Socialantropologisk disputation om bildtelefonitolkning på teckenspråk

Dr Hilde Haualand lade i mars 2012 fram sin avhandling med titeln ”Interpreting Ideals and Relaying Rights – A Comparative Study of Video – Interpreting Services in Norway, Sweden and the United States”.

Nu finns disputationen som videoupptagning på Nasjonalbibliotekets webbplats. Inspelningen är uppdelad i två filer med olika kameravinklar: en kamera på Hilde Haualand och en kamera på tolkarna. Disputationen var på norskt teckenspråk och engelska.

Ladda ner filmerna hos Najonalbiblioteket (8,2 GB).
Avhandlingen finns på Hilde Haualands publikationssida.

Annonser

Kvalitet i teckenspråk diskuterades på nätverksträff i Roskilde

Vid årets nätverksträff för det nordiska teckenspråksnätverket var temat ”kvalitet på teckenspråksöversättningar”. Hur bedömer man kvalitet i teckenspråk på bästa sätt?

Språknämnden för finländska teckenspråk har tagit fram en handledning för översättare till teckenspråk, som presenterades på nätverksmötet. Handledningen bygger på många års erfarenheter och metodiskt arbete. Vad ska man tänka på vid översättning till teckenspråk? Vad är en lyckad översättning? Det är två frågeställningar man har arbetat med.

Språknämnden har studerat olika teckenspråksöversättningar. En del är styrda av källspråket, vilket ger upphov till ett stelt och oidiomatiskt språkbruk som de teckenspråkiga har svårigheter att förstå. För att lyckas med översättningen måste man rikta uppmärksamheten på målgruppen. En brittisk studie visar att teckenspråkiga döva upplever att översättningen är lyckad om man känner likheter med den som tecknar och att språket är likadant som deras eget.

För talade och skrivna språk finns det en variation i språkbruket. Tidningstexter, offentliga meddelande, dikter, berättelser, reklam använder olika språkliga grepp för att uppnå sitt syfte. Dessa texttyper har utvecklas under lång tid och fått stabila former. Kunskapen om hur olika texttyper ska uttryckas på teckenspråk är fortfarande begränsad. Forskare har noterat att det även finns olika språkregister inom teckenspråk men dessa har inte beskrivits utförligt. När man översätter till teckenspråk behöver man ibland utveckla ett nytt språkbruk, vilket innebär utmaningar för översättare.

Efter föredraget gavs det tid till diskussion. Hur mycket påverkas teckenspråken av det omgivande dominanta språket och hur slår man vakt om teckenspråkens speciella uttrycksmöjligheter? Finns det något som kan kallas för korrekt teckenspråk? Ibland utvecklas det en språksyn som innebär att så kallade genuina tecken används på ett oidiomatiskt sätt. Många deltagare menade att man måste tillåta att teckenspråken förändras, andra tyckte att viktigt att bevara språkbruket. Att hitta en balans mellan dessa förhållningssätt är en utmaning.

Mötet diskuterade också hur man tekniskt kan arbeta med översättningar. Eftersom ögonrörelser är en viktig del av teckenspråkens grammatik kan det hämma framställningen om en prompter används, eftersom det låser blicken på ett onaturligt sätt. Det finns också en risk att stödord på skriftspråk påverkar det tecknade språket. En del översättare löser detta med att använda bilder istället för skrivna ord. Andra försöker memorera innehållet för att skapa en mer ledig framställning på teckenspråk. I sådana fall kan man dela upp texten och lägga in mellanbilder så att klippen mellan textavsnitten inte blir abrupta.

Ett annat sätt att arbeta med kvalitet i teckenspråk är det arbete som sker inom Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Europarådet har utvecklat riktlinjer för hur man beskriva färdigheter i främmande språk. Att kunna beskriva färdighetsnivåer är av stor betydelse när man utvecklar läromedel, tar fram kursplaner och läroplaner samt när man bedömer den språkliga kompetensen hos såväl elever som lärare. Nu diskuteras det på olika håll hur detta ramverk kan anpassas för tecknade språk. Mötet diskuterade hur Teckenspråknätverket kan bidra i detta utvecklingsarbete.

Medan man i nordiska sammanhang talar om grannspråksförståelse för talade språk stannar diskussionen om tecknade språk ofta vid färdigheter i det nationella teckenspråket. Men för att kunna lära sig andra nordiska teckenspråk krävs det att man har god språkbehärskning i det egna teckenspråket, vilket tyvärr inte alltid fallet för många elever. Därför är det nödvändigt att jobba parallellt med det nationella teckenspråket och andra teckenspråk.

Nätverksträffen hölls den 19 augusti i Roskilde, dagen innan Nordiskt Språkmöte. 15 representater från samtliga nordiska länder slöt upp på mötet.

Läs Minnesanteckningar nordiskt nätverksmöte 19 augusti 2015.

Isländsk döv elev nekas skolböcker på teckenspråk

En tioårig isländsk elev, som är född döv, får inte skolans läromedel översatt till teckenspråk. Varken staten eller Högsta domstolen vill ge pojken något stöd.

Eleven går integrerat i en skola med tolk och har isländsk teckenspråk som modersmål. Föräldrarna vill att pojken ska få undervisningsmaterial på isländskt teckenspråk. Men det statliga läromedelscentret vägrar att översätta elevens läroböcker till isländsk teckenspråk och förklarar det med brist på pengar. Isländsk teckenspråk finns i läroplanen som ett ämne sedan 1999. Trots detta har centret inte tagit fram något läromedel på isländsk teckenspråk eller isländska för döva. Elevens familj har därför drivit frågan juridiskt ända till Högsta domstolen.

Fallet ogillades av Högsta domstolen. Domstolen ansåg att familjens yrkande, att den isländska staten är skyldig att översätta pojkens läroböcker till isländsk teckenspråk, inte är domstolens sak att besluta om. Nu försöker familjen att gå vidare med ärendet på annat sätt.

Läs mer hos Visir och om Högsta domstolens beslut (på isländska).