Hur delar man på föremål på svenskt teckenspråk?

I licentiatuppsatsen ”Avbildande verbkonstruktioner på svenskt teckenspråk” beskriver Pia Simper-Allen hur man språkligt beskriver hur föremål delas på eller bryts isär.

Verb är den ordklass som anses ha den rikaste morfologin i teckenspråken. En kategori som har hämtats från den kognitiva lingvistiken är ”avbildande verb”. I dessa bestäms händernas handformer och rörelser bland annat utifrån föremåls utseende och hur man handskas med dem, hur varelser ser ut och beter sig.

Till grund för undersökningen användes ett stimulusmaterial från Nederländerna, som språkforskare använder för att ta reda på hur språket uppträder inom domänen ”dela och förstöra”. Det kan till exempel handla om hur man klipper i papper eller bryter isär en chokladkaka.

Pia Simper-Allen har i studien undersökt regelbundenheten hos avbildande verb för separationsaktiviteter i det svenska teckenspråket. Olika typer av klassificeringar utvärderas för att se vilket som passar bäst för att fånga in dessa språkliga aktiviteter. Arbetet ligger till grund för studier av teckenspråkiga barns språkutveckling, som är huvudfokus i Pia Simper-Allens forskning.

Licentiatuppsatsen kan laddas ner från Stockholms universitets webbplats (på svenska).

Hur professionella uppfattar teckenspråksnämnden i Finland

Kaisa Alanne vid Jyväskylä universitet har undersökt hur yrkesmänniskor som arbetar med teckenspråk i Finland ser på teckenspråksnämndens roll och uppgifter.

Teckenspråksnämnden för de finländska teckenspråken har funnits sedan 1997, men hur tydlig är dess roll för teckenspråkiga språkmänniskor, och följer de professionella språkbrukarna de rekommendationer som nämnden ger? Det är några frågor som Kaisa Alanne har undersökt i masteruppsatsen ”Teckenspråksnämndens roll och uppgifter ur professionella teckenspråksarbetares perspektiv” (fri svensk översättning). Masteruppsatsen är skriven på finska.

Även om teckenspråksnämnden har funnits länge har det tagit tid för nämnden att hitta arbetsformerna. Teckenspråksnämnden är känd bland de teckenspråkiga i Finland, men många känner inte till hur den arbetar. Denna otydlighet är en svaghet, enligt Kaisa Alanne. Många av nämndens språkliga rekommendationer når därför inte språkbrukarna.

Däremot ses teckenspråksnämnden som en viktig aktör i det språkpolitiska arbetet. Det finns en stor förväntan bland teckenspråkiga att teckenspråksnämnden ska klara av många uppgifter: stärka teckenspråkens ställning, förändra attityder till de tecknade språken, ge språkliga rekommendationer och erbjuda undervisning om finskt och finlandssvenskt teckenspråk. Det är en övermäktig uppgift. Kaisa Alanne föreslår därför en tydlig uppdelning av uppgifterna mellan olika institutioner.

Hämta masteruppsatsen Viittomakielen lautakunnan tehtävät ja rooli kuurojen viittomakielityön ammattilaisten näkökulmasta (på finska). En engelsk sammanfattning finns på samma sida.
Se en sammanfattning på finskt teckenspråk.

Seminarium: Vad är teckenspråkskorpusar bra för?

Program för nordiskt seminarium om teckenspråkskorpusar i Köpenhamn 12-13 december 2013 (Obs! smärre ändringar på torsdagen)

Språkkorpusar ger oss djupare insikter om hur teckenspråken används och är uppbyggda. Korpusar kan användas på olika sätt: inom språkforskning, i språkrådgivning, vid lexikonframställning och av teckenspråkstolkar.

Under seminariet kommer vi att ta del av olika erfarenheter av och förväntningar på teckenspråkskorpusar, vilket kan bidra till ny kunskap om hur framtida teckenspråkskorpusar kan konstrueras. Inbjudna föreläsare kommer från Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige. Under seminariets andra dag kommer vi att diskutera hur vi inom Norden kan samarbeta kring teckenspråkskorpusar.

Föreläsningsspråk är engelska, men under andra dagen är det möjligt att använda skandinaviska talspråk och nordiska teckenspråk. Det kommer att finnas teckenspråkstolkar på plats.

Plats: Professionshøjskolen UCC, Titangade 11 i Nørrebro, Köpenhamn.
Tid: 12–13 december 2013 (se program nedan).

Arrangör är det nordiska nätverket för språkvårdare i teckenspråk som är knutet till Nordisk språkkoordination. För information om seminariet, kontakta Tomas Hedberg vid Språkrådet i Sverige,  tomas.hedberg@sprakradet.se. För information om boende och praktiska saker i konferenslokalen, kontakta Jette Hedegaard Kristoffersen vid Professionshøjskolen UCC, jehk@ucc.dk.

_________________________________________________________________________

Program för seminarium ”Vad är teckenspråkskorpusar bra för?”

12 december 2013:

13.00–13.30 Välkomnande och praktisk information

13.30–14.00 Vad är en korpus och varför är korpusar viktiga?
Föreläsare: Kristina Nilsson Björkenstam, Stockholms universitet.

14.15–17.30 Tema: Vilka behov av korpusar finns det?

14.15–14.45 Vad tecknas och hur? (korpusar inom teckenspråksforskning och språkutbildning). Föreläsare: Johanna Mesch, Stockholms universitet.

14.45–15.15 Tecken kan inte isoleras från sitt sammanhang. (korpusar inom språkvården). Föreläsare: Tommy Lyxell, Språkrådet i Sverige.

15.15–15.45 Kaffepaus

15.45–16.15 Kan man säga så? (korpusar i lexikonarbete)
Föreläsare: Thomas Troelsgård, Danska teckenspråkslexikonet på Professionshøjskolen UCC.

16.15–16.45 Hur korpusen för nederländskt teckenspråk används av teckenspråkstolkar och inom tolkutbildningar. Föreläsare: Onno Crasborn, Radboud Universiteit, Nijmegen.

17.00–17.30 Att söka information från en korpus – en demo med korpusverktygen iLex och Trova. Föreläsare: Sanna Ala-Sippola, Leena Savolainen och Satu Worseck, Finland.

20.00 Middag

13 december 2013:

09.00–13.00 Diskussioner

13.00 Gemensam avslutningslunch

Förslag till diskussionspunkter:

• Vilken nytta har teckenspråkssamhället av korpusar?
• Vilka behov har olika professioner av en korpus? På vilket sätt kan man ta hänsyn till dessa behov i en korpus?
• Vilka utmaningar finns det i korpusarbete för teckenspråken (t.ex. annotationskonventioner)?
• Vad behöver man tänka på innan man skapar korpusar för ett nordiskt samarbete?

—

Uppdaterat program kan hämtas här:
Program – seminarium om teckenspråkskorpusar
Program for seminar about sign language corpora

Teckenspråk föreslås ingå i Dansk Sprognævns uppdrag

Dansk Sprognævn bör få i uppdrag att arbeta med det danska teckenspråket. Det framgår i ett lagförslag som behandlas i Folketinget i Danmark.

Det danska teckenspråket har i jämförelse med andra nordiska teckenspråk haft en svag ställning i det egna samhället. Men det vill oppositionspartierna i Danmark ändra på. I ett lagförslag som lades fram i folketinget den 6 november föreslås Dansk Sprognævn få i uppdrag att bedriva språkvård för och sprida information om det danska teckenspråket.

Hos Danske Døves Landsforbund tar man emot beskedet med glädje. ”Det betyder att man från samhället sida erkänner vårt språk och därmed erkänner oss som människor. Det är en tydlig bekräftelse på att döva ses som en minoritetsgrupp”, säger ordförande Janne Boye Niemelä till tidningen Berlinske.

Att oppositionspartier lämnar in lagförslag utan regeringens medverkan är ovanligt. Men eftersom Danmark har en minoritetsregering så har oppositionspartierna möjlighet att driva egna förslag i Folketinget. Lagförslaget ska nu beredas och Danske Døves Landsforbund hoppas att även regeringspartierna stöder förslaget. Om lagen antas börjar den gälla från den 1 juli 2014.

Läs artikel i Berlinske
Läs nyhet hos Danske Døves Landsforbund
Information på danskt teckenspråk