Språkrådets undersökning om mejlkontakter med departementen visar att teckenspråkiga är den mest aktiva gruppen av de språkliga minoriteterna i Sverige.
Med anledning av att svenska språklagen varit i kraft i tio år genomförde Språkrådet en undersökning av mejlkonversationen med de olika departementen inom Regeringskansliet under perioden 2009–2018.
Undersökningen visade att det språk som engagerade medborgarna allra mest var det svenska teckenspråket. Jämfört med de nationella minoritetsspråken var det tre gånger så många ärenden som rörde det svenska teckenspråket. En tredjedel av mejlen var inskickade från organisationer. Av de 19 olika organisationer som skickat mejl till något departement kunde 12 kopplas till döva, hörselskadade och teckenspråkiga. Sveriges Dövas Riksförbund låg i topp på listan av mejlavsändare.
Ärendena gällde det svenska teckenspråkets ställning, bristande tillgång till teckenspråk eller synpunkter på politiska beslut eller myndigheters arbete. De kunde handla om utbildning i svenskt teckenspråk, tillgången till tolk och hur man ska tolka språklagen. I undersökningen framgår det att det finns en glapp mellan regeringens intention med språklagen och medborgarnas förståelse av lagen.
Undersökningen redovisas i Språkrådets rapport Språklagen och medborgaren – en undersökning om medborgarmejl och i en artikel i Current Issues in Language Planning.
Läs mer
- Ladda ner rapporten hos Institutet för språk och folkminnen.
- Artikeln Ten years with the Swedish Language Act. Current Issues in Language Planning, Volume 21, 2020 (kräver inloggning).
Nordiska teckenspråk • Nordiske tegnspråk • Nordiske tegnsprog • Pohjoismaiset viittomakielet • Norræn táknmál • Avannaamioqatigiinni ussersuutit • Norðurlendsk teknmál 