Skellefteå ger teckenspråket en starkare ställning

Skellefteå kommun i Sverige har tagit ett beslut att ge det svenska teckenspråket en starkare ställning inom skolan trots att skollagen inte kräver det.

Även om det svenska teckenspråket ges samma ställning i språklagen som de nationella minoritetsspråken har det inte fått genomslag i skollagen. Fortfarande krävs det att minst fem elever inom samma kommun ansöker om modersmålsundervisning för att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda teckenspråksundervisning. Detta vill Skellefteå kommun ändra på och man har tagit ett principbeslut som innebär att de elever som har svenskt teckenspråk som modersmål ska behandlas på samma sätt som elever som talar ett nationellt minoritetsspråk. Om det bara finns en enda elev i kommunen som vill läsa teckenspråk som modersmål så kommer kommunen att erbjuda eleven det.

Skellefteå kommun planerar också att samla alla hörselklasser på samma skola så att hörselskadade elever därmed får bättre stöd under hela skoltiden.

Läs artikel hos Norran.

Finlandsvenskt teckenspråk får stöd

Den finska regeringen har beviljat statsbidrag till utbildning av teckenspråksinstruktörer för det finlandsvenska teckenspråket.

Bidraget på 250.000 euro går till Humak (Humanistinen ammattikorkeakoulu) som anordnar utbildningen. Målet är att teckenspråkstolkar och andra yrkesverksamma ska få kompetens även i det finlandsvenska teckenspråket.

”Jag är ytterst glad över att det första konkreta beslutet för att hindra det finlandssvenska teckenspråket från att dö ut nu är fattat”, säger Mikaela Nylander, ordförande för Riksdagens nätverk för teckenspråken.

Läs mer hos Finlandsvenska teckenspråkiga rf.

Coda-barn får inte lära sig teckenspråk i skolan

Landstinget i Jönköpings län i Sverige gjorde en kartläggning om coda-barns möjligheter att få modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk. Knappt någon av de 20 codabarnen i länet fick teckenspråksundervisning i skolan.

I somras presenterades en kartläggning om vilket stöd hörande teckenspråkiga barn får av samhället. Studien ingår i ett nationellt utvecklingprogram för Barn som anhöriga till personer med missbruksproblem, psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar.

I studien tar utredarna bland annat fasta på barnens språkliga situation. Väldigt få av barnen kände till möjligheten att få modersmålsundervisning. Eftersom språkämnen kan utgöra upp till 30 procent av studietiden i gymnasieskolan kan uteblivet stöd i modersmålet inverka negativt för fortsatta studier. Många av barnen uttryckte också ett behov av extra hjälp i språkämnen. Enligt statistik från Skolverket var det bara 9 av omkring 1.000 codabarn (uppskattad siffra) i hela Sverige som fick modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk år 2013.

En del barn tyckte att skolan inte gav dem tillräckligt stöd i läxhjälp. Kunskapen om barnens situation är generellt bristfällig hos personal inom skolvärlden. Däremot var det ingen av de intervjuade barnen som upplevde något socialt stigma, ingen hade blivit retad för att ha döva föräldrar.

Hämta rapporten hos Landstinget Jönköpings län.
Läs artikel i Dövas tidning

Ny tillgänglighetschef på NRK

NRK satsar på tillgänglighet och har tillsatt en ny chef för uppdraget, Siri Antonsen som tidigare varit chef på NRK:s teckenspråksredaktion.

Redan idag har NRK en bra anpassning av tv-programutbudet för funktionshindrade. ”NRK är bäst i Norden att erbjuda teckenspråkstolkning av tv-program”, säger Siri Antonsen i en intervju på NRK:s webbplats. Alla tv-program textas, antingen på förhand eller direkttextas. Men det finns mycket kvar att göra, inte minst för synskadade.

Målet med satsningen är att alla tv-program ska genomsyras av universell utformning, dvs. passa för alla tittare. Ett sådant tankesätt kommer att gagna alla, inte bara de som har en funktionsnedsättning menar Siri Antonsen. Om alla familjemedlemmar, oavsett funktionsförmåga, kan se på teve tillsammans betyder det mycket. ”Som ett public service-företag har vi ett ansvar att ge en fullständig service till hela norska befolkningen”, framhåller Siri Antonsen.

Siri Antonsen tillträder sin nya tjänst den 15 november.

Läs mer hos NRK.

Play-tjänsterna har brister i tillgängligheten

Allt fler tv-program läggs ut på Play-tjänsterna på internet men det skapar också problem för döva och hörselskadade att se programmen, visar en granskning som Dövas Tidning i Sverige har gjort.

I dag textas allt mer av programinnehållet i de markbundna tv-bolagen, såväl inspelade som direktsända program. Men när programmen läggs ut på Play-tjänsterna fungerar inte alltid textningen, framför allt inte på surfplattor och mobiltelefoner.

Det beror på att det saknas tekniska lösningar för att tillgängliggöra textningen på alla digitala plattformar, säger SVT Undertext till Dövas Tidning. För tv-bolagen innebär detta många gånger merarbete. TV4 har valt att överhuvudtaget inte bearbeta textningen i efterhand. I länder som USA och Storbritannien har man kommit längre i utvecklingen med direkttextning.

Liknande problem gäller direktsända teckenspråkstolkade program. En del sändningar kan inte ses i vanliga datorer utanför Sveriges gränser. Till exempel gick det inte att se den teckenspråkstolkade valvakan i SVT om man befanns sig utomlands. TV4:s teckenspråkstolkade valvaka kunde ses i hela världen i vanliga datorer. Däremot dröjde det ett dygn innan programmet kunde ses i efterhand på webben.

Bristerna i textnings- och tolktjänsterna upprör intresseorganisationer för döva och hörselskadade i Sverige, som menar att tekniska hinder ofta anges som skäl för att inte tillgängliggöra tv-program. Hörselskadades Riksförbund anser att när nya tv-tjänster erbjuds bör det var en självklarhet att textningen fungerar.

Läs mer om granskningen hos Dövas Tidning.