Språklig vägledning till förskolor

Utbildningsstyrelsen i Finland har gett ut en vägledning om förskoleverksamhet för teckenspråkiga barn.

I vägledningen lyfter Utbildningsstyrelsen fram de behov som finns hos teckenspråkiga barn, oavsett om de är döva, hörselskadade eller hörande. Myndigheten fäster särskild uppmärksamhet på barnet språkliga och kulturella identitet. Pedagogerna behöver tänka på är det tecknade språkets visuella karaktär, och att de försäkrar sig om ögonkontakt med barnen, att barnen ges tid att titta på material som används och att tala i tur och ordning.

Alla förskolor har inte möjlighet att ordna teckenspråkiga miljöer, men det finns saker som förskolan ändå kan göra, t.ex. att anlita en assistent eller en tolk för teckenspråkiga döva. Men dessa åtgärder räcker inte för att barnet ska bli delaktig. Ansvaret för att barnet ska vara delaktig ligger hos pedagogerna.

En del teckenspråkiga barn kan behöva extra stöd, men behovet är inte samma för alla.  Utbildningsstyrelsen rekommenderar ändå att förskolan har en plan för lärande för alla teckenspråkiga barn inom ramen för allmänt stöd. Det kan leda till att undervisningen bli planeras bättre och att den dokumenteras. Barn som kommer från andra länder och inte kommit i kontakt med teckenspråket i sitt hemland kan behöva ett intensifierat stöd.

Utbildningsstyrelsen skriver också att de finska teckenspråken kan berika verksamheten även för barngrupper som tidigare inte kommit i kontakt med ett tecknat språk. Så att det finns teckenspråkiga barn i verksamheten kan vara en tillgång.

Vägledningen ska ses som ett komplement till föräldrarnas kunskap om sitt eget barn, så det är viktigt att det finns ett bra samarbete med föräldrarna.

Ladda ner Teckenspråkiga barn i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen.

Island først til at underskrive WFDs charter om tegnsprogsrettigheder

Ved en højtidelig ceremoni på Bessastaðir, præsidentens officielle residens, blev World Federation of the Deaf’s charter om ’Tegnsprogsrettigheder for alle’ underskrevet af præsidenten, ministeren for uddannelse og kultur og andre embedsmænd.

Island er det første land i verden hvor et statsoverhoved og højtstående embedsmænd underskriver charteren. World Federation of the Deaf skrev charteren i anledning af deres verdenskongres i sommeren 2019. Charteren understreger regeringens og andre interessenters ansvar og forpligtelser til at sikre døves deltagelse i samfundet, anerkende deres behov, deres sprog og menneskelige værdighed, sikre menneskerettigheder og lige adgang til uddannelse for alle.

WFD-chartret for tegnsprogede rettigheder for alle er underskrevet af den islandske præsident, ministeren for uddannelse og kultur og andre embedsmænd og repræsentanter fra organisationer for døve og hørehæmmede. Foto: Hólmfríður Þóroddsdóttir.

Den første til at underskrive dokumentet var Islands præsident, Guðni Th. Jóhannesson, efterfulgt af fru Vigdís Finnbogadóttir, protektor af de nordiske tegnsprog, ministeren for uddannelse og kultur, formanden for Døveforeningen, formanden for Sprogsråd for det islandske tegnsprog, direktøren for Kommunikationcenter for Døve og personer med Hørenedsættelse, rektoren for Islands Universitet, rektoren for folkeskolen Hlíðaskóli, skolelederen for børnehaven Sólborg, formanden for Forældre- og sponsorforeningen for hørenedsættelse, repræsentanter fra Institut for uddannelse og unge i Reykjavík og Uddannelsesdirektoratet. Senere vil ministeren for børn og social- og sundhedsministeren underskrive dokumentet, da de ikke kunne deltage i ceremonien d. 11. februar. 

Hvert år d. 11. februar afholdes national tegnsprogsdag i Island, da den islandske døveforening blev grundlagt den dag i 1960. I år havde foreningen 60-års jubilæum og fik en god fødselsdagsgave.

Hólmfríður Þóroddsdóttir

Læs mere:

• Nyheden om begivenheden der blev offentliggjort på Uddannelsesministeriets websted.
• World Federation of the Deaf Charter on Sign Language Rights for All (på engelsk)

Teckenspråksforskningen under 2000-talet

Stockholms universitet har gett ut en forskningsrapport som ger en överblick av det aktuella kunskapsläget inom teckenspråksforskningen.

Rapporten har namnet Teckenspråksforskningen under 2000-talet och är författad av Ingela Holmström, Johanna Mesch och Krister Schönström, som är knutna till Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.

Rapporten har ett brett upplägg och rör sig inom områdena allmän språkvetenskap, kognitiv lingvistik, psykolingvistik och neurolingvistik, sociolingvistik, korpuslingivistik, barns teckenspråk och andraspråksinlärning, och tar upp såväl internationella som nordiska forskningsrön som gjorts efter millenniumskiftet.

Den som vill hålla sig uppdaterad om teckenspråksforskningen har en utmärkt källa att hämta kunskaper från.

Kunskapsöversikten kan laddas ner hos Diva-portalen.