Svenska teckenspråket har både stärkts och försvagats under 2012

I svenska Språkrådets omvärldsanalys för 2012 beskrivs det svenska teckenspråkets ställning. Språket har både flyttat fram positioner och tappat positioner.

Under det gångna året har det svenska teckenspråket fått mer utrymme i Sveriges Televisions kanaler, vilket är positivt. Fler teckenspråkiga program visas på bra sändningstid och programmen vänder sig till en större publik än bara döva och hörselskadade. Därmed behandlas språket som vilket språk som helst. Det har också lett till att det ställs större krav på programinnehållet.

Däremot tappar språket ställning i förskolan och skolan. Färre elever får tillgång till det svenska teckenspråket. Döva och hörselskadade barn går i större utsträckning integrerade i grundskolan. Specialskolan har tappat hälften av eleverna och måste därför omorganiseras. Beslut om att lägga ner en specialskola för utvecklingsstörda döva och att flytta två specialskolor har tagits på kort tid. Det är en tidsfråga innan andra specialskolor också berörs av nedläggningsdiskussioner.

Under 2012 firade svensk teckenspråksforskning 40 år, och en döv forskare, Johanna Mesch, fick för första gången titeln docent.

Läs mer hos Språkrådet, där man också kan ladda ner rapporten.

Annonser

Teckenspråket i Norge ska stärkas i ett åtgärdspaket

Utdanningsdirektoratet i Norge har fått i uppdrag av Kunnskapsdepartementet att stärka det norska teckenspråkets ställning genom fyra åtgärdspaket som ska genomföras de närmaste åren.

I stortingsmelding nr 35 (2007-­2008) pekade stortinget på samhällets ansvar för att stärka det norska teckenspråket som minoritetsspråk. Kunnskapsdepartementet har därför tillsammans med norska Språkrådet och Norges Døveforbund diskuterat vad krävs för att stärka språket. Tillsammans har man enats som fyra åtgärdspaket som anses vara särskilt viktiga att genomföra. Det handlar om att

  • sprida kunskaper om det norska teckenspråket i förskola och skola
  • utarbeta ett ramverk för inlärning av teckenspråk som sedan ska ligga till grund för läroplaner
  • utarbeta en vidareutbildning i teckenspråk för lärare
  • förstärka ordboksarbetet för det norska teckenspråket

Utdanningdirektoratet har fått i uppdrag att konkretisera dessa åtgärdspaket. Arbetet inleds under hösten 2013.

Läs mer hos Kunnskapsdepartementet.

Minoritetsspråkspris till konstnärlig ledare på Tyst Teater

Svenska Språkrådets minoritetsspråkspris gick i år till Josette Bushell-Mingo, som är konstnärlig ledare på Riksteaterns Tyst Teater.

Juryns motivering lyder:
”Tyst Teaters konstnärliga ledare Josette Bushell-Mingo har genom sin nyfikenhet och sitt nytänkande gett det svenska teckenspråket helt nya dimensioner. Hon har bl.a. regisserat den banbrytande visukalen Fame – en visuell musikal som framfördes på tecknat, talat, sjunget och dansat språk. Josette Bushell-Mingo har genom sin mångsidighet och sitt nyskapande arbete bidragit till att fler fått större insikt i det svenska teckenspråkets rika värld. I samarbete med Norrbottensteatern, Samiska teatern och Tornedalsteatern har Josette Bushell-Mingo satt upp föreställningen ”När vinterns stjärnor lyser här”, som på sju språk skildrar människor som vet vad det innebär att tillhöra en minoritet”.

Minoritetsspråkspriset instiftades i fjol och detta är det andra priset som delas ut.
Läs mer hos Språkrådet.

Ordet ”visukal” är ett av orden i Språkrådets nyordslista för 2012.

Unga döva och hörselskadade är kritiska till skolan

Unga döva och hörselskadade i Sverige är kritiska till specialskolan som saknar teckenspråkiga lärare och behandlar elever som funktionshindrade. Det framkom i ett debattprogram som sändes i Sveriges Television.

I programmet ”Inte samma chans” diskuterades ungas möjligheter i samhället och skolans roll. Döva ungdomar är kritiska till benämningen specialskola. ”Vi är ju inte speciella”, säger Petra Örlegård. Vad som behövs är lärare som kan teckenspråk och att det finns personer i skolledningen som förstår dövas behov och kultur, menar de döva ungdomarna. De är framför allt missnöjda över att Specialpedagogiska skolmyndigheten inte anställer döva i ledande positioner.

Hörselskadade ungdomar som går i grundskolan är frustrerade. De får ta ansvar för tekniken att hörseltekniken fungerar, missar vad klasskamraterna säger och har ofta huvudvärk eftersom de måste anstränga sig för att lyssna. Kunskapen om hörselskadades situation är låg. Hörselskadade vill lära sig teckenspråk men får inte göra det i grundskolan, och föräldrarna visar inte alltid förståelse för barnens behov.

Att döva och hörselskadade elever inte lyckas få bra betyg beror många gånger på att lärare har låga förväntningar på dem. Lärarna tycker att eleverna bara behöver uppfylla de grundläggande målen, säger Anna Kain Wyatt från Unga Hörselskadade. I studion medverkade även politiker och ansvariga från skolvärlden.

Se debattprogrammet Inte samma chans på UR.se.