Svenskt teckenspråkskorpus finns nu online

Stockholms universitets teckenspråkskorpus kan nu nås med ett klick i din webbläsare.

Ett teckenspråkskorpus gör det möjligt att undersöka språkligt material. Genom att titta på inspelade samtal kan man få bättre förståelse om hur språket används i praktiken.

I en artikel i Dövas tidning skriver professor Johanna Mesch: ”Korpusar är stora databaser med autentiska (naturligt producerade) teckenspråkstexter där man kan göra sökningar och hitta svar på forsknings- eller språkbruksfrågor”.

En korpus består av videofilmer och annoterade textfiler som man kan söka i.

Länge har språkintresserade och studenter varit hänvisade till teckenspråkslexikon när man velat ta reda på hur ett tecken ser ut. Men hur uttrycks tecknet i spontana samtal och i vilka sammanhang kan man använda det? Sådana frågor får man inte alltid svar på genom att titta i ett lexikon.

”Teckenspråkskorpusar kan användas för att ta reda på sådant som kan vara svårt att hitta information om i teckenspråkslexikonet, exempelvis teckenvarianter, t.ex. former av ANNAN ’annan’, i vilka sammanhang ett visst tecken används, eller vilken grammatisk form som är vanligast”, förklarar Johanna Mesch i en artikel i Dövas tidning.

I STS-korpus kan man se hur tecken används i olika sammanhang.

Stockholms universitet har sedan 2009 utvecklat flera korpusar som har används i forskningen och i undervisningen. Tidigare har man varit tvungen att ladda ner programmet Elan, annoteringsfiler och videofilmer till sin dator. Emellanåt har annoteringsfilerna uppdaterats, vilket har inneburit en del pyssel för användarna.

Men nu finns materialet tillgängligt på nätet i STS-korpus och det går att komma åt korpusarna i en webbläsare, vilket underlättar användandet. Det finns också koppling till Svenskt teckenspråkslexikon så att man kan se hur grundformen för det sökta tecknet är.

”Nu är det möjligt att använda STS-korpus som verktyg i andraspråksundervisning i ämnet teckenspråk, och lärare kan bekvämt utnyttja det i sin undervisning”, skriver Johanna Mesch.

Att bygga en teckenspråkskorpus tar mycket tid eftersom alla videofilmer måste annoteras för hand. Det går inte att låta datorn tagga upp materialet automatiskt som man kan göra för textkorpusar på skrivna språk. Och det finns alltid något som kan förbättras.

”Vi kommer att utveckla språkvetenskaplig information som uppmärkning av ordklasser, satsgränser, munrörelser och andra markörer som är speciella för teckenspråk, såsom osynliga referenter. I framtiden kan det också bli möjligt för lärare att ladda upp eget annoterat teckenspråksmaterial för undervisning”, skriver Johanna Mesch, som också informerar att det kommer ske ett utökat nordiskt samarbete kring multimodala teckenspråkskorpusar under 2020-talet.

Länkar

Forslag till ny språklov hever statusen til det norske tegnspråket

Allerede i språkmeldingen Mål og meining. Ein heilskapleg språkpolitikk (2007-2008) ble en allmenn språklov satt opp som en av de prioriterte og overordnede tiltak for å gi et samlet uttrykk for den totale språksituasjonen i Norge. Den 12. mai, ble endelig forslag til ny helhetlig språklov lagt frem av den norske regjeringen.

For tegnspråksamfunnet i Norge var dette en gledens dag og en viktig milepæl i den mangeårige kampen for en anerkjennelse og ordentlig språkstatus av norsk tegnspråk som et fullverdig språk.

I forslag til § 7 Norsk tegnspråk kan man lese «Norsk teiknspråk er det nasjonale teiknspråket i Noreg. Som språkleg og kulturelt uttrykk er norsk teiknspråk likeverdig med norsk». Språkloven sitt formål i § 1 skal sikre at offentlige organer verner og fremmer norsk tegnspråk ut over det som lovverket i Norge krever. Med offentlig menes både stat, fylker og kommuner.

Formålet med Språkloven utgjør et fundament for en systematisk og helhetlig språkpolitikk. I tillegg til dette, mener kulturdepartementet at loven må suppleres med praktiske tiltak, selv om Språkrådet skal ha rettledningsplikt ovenfor det offentlig når det gjelder norsk tegnspråk.

Regjeringa vil også ha en bred gjennomgang av teiknspråkfeltet i form av ei Norsk offentlig utredning (NOU). En slik utredning vil også i følge proposisjonen synliggjøre den tegnspråklige minoriteten og kan også gi anerkjennelse av de som har vært utsatt for en fornorsking som likner på den fornorskingen som samene og kvenene har opplevd.

I intervju med Døves media håper kulturministeren å få språkloven vedtatt på denne side av sommeren og arbeidet med utvalg til Nou’en starter så fort som mulig.

Sonja Myhre Holten

Les mer

Artiklar om teckenspråkig pedagogik hos Skolverket

Skolverket i Sverige har publicerat flera artiklar och filmer som behandlar teckenspråkig pedagogik i förskolan och specialskolan.

Läslyftet är en digital utbildningsplattform för yrkesverksamma lärare. Målet är att utveckla undervisningen så att läsande, skrivande och samtalande främjar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.

Läslyftet består av olika moduler som består av artiklar och videofilmer på Lärportalen som är en del av Skolverkets webbplats, vilket lärarlaget kan använda i kollegiala diskussioner. Flera artiklar tar upp det svenska teckenspråkets roll för döva och hörselskadade barn och språkets betydelse för den fortsatta skolgången. Videopresentationerna kan ses på Youtube.

Läs artiklar

Se Youtube-filmer

 

Teckenspråkets röst vinnare av Minoritetsspråkspriset 2020

Föreningen Teckenspråkets röst mottog Minoritetsspråkspriset 2020 för sitt arbete med att arbeta mot fördomar om dövas och hörselskadades språkliga villkor.

Varje år sedan 2012 delar Språkrådet ut Minoritetsspråkspriset till individer eller organisationer som på olika sätt gjort viktiga insatser för minoritetsspråken i Sverige. I år blev pristagaren föreningen Teckenspråkets röst.

Pristagaren utses av en fristående jury utifrån nomineringar som lämnats in till Språkrådet. Juryns motivering lyder: ”Teckenspråkets röst bedriver ett enträget och engagerat arbete för att motverka fördomar om dövas och hörselskadades språkliga villkor och för rätten att tillägna sig och använda det svenska teckenspråket i skola och samhälle”.

I bild från vänster: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Isabel Engwall, Teckenspråkets röst, Martin Sundin, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen, Anna Gezelius, samordnare för minoritetsspråken och Harriet Kowalski, avdelningschef för Språkrådet. Foto: Sofia Tingsell.

Rebecca Jonsson, grundare av Teckenspråkets röst.

Minoritetsspråkspriset delas brukligt ut av kulturministern på Språkrådsdagen, en konferens som Språkrådet arrangerar varje år, men på grund av coronaviruset har konferensen ställts in. Istället skickade kultur- och demokratiministern Amanda Lind en videohälsning: ”Genom ert engagemang för alla dövas och hörselskadades rätt till teckenspråket och dövkulturen är ni en förebild för många andra som kämpar för sina rättigheter och för en bättre tillvaro”.

En av föreningens grundare, Isabel Engwall, fick ta emot ett diplom och en blombukett av generaldirektören Martin Sundin i Språkrådets lokaler. Den andra grundaren, Rebecca Jonsson, kunde inte närvara men båda pristagarna kommer att bjudas till Språkrådsdagen nästa år då en officiell överlämning av Minoritetsspråkspriset 2020 kommer att ske.

Det är andra gången Minoritetsspråkspriset ges till en pristagare som arbetar med det svenska teckenspråket. Minoritetsspråkspriset 2013 gick till Josette Bushell-Mingo, konstnärlig ledare på Tyst Teater.

Läs pressmeddelande hos Isof.