Automatisk språktjänst för teckenspråk får kritik

Den automatiska tjänsten text-till-tecken, T3, har vållat stor uppståndelse i Sverige. Kritikerna menar att tjänsten inte är färdigutvecklad och leder inte till bättre förståelse.

Tjänsten kan liknas vid en automatisk taluppläsningstjänst för teckenspråk. Bakom T3 står Europeiskt teckenspråkscenter, ETC, ett företag som även tagit fram den internationella teckenordboken Spreadthesign. T3-tjänsten marknadsförs som en Google Översätt för svenskt teckenspråk, och består av filmklipp som sätts samman utifrån en databas. Intrycket blir ett hackigt språk utan språkmelodi, felaktiga teckenval och ordföljd som grundar sig på svenska.

Några organisationer och medieföretag har testkört applikationen på sina webbsidor, vilket har fått många teckenspråkiga att rasa. ”Produkten (i sin nuvarande form) är en skymf mot det svenska teckenspråket!”, skriver Sveriges Dövas Riksförbund. Diskussionerna har gått heta i sociala medier, vilket fått flera aktörer som testat produkten att ta bort tjänsten, bland annat 8sidor.se, som är en tidning på lättläst svenska, och tidningen Metro.

ETC försvarar sig med att tjänstens målgrupp är språkstörda personer som använder sig av tecken som stöd och att Google Översätt också fick kritik i början. Men dessa argument håller inte menar kritikerna. Dessutom finns det en stor risk att kunder som köper tjänsten inte har klart för sig vad skillnaden är mellan teckenspråk och text-till-tecken.

Läs Sveriges Dövas Riksförbunds pressmeddelande.
Läs artikel hos Dövas tidning.

Annonser

Møde i det nordiske tegnsprogsnetværk

Det nordiske tegnsprogsnetværk mødes igen i år i forbindelse med det nordiske sprogmøde. I år holdes mødet i Roskilde i Danmark d. 19. august, og hovedtemaet for mødet vil være kvaliteten af tegnsprogsoversættelser. Herudover vil vi bl.a. drøfte strategi i sprognævnsarbejdet, arkivering af tegnsprogsmateriale og det videre arbejde i netværket. Mødet får deltagere fra Finland, Norge, Sverige, Grønland, Færøerne og Danmark.

Den 19. – 20. august afholder de nordiske sprognævn det årlige sprogmøde med emnet ”Sprogforståelse og kommunikationsstrategier i Norden”. En af talerne på mødet vil være Asger Bergmann (tidligere formand for Danske Døves Landsforbund) som vil fortælle om døves kommunikationsstrategier i Norden.

Uppdaterat 6 juli: Program nordiske tegnsprogsnetværk 2015.

Webbsidor om svenska teckenspråkets grammatik

Språkrådet i Sverige har lanserat webbsidor som beskriver det svenska teckenspråkets grammatik på ett grundläggande sätt. Sidorna vänder sig till språkintresserade som vill lära sig hur det svenska teckenspråket är uppbyggt.

Det finns begränsad information för de som vill skaffa sig en djupare förståelse om det svenska teckenspråket. Språkintresserade är hänvisade till olika teckenordböcker. Det finns en risk att de svenska ord som tecknen associeras med skapar en föreställning att det är lätt att lära sig teckenspråket. Men att kunna ett språk måste man också känna till de regler som används för att sätta samman tecknen till begripliga yttranden.

Teckenspråkets grammatik har likheter med talade språk men också fundamentala skillnader. Denna grammatikbeskrivning ger en liten inblick i de likheter och skillnader som existerar och kan vara inkörsporten till vidare studier om det svenska teckenspråket.

I Språkrådets pressmeddelande står det: ”I beskrivningen redovisas vilka tecken som finns i teckenförrådet, hur de är uppbyggda och hur de bildas. Den grammatiska delen beskriver bland annat ordklasser, teckens formförändringar och satsbildning. Olika filmklipp visar hur riktningar och positioner framför den tecknandes kropp kan utnyttjas språkligt och man får också lära sig om hur man inleder ett teckenspråkigt samtal som är av visuell karaktär. Denna senare del om hur teckenrummet utnyttjas språkligt baseras på modern forskning inom kognitiv lingvistik”.

Här finns Språkrådets beskrivning av det svenska teckenspråkets grammatik.

Starka protester mot flytt av teckenspråkig förskola

Kattungens förskola i Örebro ska flytta till nya lokaler har tjänstemän inom kommunen beslutat. Dövrörelsen i Sverige reagerar kraftigt mot beslutet.

Kattungens förskola är något av en förebild för teckenspråkig förskoleverksamhet i Sverige. Förskolan tar emot döva, hörselskadade och hörande barn samsas i samma lokaler och svenskt teckenspråk och svenska är de gemensamma språken. Förskolan ligger i ansluten till Birgittaskolan, som är en specialskola för döva, vilket innebär att förskolebarnen har nära kontakt till äldre teckenspråkiga elever.

Till hösten ska verksamheten flytta till Klöverängens förskola norr om staden, där de kommer att integreras med hörande barn. Teckenspråkiga oroar sig nu för att teckenspråksmiljön kommer att urholkas. Men framför allt finns det en ilska över att intresseorganisationer och experter inte varit inbjuda i beslutprocessen. Det saknas det en konsekvensanalys vad flytten innebär för verksamheten och den teckenspråkiga miljön, anser man.

För att visa sitt missnöje har teckenspråkiga manifesterat utanför Klöverängens förskola, vid förskolenämndens möte och en demonstration planeras den 17 juni. Det pågår också lobbyarbete mot lokala politikerna och ledamöter i förskolenämnden, som är tagna på sängen av de protester som beslutet har orsakat.

En komprometterande faktor i sammanhanget är att flera lokalt knutna myndigheter utsåg Örebro till Europas teckenspråkshuvudstad för fem år sedan.