Språkförståelsen mellan unga i de nordiska länderna är bättre än vad ryktet säger. Ungdomar använder gärna sitt eget modersmål och anpassar sig till mottagarens språk vid behov. Engelska används bara i nödfall.
I en undersökning intervjuas 31 unga nordbor under 30 år som är bosatta i ett nordiskt grannland. De flesta unga ofta inga större besvär att förstå de skandinaviska grannspråken. Skriftspråken är det som vållar minst problem, men även talspråkskommunikation fungerar bra. Det krävs bara 2–3 månaders tillvänjning innan de utan större problem hänger med i talade samtal. För ungdomar från Island och Finland kan det ta lite längre tid, omkring 5-6 månader.
Det är en myt att unga i Norden helst pratar engelska med varandra. Ungdomarna i undersökningen berättar att engelska möjligen används inledningsvis, men snart går de över till de skandinaviska språken. ”Det viser sig, at engelsk i langt de fleste tilfælde er sidste udvej. Nogle kommunikerer med deres skandinaviske modersmål, mens andre gør brug af det skandinaviske fremmedsprog, som de har lært i skolen. Man kan sige, at engelsk i virkeligheden mere fungerer som et hjælpemiddel”, säger Eva Theilgaard Brink som gjort intervjustudien på uppdrag av Nordiska Ministerrådet, Kulturministeriet i Danmark och Nordisk Språkkoordination.
Hur grannspråksförståelsen är hos döva ungdomar framgår inte av denna undersökning.
Läs om undersökningen hos Nordisk Språkkoordination.
Nordiska teckenspråk • Nordiske tegnspråk • Nordiske tegnsprog • Pohjoismaiset viittomakielet • Norræn táknmál • Avannaamioqatigiinni ussersuutit • Norðurlendsk teknmál 