Språkvård hos Sveriges Television

Under en vecka i januari ordnade SVT:s Teckenspråk en språkvårdsvecka. Det är första gången som redaktionen diskuterar språkbruket i sina program.

SVT Teckenspråk producerar många olika teckenspråksprogram: barn- och ungdomsprogram, samhällsprogram och nyhetsprogram. Dessutom tillgängliggörs en del del program via tolkar. Men hur ser ett bra språkbruk ut? Hur ser teckenspråket ut för olika målgrupper? Och hur påverkar svenska källtexter slutresultatet på svenskt teckenspråk?  Detta har inte diskuterats tidigare.

Under två dagar har de olika redaktionerna satt sig ner för att diskutera språkbruket i sina program. Maya Rohdell, som ansvarat för tolkutbildningar för döva, ledde diskussionerna utifrån den befintliga produktionen.

– Det blir tydligt för oss hur vi ska tänka: ”välj språk och målgrupp”, säger Anna-Britta Larsson som är projektledare på barnredaktionen. Det är något viktigt som jag tar med mig.

Läs mer hos Vi på TV (interntidning för SVT)

Forskning om föräldrars relationer till sina döva barn

Liz Adams Lyngbäck vid Stockholms universitet har studerat hur hörande föräldrar genom sociala medier skaffar sig kunskaper om sina döva barn som har kokleaimplantat.

När hörande föräldrar får barn med hörselnedsättning sker en omorientering i tillvaron. Föräldrarna upplever en ”sensorisk olikhet” med sitt barn som i sin tur leder till ovisshet om vilka vägval som är gynnsammast för barnet. Detta framkommer i en doktorsavhandling skriven av Liz Adams Lyngbäck, som är knuten till institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholm universitet.

Att inte kunna förlita sig på sina egna sensoriska erfarenheter innebär dilemman för föräldrarna i frågor som språkval, interventionsmetoder och skolmiljöer. Liz Adams Lyngbäck kallar detta för ”förvärvad ovisshet”. I doktorsavhandlingen har hon studerat hur föräldrarna använder sociala medier för att söka stöd hos andra föräldrar som är i samma situation som de själva men också hos döva föräldrar som har ett annat synsätt på dövhet. Hur bedömer man språkutveckling i ett språk som man inte själv behärskar? Vad är normal utveckling hos döva barn med kokleaimplantat? Beror eventuell utvecklingsförsening hos barnet på hörselnedsättningen eller något annat? Detta är exempel på funderingar som de hörande föräldrarna bär med sig.

I studien har även 19 hörande föräldrar intervjuats. Samtalen handlar i huvudsak om vad kokleaimplantat innebär för barnet. En del föräldrar tycker att barnet ska får lära sig svenskt teckenspråk tillsammans med talad svenska, medan andra tycker att svenskt teckenspråk innebär en alltför stor omställning för familjen och hellre satsar på talade språk, även andra språk än svenska om det talas i familjen. Föräldrarna möter också bestämda uppfattningar om vad som är ”den rätta vägen” för barnets utveckling, vare sig det gäller talat eller tecknat språk.

I doktorsavhandlingen diskuteras begrepp som ableism, aktivism, allierad, social litteracitet samt olika synsätt på dövhet.

Doktorsavhandlingen ”Experiences, networks and uncertainty: parenting a child who uses a cochlear implant” försvarades vid en disputation den 16 december och kan laddas ner på DIVA-portalen (på engelska).

 

Höjt anslag till lexikonverksamhet

Teckenspråkslexikonverksamheten vid Stockholms universitet får höjt anslag för sitt arbete med Svenskt teckenspråkslexikon.

Medlen tas ur det nationella anslaget som används till särskilt pedagogiskt stöd för studenter som upplever hinder i studiesituationen på grund av funktionsnedsättning. Lexikonverksamheten vid Teckenspråksavdelningen får 4,3 miljoner från och med 2017, vilket är 1,9 miljoner mer än tidigare år. I uppdraget ingår också att ta fram teckenspråkskorpusar.

Läs mer hos Stockholms universitet