Om Tommy Lyxell

Språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Fortsat støtte til ordbog over dansk tegnsprog

Den danske ordbog over dansk tegnsprog fortsætter!

Der er i 2019 givet 800.000 kr. som et midlertidigt driftstilskud i satspuljemidler fra Socialstyrelsen til Københavns Professionshøjskole (KP). Formålet med bevillingen er at understøtte KP’s fortsatte drift, vedligeholdelse og udvikling af Ordbog over Dansk Tegnsprog (ODS).

KP har som bevillingshaver det økonomiske og personalemæssige ansvar for ODS og har tilknyttet Jutta Fischer som projektleder og 3 deltidsansatte medarbejdere til projektet. Janne Boye Niemelä ved Dansk Sprognævn er faglig koordinator.

I 2019 vil Danske Døves Landsforbund (DDL) og KP arbejde for at sikre en mere permanent fremadrettet bevilling til arbejdet.

Dövblindas barns språkutveckling beskrivs i ny bok

Dövblinda barn utforskar världen på ett annorlunda sätt än seende döva barn, vilket påverkar deras språkutveckling. Detta framgår i en bok som getts ut av Nordens välfärdscenter.

Eftersom barn med medfödd dövblindhet inte ser objekten runt omkring sig använder de sig av andra sinnen, t.ex. lukt, smak och känsel, för att orientera sig i världen. Gemensamma erfarenheter är viktiga för att skapa förståelse, men det är inte alltid föräldrarna förstår sitt dövblinda barn eftersom de inte uppfattar världen på samma sätt och inte har ett gemensamt språk.

I en artikel beskriver ett norskt föräldrapar att de sent upptäckte vilken betydelse det norska teckenspråket hade varit för sin dövblinda sons utveckling. Även om föräldrarna tidig lärde sig att avläsa sitt barns behov ångrar de att inte inte lärde sig taktilt teckenspråk, vilket hade förenklat kommunikationen med barnet. Sonen använde andra uttryckssätt för att kommunicera med sina föräldrar. När familjen befann sig i en stad på Irland, som de besökt flera gånger, ledde han föräldrarna till en butik upprepande gånger för att de skulle köpa tröja som han hört talas om och önskade sig. Men föräldrarna förstod inte vad sonen ville förrän långt senare när de hade åkt hem till Norge.

Boken Hvis du kan se det, kan du understøtte består av artiklar som är skrivna av bland andra språkforskare, lärare och specialpedagogiska rådgivare på norska, svenska och danska. Boken kan laddas ner kostnadsfritt från Nordens välfärdscenter.

Läs mer

Samverkan med Dövas Nordiska Råd på Island

Nordiska teckenspråksnätverket hade ett möte med Dövas Nordiska Råd i Reykjavik den 14-16 februari 2019. Mötet skedde i den isländska dövföreningens lokaler.

Några punkter som diskuterades på mötet var Nordiska teckenspråksnätverkets och Dövas Nordiska råds roller, vilka frågor som är av intresse för de båda nätverket och om möjliga samarbetsprojekt.

IMG_20190218_223952

Nordiska teckenspråksnätverket och Dövas Nordiska Råd samlades hos Félag Heyrnarlausra, den isländska dövföreningen i Reykjavik. (Klicka för större bild). Foto: Markku Jokinen.

DNR etablerades 1907 och är ett samarbetsorgan mellan dövorganisationerna i Norden. DNR har arrangerat nordiska kongresser, seminarier, läger och kulturfestivaler, på senare tid har det framför allt handlat om Dövas Nordiska Kulturfestival som arrangeras vart fjärde år. Rådet träffas två gånger per år där ordförande och medarbetare de nordiska dövorganisationerna utbyter information med varandra och diskuterar samarbeten. NTN etablerades för fem år sedan och har just kommit igång med samarbetet.

Språkfrågor och språkpolitiska frågor är något som diskuteras i de båda nätverken, men perspektiven är olika. DNR har en intressepolitisk agenda medan de flesta i NTN är anställda vid statliga språknämnder eller ingår i teckenspråksnämnder som finansieras via statliga medel. De representerar staten och ska följa teckenspråkens utveckling och bevaka språkens status utifrån  respektive lands lagstiftning. På Färöarna och Grönland saknas det språkvårdare i teckenspråk så intresseorganisationer för döva har utsett representanter i NTN. Förhållandena i de nordiska länderna skiljer sig något åt. Förhoppningsvis blev rollerna klarare för alla deltagare och leder till mer realistiska förväntningar på samarbetet.

IMG_5500

Många kom för att lyssna på föredragen hos den isländska dövföreningen. (Klicka för större bild). Foto: Tommy Lyxell

På fredagen stod NTN som värd för en föreläsning av Patrick Kermit, professor på Avdelningen för mental hälsa vid Norges Teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim. Han berättade om vad den nordiska forskningen säger om dövas och hörselskadade barns situation i förskola och skola. Stefan Hardonk, lektor vid Centret för handikappvetenskap vid Isländska universitetet, berättade kort om det forskningsprojekt som han är involverad i. Det handlar om delaktighet och livskvalitet hos bland annat döva och hörselskadade barn och unga. Förutom deltagare DNR och NTN kom ett 50-tal medlemmar i Félag Heyrnarlausra, den isländska dövföreningen i Reykjavik, samt hörselvårdspersonal för att lyssna på föreläsningen.

Patrick Kermit

Prof. Patrick Kermit. Institutt for psykisk helse, NTNU Trondheim. Foto: NTNU

Stefan_Hardonk

Lektor Stefan Hardonk, Rannsóknasetur í fötlunarfræðum,  Háskóli Íslands. Foto: LIFE-DCY.

Nordiska teckenspråksnätverket hade sedan egna diskussioner med Patrick Kermit angående ett planerat samarbete som rör barns rätt till teckenspråk.

Läs mer

Nytt statsbidrag till språkvård i Finland

Undervisnings- och kulturministeriet i Finland har beviljat det teckenspråkiga ordboksarbetet ett statsunderstöd på 250 000 €, vilket tryggar ordboks- och språkvårdsverksamheten och språkrådgivningen hos Finlands Dövas Förbund.

Med statsunderstödet kan dövförbundet år 2019 upprätthålla och producera innehåll till Suvis nätordböcker i de finländska teckenspråken, sköta sekreterararbetet i teckenspråksnämnden och som en ny verksamhet börja med språkrådgivning i de finländska teckenspråken.

Hur det teckenspråkiga ordboksarbetet ska finansieras utreddes i fjol. Resultatet blev att Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA från och med år 2019 finansierar det administrativa och redaktionella arbetet för wikiordböckerna Signwiki medan finansieringen av ordboken Suvi, som baserar sig mera på vetenskaplig forskning, i sin helhet överförs på Undervisnings- och kulturministeriet.

Läs mer

Nyutnämnda professorer i teckenspråk i Finland och i Sverige

I Finland och i Sverige har två professorer i teckenspråk utnämnts, Tommi Jantunen och Johanna Mesch.

Tommi Jantunen arbetar på Avdelningen för språk och kommunikationsstudier vid Jyväskylä universitet. Tommi Jantunen skrev sin doktorsavhandling om stavelser och satstyper i finskt teckenspråk 2008. I sin forskning har han intresserat sig för att beskriva det finska teckenspråkets struktur och relationen mellan gester och språk. Han har också ansvarat för att skapa en språkkorpus för de finska teckenspråken (finskt och finlandssvenskt teckenspråk).

Johanna Mesch är anställd på Teckenspråksavdelningen på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Hennes doktorsavhandling från 1998 handlar om teckenspråk i taktil form och undersöker hur dövblinda byter samtalstur och ställer frågor. Johanna Mesch var projektansvarig för skapandet av ett språkkorpus för det svenska teckenspråket. För närvarande är hon involverad i ett forskningsprojekt som rör andraspråksinlärare i svenskt teckenspråk. Johanna Mesch är den första döva professorn i Norden och den första kvinnliga döva professorn i Europa.

Läs mer hos

Nordiska teckenspråksnätverket får ett anslag på tre år

Nordiska teckenspråksnätverket har blivit beviljat ett anslag från Nordiska ministerrådet som löper på tre år, och innebär att nätverket kan planera sin verksamhet mer långsiktigt.

Nordiska teckenspråksnätverket etablerades 2014 och har sedan dess fått medel från Nordiska ministerrådet en gång per år. Medlen har gjort det möjligt att ordna nätverksträffar i samband med Nordiskt språkmöte som genomförts årligen. Det nordiska språksamarbetet har varit fruktbart och har stärkt teckenspråkens ställning i respektive land.

För programperioden 2019–2022 (med möjlig förlängning av två år) så får nätverket 250 tusen danska kronor årligen för sin verksamhet, vilket gör en långsiktig planering möjlig. Nordiska teckenspråksnätverket är glada över möjligheten till utökat språksamarbete mellan de nordiska språkvårdarna i teckenspråk.

Vid ett arbetsmöte i Stockholm den 10 december började riktlinjer för det framtida arbetet tas fram. Nätverket diskuterade också hur man bäst kan lyfta fram barns rätt till teckenspråk utifrån internationella konventioner, Nordiska språkdeklarationen och nationella lagar. Nästa möte hålls på Island i mitten av februari 2019. Dövas Nordiska Råd har sitt möte på Island vid samma tidpunkt, så en programpunkt är hur samarbetet med Dövas Nordiska Råd kan utvecklas.

Nordiska teckenspråksnätverket har ett tätt samarbete med Nätverket för språknämnderna i Norden, som är en central aktör inom det nordiska språksamarbetet. Flera språkvårdare i teckenspråk är anställda hos några nordiska språknämnder, i andra länder finns det ett samarbete mellan respektive lands språknämnd och teckenspråksnämnd. Nätverket för språknämnderna i Norden avsatte medel så att teckenspråkiga språkvårdare kunde arrangera ett arbetsseminarium i Köpenhamn 2012. Två år senare etablerades Nordiska teckenspråksnätverket.

Språkvårdsseminarium om offentligt teckenspråk

Offentligt teckenspråk. Det var temat för ett språkvårdsseminarium för teckenspråkiga som arrangerades på svenska Språkrådet den 28 september.

Omkring 20 personer som arbetar inom televisionen eller med översättning av myndighetstexter deltog på seminariet.

Språkvårdaren Tommy Lyxell inledde med att berätta om vad språkvård är och vad det kan betyda för det svenska teckenspråket. Erfarenheter från andra språk lyftes fram, bland annat det finska och det finlandsvenska teckenspråket.

Hur ser det svenska teckenspråket ut när det används i offentliga sammanhang? Kunskapen om det är begränsat, berättade Krister Schönström, universitetslektor på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, som föreläste om språkliga drag i olika textgenrer. Forskningen har framför allt intresserat sig för hur det spontana berättandet ser ut i det svenska teckenspråket. Nu används teckenspråk även i televisionen och på myndigheters webbplatser och det finns anledning att börja studera språkbruket där. En del iakttagelser om akademiskt teckenspråk har gjorts vilket kan lägga grunden för sådan forskning.

Ett mål med seminariet var att skapa medvetenhet om att inlåning från svenska är en del av det svenska teckenspråket och att det inte bör undvikas till varje pris. Tvärtom kan utelämnande av inlånade munrörelser och prepositioner försvåra förståelsen. Språkvårdaren Sebastian Embacher berättade att det har växt fram ett särskilt språkbruk i det offentliga språkbruket där vissa tecken överanvänds eller används på ett felaktigt sätt.

Eftermiddagen ägnades åt övningar där deltagarna fick översätta skrivna texter som typiskt förekommer inom nyhetsjournalistiken och hos myndigheter och diskutera språkliga kännetecken i det svenska teckenspråket.

Läs mer hos Institutet för språk och folkminnen.