Tolkning – en rättighetsfråga anser intresseorganisationer

Dagens tolktjänst är alltför splittrad och godtycklig. Tolktjänsten bör utformas som en rättighetslag med möjlighet att överklaga beslut. Det anser fyra intresseorganisationer i Sverige som har tagit fram en skuggutredning om tolktjänsten.

Tolktjänsten  i Sverige har utretts i omgångar sedan 2011 men inte resulterat i några tillfredsställande förslag. Skälet till detta är att andra aktörer än tolkanvändarna själva bestämmer hur tolkservicen ska fungera, anser intresseorganisationerna Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda och Riksförbundet DHB. Perspektivet måste förändras och utgå från tolkanvändarnas behov, anser de. Vid ett seminarium den 27 januari presenterade organisationerna en gemensam skuggutredning, Rätt till tolk – ingen tolkningsfråga.

Ett problem med dagens lagstiftning är att den är utformad som en skyldighet för samhället – inte som ett rättighet för individerna, skriver man i skuggutredningen. Speciellt problematiskt är det med tolk i arbetslivet där arbetsgivare förväntas stå för tolkkostnaderna. Även om det går att söka medel från Arbetsförmedlingen så är systemet alldeles för krångligt och det täcker inte alla kostnader. Det förekommer att personer inte blir antagna privata utbildningar eftersom tolkkostnaderna blir för höga för utbildningsanordnaren. Detta visar att den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen inte går att tillämpa på tolktjänsten, anser skuggutredningen.

Staten har ett ansvar anser skuggutredningen. Utredningen föreslår att en statlig myndighet får i uppdrag att sköta tolkservicen i hela landet, alternativt att uppdraget fördelas mellan tre befintliga statliga myndigheter. 

Skuggutredningen har hämtat inspiration från Finland, där den statliga myndigheten Folkpensionsanstalten (finska Kansaneläkelaitos) förmedlar 90 procent av tolkuppdragen. Tolkanvändare i Finland har lagstadgad rätt till tolk minst 180 timmar per år, personer med dövblindhet har rätt till minst  360 timmar. Därutöver kan tolkanvändare ansöka om extratimmar.  Skuggutredningen föreslår en lägsta gräns på 180 timmar respektive 416 timmar i Sverige med generösa möjligheter att ansöka om ytterligare tolktimmar.

I en paneldiskussion framförde intresseorganisationerna att tolkbehovet ser olika ut för olika målgrupper. Det går inte att behandla alla tolkanvändare på samma sätt. Barn och unga har ett annat behov än vuxna, men det är i regel arbetsföra vuxnas behov som definierar tolktjänsten. Personer med dövblindhet har ett annat behov, som även inkluderar ledsagning. Vidare anser intresseorganisationerna att hörande personer måste få kunna beställa tolk, ansvaret kan inte enbart ligga på personer med olika grader hörsel- och synnedsättningar. Ytterst är det en demokratifråga, anser de.

Socialminister Lena Hallengren har meddelat att ytterligare en statlig utredning om tolktjänsten är på gång. Intresseorganisationerna vill med skuggutredningen sätta fingret på vad de tycker behöver utredas.

• Läs mer hos Sveriges Dövas Riksförbund
• Se inslag i SVT Nyhetstecken

Ordet syssna hamnade på nyordslista

Varje år publicerar svenska Språkrådet i samarbete med Språktidningen en nyordslista. I år finns ordet syssna med på listan, ett ord som används av teckenspråkiga döva.

Det tillhör inte vanligheten att skrivna ord som döva använder letar sig in i svenska ordböcker. Ord som hyff (‘för säkerhets skull’), paffa (‘åka iväg/sticka’), hörande och dövkompetens förstås av teckenspråkiga men finns inte med i någon ordbok eller ordlista. Det är betydligt vanligare att svenska ord blir översättningslån i det svenska teckenspråket. Men i år hamnade ordet syssna, som betyder ‘att lyssna med synen’, på Språkrådets nyordslista, vilket är unikt.

Den döva författaren Ulla-Bell Thorin sägs vara upphovspersonen till ordet syssna. Hon använde ordet för omkring 20 år sedan för att markera att döva lyssnar på ett annorlunda sätt. Ordet fick dock inte någon större spridning. Men för några år sedan plockades syssna upp av Barn och Ungdomsjour på Teckenspråk och Utbildningsradion och på så sätt har ordet nått en större publik. Nu när det har hamnat på Språkrådets nyordslista kan det nå ännu fler människor.

Det finns också ett nytt tecken i det svenska teckenspråket som har betydelsen ‘att lyssna med synen’. Det utförs med vinkelhanden med upprepande kontakt ovanför ögonbrynet. Det är dock fortfarande vanligare att tecknet för ‘lyssna’ utförs vid ena örat.

Läs mer

• Språkrådets nyordslista
• Tecknet för ‘syssna’ (Teckenpråkslexikon)