Utvidgat nordiskt samarbete i lexikon- och korpusarbete

Ett nordisk seminarium för lexikonarbete och arbete med språkkorpusar i teckenspråk arrangerades av Stockholm universitet den 7–8 juni 2017. Seminariet lockade ett 30-tal deltagare, även från språksnämnderna i Danmark, Finland och Sverige.

Språkkorpusar bidrar till att öka förståelsen för hur teckenspråk är konstruerade. En språkkorpus består av videofilmer och annoterade filer som gör det möjligt att söka i videomaterialet. Med språkkorpusar är det möjligt att studera mönster och varians i språkbruket. Språkkorpusar är också användbara i undervisning i teckenspråk. Det krävs mycket arbete att annotera teckenspråk eftersom detta arbete inte kan automatiseras utan måste ske manuellt.

Vid Stockholms universitet inleddes korpsuarbete för svenskt teckenspråk år 2009 och arbetet har resulterat i Svensk teckenspråkskorpus med inspelade dialoger och berättelser. Detta korpus har kompletterats med en korpus med taktilt teckenspråk och en med andraspråksinlärare i svenskt teckenspråk, men endast Svenskt teckenspråkskorpus är för närvarande offentligt.

I Finland bedrivs korpusarbete på tre två håll, två korpusar som Jyväskylä universitet arbetar med och en korpuslexikon som Finlands Dövas Förbund tagit fram. Material som blir offentligt kommer att läggas ut på Signbank, som administreras av Center for Science. Första steget är att lägga ut Finlands Dövas Förbunds korpuslexikon, vilket sker i slutet av juni 2017.

Även i Norge pågår korpusarbete vid Højskolen i Oslo og Akerhus och Island ligger i startgroparna. Språkrådet i Sverige uttryckte intresse för att skapa språkkorpusar för att studera det offentliga språkbruket i media och på myndigheters webbplatser.

Flera nordiska länder berättade om pågående arbete med teckenspråkslexikon. I Finland bearbetar man bland annat äldre språkligt fotografisk material som man försöker identifiera betydelsen hos. Eftersom många fotografier saknar anteckningar innebär det en stor utmaning.

Nästa steg är att koppla ihop korpusar med lexikon. Sådant arbete sker i Finland och Danmark. Vid UCC i Danmark, där Ordbog over Dansk Tegnsprog framställs, har man sett att korpusar bidrar till att utveckla teckenordboken, framför allt när det gäller att beskriva uttalsvarianter av tecken. I Norge arbetar samarbetar man med Radboud universitet i Holland för att ta fram en teknisk lösning så att sådan koppling kan göras redan från början.

Det ökade intresset för språkkorpusar och lexikonarbete i de nordiska länderna borgar för ett ökat samarbete kring nordiska teckenspråk.

Se programmet för Nordiskt seminarium i teckenspråkskorpusar och -lexikon

Annonser

Upphandling av tolktjänster ledde till demonstration i Finland

I Finland har Folkpensionsanstalten förändrat upphandlingen av tolktjänsten. Finlands Dövas Förbund tror att detta innebär försämringar för döva.

Folkpensionsanstalten, FPA, har bestämt sig för att man vill konkurrensutsätta tolktjänsten. Inom dövrörelsen är man oroade över att FPA:s planer innebär att antalet tolkar kommer att minska och att tolkverksamhetens öppettider förkortas. Upphandlingsvillkoren innebär också att tolkar inte får betalt för restiden mellan tolkuppdragen. Finlands Dövas Förbund har skrivit till FPA för att få klarhet kring upphandlingen, men har inte fått tillfredsställande svar.

En demonstration genomfördes utanför FPA:s kontor den 2 juni med budskapet att FPA bör avbryta upphandlingen. Demonstranterna överlämnade en protestlista med 6.000 underskrifter till FPA.

Läs mer hos Finlands Dövas Förbund.

Statped får pris för arbete med digital teckenspråkslitteratur för unga

Statped har fått en miljon norska kronor i prispengar för att utveckla digital barnlitteratur på norskt teckenspråk.

Varje år utlyser Nasjonalbiblioteket en tävling om det bästa projektet som främjar digital barnlitteratur på norskt teckenspråk. I år gick priset till Statped som håller på att utveckla en app som översätter seriestrippar till norskt teckenspråk. Genom att hålla kameran i sin mobiltelefon eller läsplatta över ett seriealbum framträder en teckenspråksaktör som översätter texten i pratbubblorna.

En annan lösning som Statped utvecklar är att teckenspråksöversättningen visas när man klickar på pratbubblorna i en digitaliserad version av seriealbumet. Produkten beräknas bli klar under 2018.

Läs mer och se demofilmer hos Nasjonalbiblioteket.

Språkvård hos Sveriges Television

Under en vecka i januari ordnade SVT:s Teckenspråk en språkvårdsvecka. Det är första gången som redaktionen diskuterar språkbruket i sina program.

SVT Teckenspråk producerar många olika teckenspråksprogram: barn- och ungdomsprogram, samhällsprogram och nyhetsprogram. Dessutom tillgängliggörs en del del program via tolkar. Men hur ser ett bra språkbruk ut? Hur ser teckenspråket ut för olika målgrupper? Och hur påverkar svenska källtexter slutresultatet på svenskt teckenspråk?  Detta har inte diskuterats tidigare.

Under två dagar har de olika redaktionerna satt sig ner för att diskutera språkbruket i sina program. Maya Rohdell, som ansvarat för tolkutbildningar för döva, ledde diskussionerna utifrån den befintliga produktionen.

– Det blir tydligt för oss hur vi ska tänka: ”välj språk och målgrupp”, säger Anna-Britta Larsson som är projektledare på barnredaktionen. Det är något viktigt som jag tar med mig.

Läs mer hos Vi på TV (interntidning för SVT)

Forskning om föräldrars relationer till sina döva barn

Liz Adams Lyngbäck vid Stockholms universitet har studerat hur hörande föräldrar genom sociala medier skaffar sig kunskaper om sina döva barn som har kokleaimplantat.

När hörande föräldrar får barn med hörselnedsättning sker en omorientering i tillvaron. Föräldrarna upplever en ”sensorisk olikhet” med sitt barn som i sin tur leder till ovisshet om vilka vägval som är gynnsammast för barnet. Detta framkommer i en doktorsavhandling skriven av Liz Adams Lyngbäck, som är knuten till institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholm universitet.

Att inte kunna förlita sig på sina egna sensoriska erfarenheter innebär dilemman för föräldrarna i frågor som språkval, interventionsmetoder och skolmiljöer. Liz Adams Lyngbäck kallar detta för ”förvärvad ovisshet”. I doktorsavhandlingen har hon studerat hur föräldrarna använder sociala medier för att söka stöd hos andra föräldrar som är i samma situation som de själva men också hos döva föräldrar som har ett annat synsätt på dövhet. Hur bedömer man språkutveckling i ett språk som man inte själv behärskar? Vad är normal utveckling hos döva barn med kokleaimplantat? Beror eventuell utvecklingsförsening hos barnet på hörselnedsättningen eller något annat? Detta är exempel på funderingar som de hörande föräldrarna bär med sig.

I studien har även 19 hörande föräldrar intervjuats. Samtalen handlar i huvudsak om vad kokleaimplantat innebär för barnet. En del föräldrar tycker att barnet ska får lära sig svenskt teckenspråk tillsammans med talad svenska, medan andra tycker att svenskt teckenspråk innebär en alltför stor omställning för familjen och hellre satsar på talade språk, även andra språk än svenska om det talas i familjen. Föräldrarna möter också bestämda uppfattningar om vad som är ”den rätta vägen” för barnets utveckling, vare sig det gäller talat eller tecknat språk.

I doktorsavhandlingen diskuteras begrepp som ableism, aktivism, allierad, social litteracitet samt olika synsätt på dövhet.

Doktorsavhandlingen ”Experiences, networks and uncertainty: parenting a child who uses a cochlear implant” försvarades vid en disputation den 16 december och kan laddas ner på DIVA-portalen (på engelska).

 

Höjt anslag till lexikonverksamhet

Teckenspråkslexikonverksamheten vid Stockholms universitet får höjt anslag för sitt arbete med Svenskt teckenspråkslexikon.

Medlen tas ur det nationella anslaget som används till särskilt pedagogiskt stöd för studenter som upplever hinder i studiesituationen på grund av funktionsnedsättning. Lexikonverksamheten vid Teckenspråksavdelningen får 4,3 miljoner från och med 2017, vilket är 1,9 miljoner mer än tidigare år. I uppdraget ingår också att ta fram teckenspråkskorpusar.

Läs mer hos Stockholms universitet

Artikel om teckenspråk i Språk i Norden

I Språk i Norden 2016 finns en artikel om svenskt teckenspråk.

Språk i Norden är en årsskrift som ges ut av språknämnderna i Norden och innehåller artiklar som rör de nordiska språken och språksamarbetet i Norden. Många av artiklarna bygger på föredrag som hållits vid Nordiska språkmötet, vilket är en konferens som i turordning arrangeras av en språknämnd i de nordiska länderna. Artiklarna i Språk i Norden 2016 är hämtade från Nordiska språkmötet som hölls i Roskilde i fjol.

Skriften innehåller bland annat artiklar om danska som akademiskt språk för nordiska studenter, tyskarnas kunskaper i danska i förbundslandet Schleswig-Holstein, kodväxling som strategi i tv-programmet Skavlan.

Varje år är ett nordiskt språk i fokus. Detta år är det svenskt teckenspråk. Artikeln om svenskt teckenspråk är skriven av Tommy Lyxell och beskriver språkets historia i Sverige och släktskap med andra nordiska teckenspråk. Även språkets ställning i samhället, några särdrag i språkets uppbyggnad och regional variation tas upp.