Skottland erkänner BSL

Skotska parlamentet har enhälligt erkänt det brittiska teckenspråket. Nu väntar en teckenspråkslag.

Även om det inte är en nordisk nyhet så kan nyheter från övriga världen vara intressant att ta del av. Skotska parlamentet har nyligen tagit ett avgörande steg mot en teckenspråkslag. Den 17 september antog man en proposition om en teckenspråkslag. Lagen föreskriver att regeringen tar fram en nationell handlingsplan för det brittiska teckenspråket. Inom en månad beräknas ett formellt beslut tas.

Frågan om ett skydd för det brittiska teckenspråket har diskuterats under lång tid i Skottland, men diskussionen intensifierades efter 2010 då parlamentet antog lagen om likaberättigande, vilket bland annat ger personer med funktionshinder skydd mot diskriminering. Men denna lag skyddar inte mot språklig diskriminering, vilket den skotska regeringen är medveten om:

Deaf BSL users consider themselves a distinct language group and not disabled. They have a unique culture, history and life experience as a language minority and feel that action to improve their inclusion in society should be based on exactly the same language approach to other groups, such as speakers of Gaelic or of Welsh.” (Scottish Government, 2009).

Man räknar med att det finns omkring 850.000 personer med hörselnedsättningar i Skottland. Mellan 1.500 och 12.500 av dessa använder BSL. Att spannet blir så stort beror på hur man ställer frågan: Är det en första- eller ett andraspråk för individen?

Sedan 2005 finns en det en språklag för gaeliska.

Läs mer hos British Deaf Association (på engelska).
Läs om lagförslaget hos Skotska parlamentet (på engelska).

Annonser

Elev byter skola efter kritik av bristande teckenspråksmiljö

Att kritisera språkmiljön på sin skola har ett pris. Det har Jonna Delvert, elev på Birgittaskolan, fått erfara. Nu känner hon sig tvingad att byta skola.

För knappt ett år sedan gjorde Jonna Delvert och några av hennes klasskamrater en elevfilm som tog upp skolpersonalens bristande teckenspråkskompetens på Birgittaskolan i Örebro. Filmen publicerades på internet och blev mycket uppmärksammad och diskuterad, vilket vi har rapporterat om. Sveriges Dövas Riksförbund använde filmen som underlag för diskussioner med utbildningsministern angående dövskolornas teckenspråksmiljö. Dövas Tidning följde upp filmen med en enkätundersökning som visade att var fjärde elev har problem att förstå sin lärare.

Jonna hoppades att filmen skulle leda till förändringar på Birgittaskolan men det blev inte som hade tänkt sig. I stället har hon fått utstå kränkningar av lärare, vilket gjort att hon mått dåligt och sjukskrivit sig. Hon tycker inte att hon fått stöd av skolan och har därför bestämt sig för att fortsätta sin skolgång i en dövskola på annan ort. Skolans rektor, Roger Holmström, menar att Birgittaskolan har inlett förändringsarbete och erbjudit personalen kompetensutveckling i tvåspråkighet och elevrelationer.

Läs mer hos Dövas Tidning.

Avhandling om flerspråkighet som resurs i skolundervisning

Camilla Lindahl avhandling ”Tecken av betydelse. En studie av dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum” beskriven hur en komplex språkanvändning bidrar till bättre förståelse hos teckenspråkiga elever.

I naturvetenskapliga ämnen är det viktigt med terminologi, ordens betydelse ska helst vara välavgränsade och precisa. Men hur ska man diskutera naturvetenskap på teckenspråk när det inte finns fasta tecken för alla termer? Måste man skapa tecken för alla de termer som används i undervisningen? Inte nödvändigtvis, menar Camilla Lindahl i sin avhandling. Tvärtom varnar hon för en övertro på att ett utvecklat teckenspråkslexikon med naturvetenskapliga termer skulle leda till bättre förståelse hos elever.

Camilla Lindahl har studerat klassrumsundervisning av naturvetenskapliga ämnen på en specialskola och funnit att språkväxling används flitigt. Svenskt teckenspråk och svenska används parallellt och växelvis. Ibland bokstaveras svenska termer (kodväxling), ibland används teckenspråk, ibland skriven svenska (språkväxling). I teckenspråk finns det avbildande tecken som erbjuder ett effektivt sätt att åskådliggöra betydelsen hos det som beskrivs. Men för att använda avbildande tecken krävs avancerad språkbehärskning och djup förståelse av ämnet.

Tvåspråkighet handlar inte om dubbel enspråkighet, dvs. att ha två fullständigt utvecklade språk. I själva verket utvecklas språken på olika sätt och används i olika språkliga sammanhang. Tvåspråkiga personer kan utnyttja sina sammanlagda språkliga kunskaper och växla mellan språken när det behövs och är möjligt. Inom den framväxande forskningsgrenen som benämns translanguaging studerar man de komplexa mönster som uppstår när flera språk används. Forskare intresserar sig hur flerspråkighet påverkar kognitiva och sociala aktiviteter hos människan. Camilla Lindahl ansluter till detta synsätt i sin avhandling.

Tvåspråkighet med teckenspråk leder till en multimodal undervisningssituation. Men det är inte bara språk som bär på betydelse. Det finns även andra uttryckmöjligheter och artefakter, t.ex. bilder och föremål, som används i undervisningen. Dessa betydelsebärande symboler utgör tillsammans med språk olika semiotiska resurser som läraren kan använda. En duktig lärare behärskar dessa redskap och kan sömlöst växla mellan språken.

Camilla Lindahl disputerade den 25 september vid Stockholms universitet. Läs mer om disputationen och hämta avhandlingen.