Mångspråkighet – en utmaning för Sverige och Norden

I Språkrådets omvärldsrapport för 2015 är mångspråkighet och språklig kvalitet centrala teman.

Den stora flyktingströmmen till Sverige ställer stora krav på kvaliteten i undervisning i Svenska för invandrare (SFI) och Svenska som andraspråk (SVA). Hur ska de som har ett annat modersmål än svenska få stöd i att lära sig, utveckla och använda sitt eget språk tillsammans med huvudspråket? Det behövs fler lärare och kompetensen hos lärarna behöver höjas. Skolverket har fått i uppgift att föreslå åtgärder för att komma till rätta med bristen på lärare och deras kompetens.

Även för det svenska teckenspråket är språklig kompetens i fokus, framför allt inom specialskolan (dövskolan) och tolkutbildningar. Lärarnas färdigheter i svenskt teckenspråk ifrågasätts av skolelever i specialskolan. Det har också höjts röster om att kvaliteten inom tolkutbildningarna behöver höjas. Statskontoret föreslår i en utredning bland annat att lärarkompetensen ska samlas hos färre utbildningsanordnare och att lärarna ska erbjudas fortbildning i bland annat teckenspråk och engelska.

Den nordiska språkdeklarationen diskuteras i omvärldsrapporten och Nordiska ministerrådet, som gör uppföljning av språkdeklarationen vartannat år, konstaterar att de flesta förändringar som skett inom arbetsområdet ”mångspråkighet och flerspråkighet” rör de nordiska teckenspråken. En teckenspråkslag trädde i kraft i Finland under 2015, Danmark inrättade ett teckenspråksråd och anställde en språkvårdare i danskt teckenspråk, Norge inrättade ett fackråd för teckenspråk och tolkning inom Universitets- og høgskolerådet. I Språkrådets omvärldsrapport uppmärksammas det nordiska teckenspråksnätverket för sitt arbete som rör språklig kvalitet i översättningar och i undervisning.

Men även bristande tillgång till teckenspråk tas upp i Språkrådets omvärldsrapport. Trots framgångar inom lagstiftningen har flera nordiska teckenspråk drabbats av bakslag. Många unga döva och hörselskadade kommer inte längre i kontakt med teckenspråk i tidig ålder. Det har lett till att finlandssvenskt och isländskt teckenspråk idag anses vara hotade språk.

Läs Språkrådets omvärldsrapport 2015.

Stort intresse för tolkutbildning i Norge

Antalet studenter som sökt till teckenspråks- och tolkutbildningar  i Norge har ökat. De flesta söker sig till Høgskolen i Oslo og Akershus.

73 studenter har sökt teckenspråk som förstahandsval och 34 studenter har valt den treåriga utbildningen, som leder till en bachelorexamen (kandidatexamen på svenska), som förstahandsval. Det betyder en ökning med upp till 70 procent jämfört med tidigare år. Utbildningarna ges vid tre högskolor: Høgskolen i Oslo og Akershus, Høgskolen i Bergen och Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU).

Läs mer om tolkutbildningarna på Universitetsavisa.no.
Två studenter, Ola Harder Fredriksen och Liene Pedersen, berättar om hur det är att studera till tolk på NTNU.