Om Tommy Lyxell

Språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Döva barns tankar om teckenspråk vid konstutställning

Döva elever på Kristinaskolan ställer ut konstverk, som beskriver det svenska teckenspråkets betydelse för dem, i Härnösands konsthall.

Härnösands konsthall i samarbete med Teskedsorden ordnar en konstutställning den 14 februari till den 5 mars, där barn och unga berättar om sina drömmar. Förskolor och skolor i Härnösands kommun har inbjudits att bidra med olika konstverk gjorda av barn och unga. Med anledning av att barnkonventionen blivit lag i Sverige är temat ”Barn och unga i Härnösand drömmer”.

Elever på Kristinaskolan, en dövskola i Härnösand, ställer ut gipshänder som de tillverkat själva. Händerna representerar det svenska teckenspråket. På textlappar har eleverna skrivit ner sina tankar och drömmar. På några av dem står det:

  • Jag önskar att mamma och pappa lär sig teckenspråk!
  • Jag önskar att alla i hela världen ska kunna teckenspråk!
  • Jag vill att min familj lär sig teckenspråk så vi kan prata med varandra.
  • Jag önskar att det fanns fler TV-program på teckenspråk.
  • Det är så tur att jag kan teckenspråk och tur det finns skolor för alla döva och hörselskadade. Jag skulle inte klara av att gå i en skola med hörande elever. Om ingen kunde teckenspråk skulle jag känna mig utanför.

Utställningen kommer att dokumenteras och överlämnas till Sveriges statsminister Stefan Löfven, som på så sätt blir en offentlig handling som bevaras för framtiden.

Läs mer hos SPSM:

Språklig vägledning till förskolor

Utbildningsstyrelsen i Finland har gett ut en vägledning om förskoleverksamhet för teckenspråkiga barn.

I vägledningen lyfter Utbildningsstyrelsen fram de behov som finns hos teckenspråkiga barn, oavsett om de är döva, hörselskadade eller hörande. Myndigheten fäster särskild uppmärksamhet på barnet språkliga och kulturella identitet. Pedagogerna behöver tänka på är det tecknade språkets visuella karaktär, och att de försäkrar sig om ögonkontakt med barnen, att barnen ges tid att titta på material som används och att tala i tur och ordning.

Alla förskolor har inte möjlighet att ordna teckenspråkiga miljöer, men det finns saker som förskolan ändå kan göra, t.ex. att anlita en assistent eller en tolk för teckenspråkiga döva. Men dessa åtgärder räcker inte för att barnet ska bli delaktig. Ansvaret för att barnet ska vara delaktig ligger hos pedagogerna.

En del teckenspråkiga barn kan behöva extra stöd, men behovet är inte samma för alla.  Utbildningsstyrelsen rekommenderar ändå att förskolan har en plan för lärande för alla teckenspråkiga barn inom ramen för allmänt stöd. Det kan leda till att undervisningen bli planeras bättre och att den dokumenteras. Barn som kommer från andra länder och inte kommit i kontakt med teckenspråket i sitt hemland kan behöva ett intensifierat stöd.

Utbildningsstyrelsen skriver också att de finska teckenspråken kan berika verksamheten även för barngrupper som tidigare inte kommit i kontakt med ett tecknat språk. Så att det finns teckenspråkiga barn i verksamheten kan vara en tillgång.

Vägledningen ska ses som ett komplement till föräldrarnas kunskap om sitt eget barn, så det är viktigt att det finns ett bra samarbete med föräldrarna.

Ladda ner Teckenspråkiga barn i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen.

Island først til at underskrive WFDs charter om tegnsprogsrettigheder

Ved en højtidelig ceremoni på Bessastaðir, præsidentens officielle residens, blev World Federation of the Deaf’s charter om ’Tegnsprogsrettigheder for alle’ underskrevet af præsidenten, ministeren for uddannelse og kultur og andre embedsmænd.

Island er det første land i verden hvor et statsoverhoved og højtstående embedsmænd underskriver charteren. World Federation of the Deaf skrev charteren i anledning af deres verdenskongres i sommeren 2019. Charteren understreger regeringens og andre interessenters ansvar og forpligtelser til at sikre døves deltagelse i samfundet, anerkende deres behov, deres sprog og menneskelige værdighed, sikre menneskerettigheder og lige adgang til uddannelse for alle.

WFD-chartret for tegnsprogede rettigheder for alle er underskrevet af den islandske præsident, ministeren for uddannelse og kultur og andre embedsmænd og repræsentanter fra organisationer for døve og hørehæmmede. Foto: Hólmfríður Þóroddsdóttir.

Den første til at underskrive dokumentet var Islands præsident, Guðni Th. Jóhannesson, efterfulgt af fru Vigdís Finnbogadóttir, protektor af de nordiske tegnsprog, ministeren for uddannelse og kultur, formanden for Døveforeningen, formanden for Sprogsråd for det islandske tegnsprog, direktøren for Kommunikationcenter for Døve og personer med Hørenedsættelse, rektoren for Islands Universitet, rektoren for folkeskolen Hlíðaskóli, skolelederen for børnehaven Sólborg, formanden for Forældre- og sponsorforeningen for hørenedsættelse, repræsentanter fra Institut for uddannelse og unge i Reykjavík og Uddannelsesdirektoratet. Senere vil ministeren for børn og social- og sundhedsministeren underskrive dokumentet, da de ikke kunne deltage i ceremonien d. 11. februar. 

Hvert år d. 11. februar afholdes national tegnsprogsdag i Island, da den islandske døveforening blev grundlagt den dag i 1960. I år havde foreningen 60-års jubilæum og fik en god fødselsdagsgave.

Hólmfríður Þóroddsdóttir

Læs mere:

Teckenspråksforskningen under 2000-talet

Stockholms universitet har gett ut en forskningsrapport som ger en överblick av det aktuella kunskapsläget inom teckenspråksforskningen.

Rapporten har namnet Teckenspråksforskningen under 2000-talet och är författad av Ingela Holmström, Johanna Mesch och Krister Schönström, som är knutna till Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.

Rapporten har ett brett upplägg och rör sig inom områdena allmän språkvetenskap, kognitiv lingvistik, psykolingvistik och neurolingvistik, sociolingvistik, korpuslingivistik, barns teckenspråk och andraspråksinlärning, och tar upp såväl internationella som nordiska forskningsrön som gjorts efter millenniumskiftet.

Den som vill hålla sig uppdaterad om teckenspråksforskningen har en utmärkt källa att hämta kunskaper från.

Kunskapsöversikten kan laddas ner hos Diva-portalen.

Tolkning – en rättighetsfråga anser intresseorganisationer

Dagens tolktjänst är alltför splittrad och godtycklig. Tolktjänsten bör utformas som en rättighetslag med möjlighet att överklaga beslut. Det anser fyra intresseorganisationer i Sverige som har tagit fram en skuggutredning om tolktjänsten.

Tolktjänsten  i Sverige har utretts i omgångar sedan 2011 men inte resulterat i några tillfredsställande förslag. Skälet till detta är att andra aktörer än tolkanvändarna själva bestämmer hur tolkservicen ska fungera, anser intresseorganisationerna Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda och Riksförbundet DHB. Perspektivet måste förändras och utgå från tolkanvändarnas behov, anser de. Vid ett seminarium den 27 januari presenterade organisationerna en gemensam skuggutredning, Rätt till tolk – ingen tolkningsfråga.

Ett problem dagens lagstiftning är att den är utformad som en skyldighet för samhället – inte som ett rättighet för individerna, skriver man i skuggutredningen. Speciellt problematiskt är det med tolk i arbetslivet där arbetsgivare förväntas stå för tolkkostnaderna. Även om det går att söka medel från Arbetsförmedlingen så är systemet alldeles för krångligt och det täcker inte alla kostnader. Det förekommer att personer inte blir antagna privata utbildningar eftersom tolkkostnaderna blir för höga för utbildningsanordnaren. Detta visar att den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen inte går att tillämpa på tolktjänsten, anser skuggutredningen.

Staten har ett ansvar anser skuggutredningen. Utredningen föreslår att en statlig myndighet får i uppdrag att sköta tolkservicen i hela landet, alternativt att uppdraget fördelas mellan tre befintliga statliga myndigheter. 

Skuggutredningen har hämtat inspiration från Finland, där den statliga myndigheten Folkpensionsanstalten (finska Kansaneläkelaitos) förmedlar 90 procent av tolkuppdragen. Tolkanvändare i Finland har lagstadgad rätt till tolk minst 180 timmar per år, personer med dövblindhet har rätt till minst  360 timmar. Därutöver kan tolkanvändare ansöka om extratimmar.  Skuggutredningen föreslår en lägsta gräns på 180 timmar respektive 416 timmar i Sverige med generösa möjligheter att ansöka om ytterligare tolktimmar.

I en paneldiskussion framförde intresseorganisationerna att tolkbehovet ser olika ut för olika målgrupper. Det går inte att behandla alla tolkanvändare på samma sätt. Barn och unga har ett annat behov än vuxna, men det är i regel arbetsföra vuxnas behov som definierar tolktjänsten. Personer med dövblindhet har ett annat behov, som även inkluderar ledsagning. Vidare anser intresseorganisationerna att hörande personer måste få kunna beställa tolk, ansvaret kan inte enbart ligga på personer med olika grader hörsel- och synnedsättningar. Ytterst är det en demokratifråga, anser de.

Socialminister Lena Hallengren har meddelat att ytterligare en statlig utredning om tolktjänsten är på gång. Intresseorganisationerna vill med skuggutredningen sätta fingret på vad de tycker behöver utredas.

 

Ordet syssna hamnade på nyordslista

Varje år publicerar svenska Språkrådet i samarbete ned Språktidningen en nyordslista. I år finns ordet syssna med på listan, ett ord som används av teckenspråkiga döva.

Det tillhör inte vanligheten att skrivna ord som döva använder letar sig in i svenska ordböcker. Ord som hyff (‘för säkerhets skull’), paffa (‘åka iväg/sticka’), hörande och dövkompetens förstås av teckenspråkiga men finns inte med i någon ordbok eller ordlista. Det är betydligt vanligare att svenska ord blir översättningslån i det svenska teckenspråket. Men i år hamnade ordet syssna, som betyder ‘att lyssna med synen’, på Språkrådets nyordslista, vilket är unikt.

Den döva författaren Ulla-Bell Thorin sägs ha varit upphovsperson till ordet syssna. Hon lanserade ordet för omkring 20 år sedan utan att det fick någon större spridning. Men för några år sedan plockades syssna upp av Barn och Ungdomsjour på Teckenspråk och Utbildningsradion och på så sätt har ordet nått en större publik. Nu när det har hamnat på Språkrådets nyordslista kan det nå ännu fler människor.

Det finns också ett nytt tecken i det svenska teckenspråket som har betydelsen ‘att lyssna med synen’. Det utförs med vinkelhanden med upprepande kontakt ovanför ögonbrynet. Det är dock fortfarande vanligare att tecknet för ‘lyssna’ utförs vid ena örat.

Läs mer

Tecknet för tolk blev årets tecken i Danmark

Tecknet för ‘tolk’ blev årets tecken för 2019 i Danmark. Utnämningen skedde vid en live-sändning på Facebook.

Teckenspråkiga kunde via sociala medier nominera vilket tecken som skulle bli årets tecken 2019. Det kunde vara ett nytt tecken, ett tecken som kännetecknat året som gått eller fångat uppmärksamheten hos någon.

En jury bestående av företrädare för intresseorganisationer och Dansk Tegnsprogsråd och Københamns Professionshøjskole valde sina favoriter. Inför live-sändningen var det sju tecken som gått vidare. Det tecken som slutligen vann var tecknet för ‘tolk’. Tolkfrågan har varit en het fråga som har diskuterats i många sammanhang runtom i Danmark.

Tävlingen organiserades av Afdeling for Dansk Tegnsprog under Dansk Sprognævn i samarbete med Døvefilm. Det var första gången som årets tecken utsågs.

Läs mer hos