I Sverige har två utredningar lagts fram som berör tolktjänsten och tolkutbildningen. Språkrådet har lämnat synpunkter på båda.
Den senaste utredningen var en departementspromemoria om tolktjänsten. I de förslag som läggs fram föreslås bland annat en fristående lag om tolktjänsten. Det som kallas för vardagstolkning regleras idag i Hälso- och sjukvårdslagen. Språkrådet är positiv till lagförslaget som innebär att tolkning ses som en språkfråga och inte som en hälsovårdsfråga. Däremot menar Språkrådet att utredningens förslag inte löser de problem som finns, framför allt inte när det gäller tolkning på arbetsmarknaden och vid utbildningar.
Statskontoret fick i uppdrag att undersöka det framtida behovet av tolkutbildningar. Statskontoret föreslår en minskning av antalet utbildningsanordnare, från dagens fem folkhögskolor till två eller tre. Språkrådet håller med om att det inte är resurseffektivt att ha flera utbildningar med få sökande elever. Däremot håller Språkrådet inte med Statskontoret analys om ett minskat tolkbehov i framtiden. Beskrivningen av tolkanvändarna är alldeles förenklad och dessutom visar statistiken för de senaste 10 åren att behovet snarare ökar.
En stor utredning om tolktjänsten gjordes 2011 (SOU 2011:83). Regeringen valde att inte skicka ut betänkandet på remiss, vilket har starkt kritiserats av intresseorganisationer för döva och hörselskadade.
Läs Språkrådets remissvar och kommentar:
Nordiska teckenspråk • Nordiske tegnspråk • Nordiske tegnsprog • Pohjoismaiset viittomakielet • Norræn táknmál • Avannaamioqatigiinni ussersuutit • Norðurlendsk teknmál 