Hur ser framtiden ut för teckenspråket i Sverige? Den frågan ställde Nordegren & Epstein i P1 till Johanna Mesch, docent i svenskt teckenspråk vid Stockholms universitet och Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk vid Språkrådet.
”Jag tror att teckenspråket definitivt kommer att leva vidare. Det har en stark ställning här i Sverige. Det är dokumenterat, det finns i media och det är synligt i samhället så jag tror absolut att det kommer att finnas kvar”, svarar Johanna Mesch och pekar på att det svenska teckenspråket används i fler sammanhang än tidigare.
Många döva barn får i dag kokleaimplantat. Det är hörselteknik som opereras in i innerörat för att barnen ska kunna uppfatta ljud och utveckla talat språk. Även om många döva barn med kokleaimplantat kommer i kontakt med det svenska teckenspråket så är det många som bara lär sig stödtecken till talet, vilket inte är samma sak. Det finns också en uppfattning att teckenspråket skulle störa talspråksutvecklingen, vilket Tommy Lyxell avfärdar:
”Lär man sig ett nytt språk så går det i regel mycket lättare om man har en bra grund i ett språk. Därför är det viktigt för de här barnen att de kommer i kontakt med ett språk som de kan tillägna sig fullt ut. För en del kommer det vara teckenspråk och för en del kommer det att vara talat språk. Det är ingen motsättning mellan språken, barn kan lära sig två språk samtidigt”.
På frågan hur man kan stärka det svenska teckenspråkets ställning svarar Johanna Mesch att tolkservicen har en viktig funktion, men att även teckenspråksundervisning från förskola till högskola är viktigt. Tommy Lyxell ser gärna att det svenska teckenspråket tas upp i grundskolan så att eleverna får en bättre uppfattning om vad det är för ett språk.
Inslaget Teckenspråkets framtid i radioprogrammet Nordegren & Epstein i P1 är transkriberat till skriven svenska och kan läsas på Sveriges Radios webbplats.