mer pengar från Nordiska ministerrådet. Tommy Lyxell presenterade ett förslag till att nätverket blir en arbetsgrupp inom Nätverket för språknämnderna i Norden, NSN. Förslaget är inlämnat till Nordisk Språkkoordination och NSN för vidare behandling. Om nätverket inte får nya pengar genomförs nästa års nätverksmöte i Oslo. Varje språknämnd får då själva bekosta sin medverkan.

Läs mer om nätverksträffen på denna sida.