Om Tommy Lyxell

Språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Svenskt teckenspråk på myndigheters webbplatser

Institutet för språk och folkminnen har publicerat en rapport om information på svenskt teckenspråk på myndigheters webbplatser.

Rapporten består av två delar. Första delen är en uppföljning av tidigare kvantitativa kartläggningar som gjordes 2010 och 2015. Undersökningen visar att myndigheter generellt har blivit bättre att ta fram information på svenskt teckenspråk. Det är framför allt statliga myndigheter som har bättrat sig. Däremot har teckenspråkig information minskat på kommunala och regionala myndigheters webbplatser.

I den andra delen görs en genomgång av några vanliga översättningsfel av myndighetstexter och tar upp saker som utelämnande av prepositioner, överanvändning av vissa tecken och felaktig teckenföljd, vilket kan försvåra förståelsen. Denna del kan fungera som vägledning för översättare.

Läs mer

Årets tecken utsett i Danmark och i Sverige

FANTASTISK-MEGET och HYBRID^MÖTE blev årets tecken 2022 i Danmark respektive i Sverige.

I Danmark utsågs årets tecken av en jury som under en lajvsändning argumenterade för sina favoriter. 15 olika förslag, både inlämnade förslag och jurymedlemmarnas egna förslag, deltog i tävlingen och tecknet som juryn slutligen kom överens om var FANTASTISK-MEGET.

Även i Sverige hade många nomineringar lämnats in. Det vinnande förslaget som utsågs av språknämndens medarbetare blev HYRBRID^MÖTE, som delvis består av ett nybildat tecken och delvis av ett etablerat tecken. Tecknet HYBRID används bara i sammansättningen HYBRID^MÖTE

Språknämnderna i Danmark och i Sverige utser årets tecken på Teckenspråkets dag, som i Danmark infaller det den 13 maj och i Sverige den 14 maj. I båda länderna efterfrågas förslag på tecken som bäst återspeglar det gångna året.

Rättelse 15 maj: Den tidigare glosan UTROLIG har av Dansk sprognævn bytts ut till FANTASTISK-MEGET vilket är glosan som används i Ordbog over dansk tegnsprog.

Läs mer

Nordterm 2023 tolkas till svenskt teckenspråk

Det är nu klart att Nordterm 2023 kommer att tolkas till svenskt teckenspråk. Det är också möjligt att delta digitalt.

Nordterm 2023 hålls den 14–15 juni i Stockholm på Ersta konferenscenter. Under två dagar kommer det hållas 32 olika föredrag med temat ”terminologi i samhällets tjänst”. Föredragen kommer att delas upp i två parallella sessioner varav en kommer att livestreamas, så det är möjligt att delta digitalt. Den livestreamade sessionen tolkas till svenskt teckenspråk. I denna session ingår två föredrag som tar upp utmaningar som uppstår vid tolkning och översättning till svenskt teckenspråk.

Sista anmälningsdag är den 7 maj. De som deltar digitalt betalar en lägre anmälningsavgift. De som deltar fysisk kommer att förutom tillgång till svensk teckenspråkstolkning även ha tillgång till danska och norska teckenspråkstolkar vid vissa föredrag. De som deltar digitalt gör det utan kostnad. Anmälan ska göras till terminologi@isof.se.

Uppdaterat 9 maj: Ändrade villkor för dem som deltar digitalt. Det är nu kostnadsfritt att syssna på livestreamingen.

Läs mer

Årets tecken är utsett i Norge

Årets tecken i Norge blev ABSURD/KAOS. Utnämningen ägde rum på den nyinstiftade nationella teckenspråksdagen.

Nationella teckenspråksdagen firas för första gången i Norge. Norge dövförbund har valt datumet den 25 mars med anledning av att språklagen antogs i Stortinget den 25 mars 2021. Det norska teckenspråket blev därmed officiellt erkänt i lag för första gången.

Språkrådet i Norge har dagen till ära utsett årets tecken 2022. Teckenspråkiga har kunnat sända in förslag till Språkrådet som en jury sedan har bedömt. Juryn kom fram till att det mångtydiga tecknet ABSURD/KAOS sammanfattar år 2022 på ett bra sätt.

Juryns motivering: ”Tegnet er en god beskrivelse av året 2022. Det er også et spennende tegn i seg selv. Det er et flertydig, konvensjonelt og beskrivende tegn som forklarer og beskriver både situasjoner og fenomener. Tegnet kan brukes på flere forskjellige måter, med ulike betydninger og i forskjellige kontekster. Det brukes gjerne i forbindelse med noe som gikk galt, ved krise, kaos eller noe som ikke gikk som planlagt. Håndformen er fast, men bevegelse og munnstilling kan gi beslektede betydninger. Krig i Europa, løpske priser, stigende rente, energikrise og mangel på tegnspråktolker i Norge har preget 2022. Tegnet beskriver denne situasjonen godt.”

Läs mer

Nordisk konferens om fackspråk

Är du teckenspråkig och använder fackspråk i ditt yrke? Vill dela med dig av dina erfarenheter? Då kan du anmäla ditt intresse att hålla ett föredrag på Nordterm 2023.

Nordterm 2023 är en nordisk konferens som vänder sig till såväl forskare som praktiker som är intresserade av fackspråk. Även teckenspråkiga yrkespersoner är välkomna. Konferensen hålls i Stockholm 14–15 juni och vänder sig till såväl forskare som praktiker.

Temat är ”terminologi i samhällets tjänst”, vilket omfattar många olika områden, som terminologiteori, språkvård, språkpolitik, klarspråk, tolkning och översättning. Sista dag för att lämna in abstrakt är den 15 februari.

Nordiska teckenspråksnätverket medverkar i arrangemanget och ansvarar för att det finns teckenspråkstolkning till och från nordiska teckenspråk. För mer information kontakta Tommy Lyxell hos Institutet för språk och folkminnen.

Läs mer

Specialskolan satsar på kompetens i svenskt teckenspråk

Specialpedagogiska skolmyndigheten vill utveckla personalens kunskaper i svenskt teckenspråk i syfte att höja elevernas resultat i specialskolan.

Genom intervjuer och självskattning ska personalens kunskapsnivå i svenskt teckenspråk bedömas så att rektorerna på specialskolorna kan planera vilken kompetensutveckling som behövs. Arbetet sker i samarbete med Stockholms universitet som tar tagit fram en testpaket utifrån Gemensam europeisk referensram för språk (GERS, engelska: CEFR). Stockholms universitet erbjuder olika kurser i svenskt teckenspråk som personalen kan söka till.

Specialpedagogiska skolmyndigheten bedömer att 60 procent av skolpersonalen på landets specialskolor för döva och hörselskadade når rekommenderad språknivå. Då räknar man inte med medarbetare som har svenskt teckenspråk som förstaspråk.

Ett annat samarbetsprojekt mellan SPSM och Stockholms universitet handlar om forskning om läsutveckling hos döva elever. Hur läsutvecklingen påverkas av kunskaper i svenskt teckenspråk är en av forskningsfrågorna. Läsforskningen har hittills tagit fasta på barns kunskaper i talat språk medan det finns få studier som tittat på vilken betydelse kunskaper i tecknat språk har för läsutvecklingen.

Läs mer

Skämtsamt om teckenspråkiga döva i Norden

I en serie kortfilmer skämtar Florian Tirnovan och André Bjørn Røine Rugseth om särdragen hos teckenspråkstalare i de nordiska länderna.

Är danska teckenspråkstalare riktiga tungvrickare? Tycker norska teckenspråkstalare att det är billigt att handla i Sverige och Danmark? Är svenska teckenspråkstalare Nordens amerikaner? Och när uppstår det missförstånd när döva i Norden kommunicerar med varandra? Vilka fördomar har vi om varandra? Det är några frågor som programserien Ja, vi vil leve i Norden tar upp.

Ja, vi vil leve i Norden har producerats av Døves Media i Norge. Filmerna är undertextade på norska, men kan även ses med engelsk undertextning. Filmerna kan ses utanför Norge.

När ni besöker Døves Medias webbplats, passa på att se deras informationsfilmer om norskt teckenspråk.

Ny säsong av tv-program om svenskt teckenspråk

Den andra säsongen av det populära programmet Det här är svenskt teckenspråk visas på UR Play.

De nya säsongen består av fyra avsnitt som på ett lättsamt sätt fördjupar kunskaper om det svenska teckenspråket ur ett historiskt, sociolingvistiskt och internationellt perspektiv. Avsnitten har underrubriker som: Det ”riktiga” svenska teckenspråket förr och nu, Flytande svenskt teckenspråk, Rätt översatt?, Innanför och bortom teckenspråkets gränser. I det första avsnittet intervjuas språkvårdaren Sebastian Embacher.

Den första säsongen av Det här är svenskt teckenspråk visades 2021 och kan fortfarande ses på UR Play. Programserierna är producerade av Dramaski för Utbildningsradion. Programmen kan ses utanför Sverige.

Se programserien

Språkfrämjande arbete för finlandssvenskt teckenspråk

I projektet Små språk i Norden framhålls ordboksarbetet för det finlandssvenska teckenspråket som gott exempel på språkstärkande arbete.

SignWiki är en mycket viktig resurs för att stärka det finlandssvenska teckenspråket, som är ett hotat språk enligt Unesco. SignWiki är ett ordboksverktyg om har tagits fram i ett samarbete mellan Finlands Dövas Förbund, Humanistiska yrkeshögskolan i Finland och Kommunikationscentret för döva och hörselskadade på Island. Styrkan med SignWiki är att språkanvändarna själva kan bidra med material till ordböcker. Det krävs ingen utbildning för att använda verktyget.

Det språkfrämjande arbetet för det finlandssvenska teckenspråket beskrivs också i rapporten Framgångsfaktorer för små språk i Norden som projektet Små språk i Norden gav ut i våren 2022. I rapporten finns också en artikel om de nordiska teckenspråken.

Projektet Små språk i Norden är ett nordiskt samarbetsprojekt som pågick mellan 2019 och 2022 och finansierades av Nordiska ministerrådet. Institutet för språk och folkminnen, Isof, hade förvaltningsansvaret. Syftet med projektet är att lyfta fram framgångsfaktorer som stärker små språk i Norden. Ordboksarbetet med det finlandssvenska teckenspråket är ett av flera lyckade exempel som lyfts fram. Projektet har dessutom tagit fram en checklista för att stärka små språk och på Isofs webbplats beskrivs det hur språkteknologi kan bidra till språkens överlevnad.

Läs mer

TegnTube – nordiske tegnsprog i de unges hænder

TegnTube er et nyt site der skal skabe opmærksomhed omkring nordiske tegnsprog som sprog der tales af unge.

Med hjemmesiden TegnTube og en egen Youtube kanal demonstrerer de nordiske sprognævn og ungdomsforbund for døve hvordan man i et fællesnordisk samarbejde kan fremhæve de nordiske tegnsprog på en ung, informativ og spændende måde. TegnTube tilbyder viden om otte nordiske tegnsprog og unge døve tegnsprogstalende fra hele norden præsenterer de mest basale tegn på hvert deres nationale tegnsprog.

I dag fungerer amerikansk tegnsprog og internationale tegn som en slags lingua franca for mange unge døve og hørehæmmede når de skal tale med hinanden på tværs af landegrænser. Men til hverdag taler de fleste på deres eget tegnsprog: dansk, svensk, norsk, finsk og islandsk tegnsprog samt på de tre små tegnsprog: grønlandsk, færøsk og finlandssvensk.

Det kan være svært for døve børn og unge at finde hinanden på tværs af landegrænser, men med digitale muligheder som en hjemmeside og en YouTube-kanal åbner der sig nye muligheder for at skabe nordiske fællesskaber baseret på tegnsprog.

Thomas Hestbæk Andersen, der er direktør for Dansk Sprognævn, siger:

– Arbejdet med udvikling af TegnTube har været unikt fordi vi for første gang har fået mulighed for at finde mønstre på tværs af unges tegnsprog i Danmark, Sverige, Norge, Finland og Island. Med hjemmesiden belyser vi nye områder af et sprog der er relativt ukendt for mange. Og det er med til at sikre en fortsat nabotegnsprogsforståelse i Norden. 

Tommy Lyxell ved Språkrådet i Sverige siger endvidere:

– Vi vil fremhæve de nordiske tegnsprogs betydning for børn og unge, som er døve eller hørehæmmede. At have muligheder for en god sprogudvikling og sociale kontakter er en vigtig del af det at have et godt helbred. Norden skal være det bedste sted for børn og unge, har Nordisk ministerråd erklæret i sin vision. Denne vision gælder også for døve og hørehæmmede børn og unge. Vi lader deres fortællinger om tegnsprogenes betydning for dem komme frem på den nordiske webside TegnTube og på YouTube.

Målgruppen er børn og unge som er nysgerrige på tegnsprog i Norden, deres forældre, pårørende, professionelle og alle andre interesserede. 

Læs mere

Baggrund

TegnTube er blevet til i et projektsamarbejde mellem de nordiske sprogråd i Nordisk tegnsprogsnetværk og bestod af to faser. Den første formelle projektfase med udvikling af konceptet, afholdelse af workshops og videooptagelser var i perioden fra 1. juni 2020 – 31. august 2021 hvor projektet var forankret under Afdeling for Dansk Tegnsprog under Dansk Sprognævn. Den anden fase fra 1. september 2021 frem til den officielle lancering af hjemmesiden blev brugt til at finpudse sitet, og der er i mellemtiden kommet nyt indhold til, fx nordiske tegn og falske venner. Under den sidste fase har sitet været tilgængeligt for alle online. Projektets formål er at skabe opmærksomhed og information om nordiske tegnsprog som sprog der også tales af unge. 
Projektet blev finansieret af midler fra Nordisk ministerråd og Nordplus. Udover Nordisk tegnsprogsnetværk medvirkede ungdomsforbund for døve i de nordiske lande, Døves nordiske ungdomsforbund og Døves nordiske råd i projektet, som nu munder ud i lanceringen af TegnTube.