Teckenspråksnätverket föreslås få nya pengar

En glädjande nyhet har nått oss. Kultur- och utbildningsutskotten inom Nordiska rådet har föreslagit en särskild budget för teckenspråksnätverket som är knutet till Nordisk
Språkkoordination. Beslut tas i oktober. I ett pressmeddelande skriver den finska riksdagsledamoten Tuula Peltonen (på engelska):

”This step forwards towards the realization of the rights of the deaf is a very welcome development. It is important that the deaf persons and other sign language users in the Nordic countries better their cooperation via these concrete meetings and seminars. The sign language rights and the services available for the deaf persons differ greatly between the Nordic countries. International cooperation is also a right for the sign language users. This collaboration across the borders will further the standing of all the deaf persons and sign language users in the Nordic countries, Peltonen emphasizes.
The culture and education board decided in their meeting today to give the secretariat the task of planning a new proposal of an annual allocation of 200 000 Danish kronor for the sign language network’s annual meetings for the next five years. The proposal is that the issue will be taken forward in cooperation with the Nordic council’s welfare unit. The plan is to get the proposal approved in the meeting in Oslo in October.”

Konference om inklusion af børn med CI

Den 13. september 2013 afholdt Dansk Sprognævn i samarbejde med Danske Døves Landsforbund en konference for fagfolk om ”Inklusion af døvfødte børn, sprogligt, fagligt og socialt”.

På konferencen fortalte den finske børneombudsmand Maria Kaisa Aula om en omfattende trivselsundersøgelse af børn med en Cochlear Implant og hørehæmmede børn i Finland, og om hvilke udfordringer undersøgelsen viste. Mange svar viste at børnene gerne ville ”holde pauser” fra deres CI og den anstrengelse de følte det var at følge med talesproget, når de var trætte, her havde de stor glæde af tegnsprog hvis omgivelserne beherskede det til en vis grad.

Talehøre-konsulenter Anne Haven og Vibeke Rødsgaard-Mathiesen fra Viborg kommune i Danmark fortalte om hvordan man forstår inklusionsbegrebet i deres arbejde, og talte om vigtigheden af akustiske forhold, tolærersystemer og gode mikrofoner. De fortalte at det ville ligge meget fjernt fra den danske model at have støttepersoner der brugte tegn eller at gennemføre undervisning i folkeskolen med tolk.

Forskningsbibliotekar, Ingvild Kirkehei, Nasjonalt Kunnskapssenter for helsetjenesten i Norge fortalte om en undersøgelse af tilgængelige forskningsrapporter der vedrørte CI-implanterede børns kommunikation op til år 2000. Målet med undersøgelsen havde været at kunne rådgive myndighederne med henblik på om børn med CI ville have de bedste kommunikative vilkår ved tosprogethed, talesprog med støttetegn eller talesprog alene. En lang række rapporter var udeladt grundet valget af målgruppe, evidensforhold el. metode, og børn med talesprog kombineret med støttetegn var ikke i de forskningsrapporter der indgik i undersøgelsen. Desværre kunne undersøgelsen ikke konkludere entydigt.

Maria Ventegodt Liisberg, Institut for Menneskerettigheder (Danmark) redegjorde for døvfødte børns rettigheder og tegnsprogets stilling i følge FN’s Handicapkonvention.

Generaldirektør for den specialpædagogiske skolemyndighed Greger Bååth (Sverige) berettede om de forskellige muligheder som stilles til rådighed for svenske forældre når der skal vælges daginstitutioner og skole for børn med hørehandicaps i Sverige. Forældrene vælger selv skole, og der er mulighed for tegnsprogede skoler, inklusion i skoler med støttepersoner der også benytter visuel kommunikation og enkeltintegration i skoler uden visuel kommunikation med eller uden tolk. Greger Bååth anførte at i Sverige har man endnu ikke opnået en form der gav optimal information af forældrene inden de skal træffe deres valg.

Konferencen blev afrundet med en times livlig paneldebat om muligheder og begrænsninger i inklusionen af døvfødte børn.

Teckenspråkiga barn utvecklar inte sitt språk

Teckenspråkiga barn har i dag sämre möjligheter än för tio år sedan att använda det svenska teckenspråket, visar en ny rapport från svenska Språkrådet.

Se_spraket_omslag

Språkrådets rapport ”Se språket ­– barns tillgång till svenskt teckenspråk” (2013) beskriver olika faktorer som påverkar barns möjligheter att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Det handlar om vilken kunskap som föräldrarna har, vilket stöd familjen får av myndigheter, vilken förskola och skola barnen går i. Teckenspråkiga förskolor och skolor har en särskilt viktig roll för döva och hörselskadade barn eftersom föräldrarna i de flesta fall inte behärskar det svenska teckenspråket.

Språkrådet genomförde år 2010 en kartläggning av teckenspråkiga förskolor som visade att antalet förskolor har minskat under de senaste tio åren. Endast 8 av 21 teckenspråkiga förskolor bedömdes dessutom vara fullt teckenspråkiga. I de andra förskolorna användes även tal och tecken som stöd i varierande grad. I dessa förskolor var det företrädesvis döva och hörselskadade barn som gick. Vissa förskolor tog emot hörande barn som har teckenspråkiga föräldrar eller syskon. Denna undersökning redovisas i rapporten.

Teckenspråkiga barn kan vara döva, hörselskadade eller hörande. Ofta är det barnens hörselförmåga som avgör i vilken språkmiljö de hamnar, såväl i förskola som i skola. Döva barn som får hörselimplantat och hörselskadade barn går i större utsträckning i förskolor som stimulerar talspråket. När barnen inte uppfattar tal används ofta teckenstöd, vilket är en mager ersättning för svenskt teckenspråk. Hörande barn till teckenspråkiga föräldrar får lära sig svenskt teckenspråk i hemmet i tidig ålder men får mycket lite stöd i förskola och skola. Barnen har därmed begränsade möjligheter att utveckla en rik språklig repertoar i det svenska teckenspråket.

Enligt språklagen ska det svenska teckenspråket skyddas och främjas. Döva, hörselskadade och hörande barn ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. I rapporten förslår Språkrådet olika åtgärder för att förbättra barnens möjligheter till detta.

Hämta rapporten Se språket, barns tillgång till svenskt teckenspråk (pdf). Rapporten är skriven av Tommy Lyxell och ingår i Språkrådets rapportserie.

(Uppdaterat 13.3.2014:  En reviderad version trycktes i mars 2014. Det är den versionen som nu finns här).

Stipendium till akademisk uppsats om norskt teckenspråk

Varje år delar norska Språkrådet ut stipendier till språkstudenter vid universitet som skriver masteruppsatser eller forskaravhandlingar. I år görs det en satsning på det norska teckenspråket. Studenter kan ansöka om ett stipendium på 20 000 Nkr senast den 15 oktober. Eftersom forskningen om det norska teckenspråket är begränsad behöver detta stimuleras.

Läs om norska Språkrådets språkstipendium för 2013.

Lyckat språkmöte i Akureyri

Det nordiska språkmötet i Akureyri på Island den 28-29 augusti var lyckat ur teckenspråkig synvinkel. Nätverksmötet beslutade nämligen att de nordiska språknämnderna bland annat ska prioritera arbete med teckenspråken under den närmaste tiden.

Akureyri

Temat för språkmötet var ”De nordiska språkens framtid inom informationsteknologin”. Kommunikation mellan medborgare sker i allt större utsträckning på nätet eller i mobila applikationer. Översättningstjänster, taligenkännings- och talsyntesprogram stöds för de stora språken i världen medan de mindre språken får klara sig utan detta stöd.

Det finns en risk att de stora språken tar över i den digitala världen, menar en del språkvetare. Andra menar att denna oro är överdriven då språken alltid varit små men ändå överlevt i talad interaktion mellan människor. Om intresset för att använda språken finns kommer språken att överleva. Paralleller kan dras med de tecknade språken som överlevt trots bristande stöd i skolans värld och i samhället.

Likväl behöver det göras nationella satsningar inom språkteknologin för de nordiska språken. Detta är nödvändigt eftersom den kommersiella marknaden inte intresserar sig för språk som inte kan ge tillräckliga intäkter. Vid norska och svenska Språkrådet pågår det arbete med att etablera språkbanker med fria utvecklingsresurser till programutvecklare.

Dagen innan språkmötet hölls ett nätverksmöte för representanter från de nordiska språknämnderna. Vid detta möte beslöt man att de prioriterade områdena framöver ska vara: teckenspråk, klarspråksarbete och språkteknologi. Parallellt med detta arbete sker arbete med att öka den ömsesidiga nordiska språkförståelsen. Anslaget till språksamarbetet har dock minskat, från 800 tusen till 250 tusen Dkr. Men inom Nordiska Ministerrådet pågår det diskussioner om att sätta av särskilda medel för teckenspråksnätverket. Vi håller tummarna!

Från teckenspråksnätverket deltog Tommy Lyxell, Jette Hedegaard Kristoffersen, Hjördis Haraldsdottir och Arny Gudmundsdottir.