Höjt anslag till lexikonverksamhet

Teckenspråkslexikonverksamheten vid Stockholms universitet får höjt anslag för sitt arbete med Svenskt teckenspråkslexikon.

Medlen tas ur det nationella anslaget som används till särskilt pedagogiskt stöd för studenter som upplever hinder i studiesituationen på grund av funktionsnedsättning. Lexikonverksamheten vid Teckenspråksavdelningen får 4,3 miljoner från och med 2017, vilket är 1,9 miljoner mer än tidigare år. I uppdraget ingår också att ta fram teckenspråkskorpusar.

Läs mer hos Stockholms universitet

Artikel om teckenspråk i Språk i Norden

I Språk i Norden 2016 finns en artikel om svenskt teckenspråk.

Språk i Norden är en årsskrift som ges ut av språknämnderna i Norden och innehåller artiklar som rör de nordiska språken och språksamarbetet i Norden. Många av artiklarna bygger på föredrag som hållits vid Nordiska språkmötet, vilket är en konferens som i turordning arrangeras av en språknämnd i de nordiska länderna. Artiklarna i Språk i Norden 2016 är hämtade från Nordiska språkmötet som hölls i Roskilde i fjol.

Skriften innehåller bland annat artiklar om danska som akademiskt språk för nordiska studenter, tyskarnas kunskaper i danska i förbundslandet Schleswig-Holstein, kodväxling som strategi i tv-programmet Skavlan.

Varje år är ett nordiskt språk i fokus. Detta år är det svenskt teckenspråk. Artikeln om svenskt teckenspråk beskriver språkets historia i Sverige och släktskap med andra nordiska teckenspråk. Även språkets ställning i samhället, några särdrag i språkets uppbyggnad och regional variation tas upp.

Norskt teckenspråk är populärt i Vågsøy skola

Vågsøy skola i Sogn og Fjordane fylke är den enda skolan i Norge som erbjuder teckenspråk på schemat.

En fjärdedel av eleverna på Vågsøy skola har valt att läsa norskt teckenspråk som främmande språk. Ett skäl till detta är att en av lärarna på skolan också är teckenspråkstolk. Det gör det möjligt förskolan att erbjuda det som ett fast ämne i skolan. Eleverna kan fördjupa sig i språkstudierna på ett annat sätt än när det ges som valfritt ämne.

Många elever tycker det är spännande att läsa teckenspråk.
– Først hadde eg engelsk, men så ville eg prøve noko anna fordi det var så likt dei andre timane vi har. Då prøvde eg teiknspråk og eg tykkjer det er spennande, säger Kristine Vederhus Myklebust, elev i nionde klass, till NRK.

Även Nattland skola i Bergen har beslutat att erbjuda norskt teckenspråk på schemat, men då som valfritt ämne.

Läs artikel hos NRK.

Utbildningsradions serie om döva barns språkutveckling

Utbildningsradion i Sverige har producerat en serie tv-program som rör döva barns språkutveckling och finns på webbplatsen UR Skola.

I första programmet får vi träffa en hörande familj som har en döv dotter med kokleaimplantat. Föräldrar berättar om de vägar till beslut de tagit när det gäller barnets möjligheter till språklig utveckling. Dottern går i grundskolan med hörselteknik men lär sig också teckenspråk och använder tolk i skolan och på fritiden.

De efterföljande åtta programmen är intervjuer med forskare inom språkvetenskap och pedagogik, sakkunnig om specialpedagogik, dövaktivist samt hörselläkare. Programmen är på svenska, svenskt teckenspråk och textas på svenska.

Se Döva barns språkutveckling hos UR Skola.

Europeisk resolution om teckenspråk

EU-parlamentet har antagit en resolution som syftar till att stärka teckenspråken inom EU, vilket påverkar flera nordiska länder.

Resolutionen som röstades igenom den 23 november 2016, lyfter bland annat fram behovet av kvalificerad tolkservice, tillgänglig information, rätt till tolk inom högre utbildning inom exempelvis Erasmus-samarbetet, kurser om dövas villkor för personal inom hälsovården, lärares kompetens i teckenspråk, döva och hörselskadade barns rätt att utveckla teckenspråk, hörande föräldrars rätt att få balanserad information om sina barns villkor och främja dövas språkliga identitet. EU-institutioner uppmanas att vara förebilder i frågor som rör tillgänglig kommunikation och delaktighet för teckenspråkiga.

Läs mer

DO driver ett fall om arbetslivstolkning

I Sverige driver Diskrimineringsombudsmannen ett fall som rör arbetslivstolkning till domstol.

Den döve juristen Richard Sahlin sökte ett jobb som lektor Södertörns högskola och ansågs ha de rätta meriterna för jobbet, men arbetsgivaren avbröt rekryteringen när de fick de fick veta att de skulle stå för tolkkostnaderna. Richard Sahlin valde då att anmäla Södertörns högskola till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som har beslutat sig för att driva ärendet till domstol.

Om frågan tas upp i domstol kan fallet leda till ett prejudikat, dvs. vara vägledande i liknande rättstvister. Men det är också möjligt att förhandlingarna leder till en förlikning mellan parterna.

Läs mer i Dövas tidning.

Avhandling om hur barn och vuxna använder avbildande verb

Den 28 oktober lade Pia Simper-Allen fram sin avhandling ”Cut and break-beskrivningar i svenskt teckenspråk”, som beskriver hur barn och vuxna använder sig av avbildande verbkonstruktioner när de beskriver hur olika föremål delas eller tas isär.

Doktoranden Pia Simper-Allen vid Stockholms universitet har studerat hur 14 vuxna och 11 barn använder sig av avbildande verbkonstruktioner i svenskt teckenspråk utifrån eliciteringsmaterialet ”Cut and Break Clips” och ”Kids Cut and Break”, som tagits fram av Max Planck Institute for Psycholinguistics i Nederländerna. Materialet består av korta filmsekvenser som visar hur personer delar eller tar isär föremål. Informanternas uppgift är att beskriva dessa händelser språkligt. Samtliga informanter i Pia Simper-Allens undersökning har svenskt teckenspråk som sitt första språk.

Avbildande verbkonstruktioner kan enligt Pia Simper-Allen beskrivas med handformskategorierna substitutor (framträdande formegenskaper hos föremål), manipulator (hur handen handskas med föremål) och deskriptor (formbeskrivning).  Svårigheten för inlärare av teckenspråk är att samordna olika handformer och rörelser i avbildande verbkonstruktioner.

En slutsats i avhandlingen är att det tar relativt lång tid för döva barn att bemästra vuxenformen av avbildande verbkonstruktioner, speciellt när verktyg ingår i beskrivningen. Många gånger ersätter de mindre barnen (2–3 år) verbkonstruktionerna med lexikala tecken. Verbkonstruktionerna uppvisar också stor variation. Ofta används bara ena handen. Små barn använder också pekningar i stor utsträckning. Äldre barn använder en kombination av lexikala tecken och avbildande verbkonstruktioner. Vid 4–5 års ålder börjar barnen använda avbildande verbkonstruktioner enligt vuxenformen.

Små barn har särskilt svårt att beskriva osynliga element i verbkonstruktionerna och vill gärna ha kontakt mellan händerna. Vuxna klarar av att beskriva osynliga element, t.ex. att klippa ett pappersark där manipulatorn är synlig, men inte papperet som handen håller i, och utföra en klipprörelse med substitutorn över det tänkta (osynliga) pappersarket.

Ett annat namn för avbildande verbkonstruktioner är avbildande verb. I avhandlingen väljer Pia Simper-Allen att kalla dem för avbildande verbkonstruktionen eftersom fokus ligger på handformskategorier och handaktivitet. Avbildande verb är problematiskt att beskriva i teckenspråkslexikon eftersom tecknens betydelse framgår av sammanhanget och på grund av att tecknens form, rörelse och läge kan variera.

Avhandlingen är skriven på svenska. Läs mer om disputationen (på engelska) och hämta avhandlingen i fulltext på DIVA-portalen.