Barns tillgång till teckenspråk i Norden – en juridisk kartläggning

Nordiska teckenspråksnätverket har tagit fram en rapport som beskriver hur internationella konventioner, nationella lagar och förordningar påverkar barns och ungas tillgång till teckenspråk i de nordiska länderna.

Nordiska ministerrådets vision är att Norden ska vara den bästa platsen i hela världen för alla barn. Men är det så för teckenspråkiga barn? Hur skyddar den nordiska lagstiftningen teckenspråkiga barns språkliga rättigheter?

Richard Sahlin, docent i offentlig rätt, fick under hösten 2020 i uppdrag att göra en sammanställning av vilka lagar och förordningar stöttar eller hindrar teckenspråkiga barns och ungas tillgång till teckenspråk.

Kartläggningen omfattar sju lagstiftningsområden: grundlagsstiftning, språklagstiftning, familjelagstiftning, skollagstiftning, fritids- och tolklagstiftning, diskriminerings­lagstiftning och medielagstiftning. Dessa områden har valts ut som särskilt viktiga för barns och ungas tillgång till teckenspråk.

I rapporten beskriver Richard Sahlin hur internationella konventioner, t.ex. funktionsrättskonventionen och barnkonventionen, har inkorporerats i de nordiska länderna och gör en analys av ländernas lagstiftning. Därefter lyfter han fram några områden där lagskyddet behöver stärkas.

Materialet kan användas som underlag i det språkpolitiska arbetet för att förbättra barns och ungas möjligheter att lära sig, utveckla och använda teckenspråk i Norden.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av svenska Språkrådet och Nordiska teckenspråksnätverket med medel från Nordiska ministerrådet.

Läs mer:

• Ladda ner rapporten Barns och ungas tillgång till teckenspråk i Norden – en juridisk kartläggning (på svenska).
• Läs mer på Institutet för språk och folkminnen.

Undersøgelse af myndigheders informationsformidling til tegnsprogstalere

På nogle af de danske offentlige myndigheders hjemmesider findes der i dag to forskellige måder at formidle information til tegnsprogstalere på. I rapporten har Afdeling for Dansk Tegnsprog undersøgt hvad tegnsprogstalere mener om dem.

De to forskellige funktioner til formidling af information til tegnsprogstalere er: 

• Adgang med tegn (bl.a. hos borger.dk)
• Oversættelse af hele tekster til dansk tegnsprog (bl.a. hos skat.dk)

Afdeling for Dansk Tegnsprog havde før undersøgelsen ingen viden om hvordan tegnsprogstalere faktisk tog imod disse funktioner, eller om hvilket udbytte de får af dem.

Rapporten bygger på en interviewundersøgelse med 13 tegnsprogstalere som blev interviewet enkeltvis og i grupper. 

Undersøgelsens overordnede resultat
Den overnordet set mest fremtrædende pointe der fremgik af deltagernes besvarelser, er at ingen af de to eksisterende funktioner er optimale, og at de der står bag funktionerne, vil kunne drage fordel af at etablere en strategi for hvilke målgrupper funktionerne specifikt skal servicere og hvordan.

Undersøgelsen dannede baggrund for et oplæg på klarsprogskonferencen Klarspråk 2020 (afholdt af det svenske Institutet för språk och folkminnen i november 2020). Dertil kommer rapporten som er udkommet i november 2021, og i den kan man læse om baggrunden for konklusionerne, og undersøgelsens design og udførelse.

Du kan downloade rapporten ved at klikke på her.

Janne Boye Niemelä

Nordiskt seminarium om barns tillgång till teckenspråk

Nordiska teckenspråksnätverket arrangerar i samarbete med Døves Media ett digitalt seminarium Från ord till handling den 1 december 2021. Seminariet handlar om barn och ungas tillgång till teckenspråk i Norden.

I Nordiska ministerrådets tvärsektoriella strategi för 2016–2022 fastslås det att ”Norden ska vara den bästa platsen i världen för barn och unga”. Andra viktiga politikområden i det nordiska samarbetet är funktionsnedsättning och språk. I Deklaration om nordisk språkpolitik har de nordiska teckenspråken en speciell ställning.

Vilka möjligheter har barn och unga i Norden att lära sig, utveckla och använda de nationella teckenspråken? Trots att nordiska länder har lagar som skyddar de nordiska teckenspråken har inte alla barn och unga tillgång till teckenspråket. Vad beror detta på? Är lagstiftningen alltför fokuserad på barnens individuella rättigheter och bortser från att språk används i sociala sammanhang? Var finns språkmiljöerna där teckenspråken kan utvecklas? Hur går vi från ord till handling?

På seminariet kommer professor Hilde Haualand vid OsloMet Storbyuniversitetet berätta vad forskningen säger om barn och ungas tillgång till teckenspråk i Norden. Därefter kommer en panel bestående av representanter för forskning, språkvetenskap, myndigheter, undervisning och föräldrar att diskutera ämnet barn och ungas tillgång till teckenspråk. Moderator är Paal Richard Peterson vid Døves Media i Norge. Seminariet tolkas till fem olika teckenspråk och talad engelska.

Program och anmälningsformulär finns på Finlands Dövas Förbunds webbplats. Sista anmälningsdag är den 26 november.