Finska riksdagen antog teckenspråkslagen

Efter många turer har en teckenspråkslag antagits av riksdagen, vilket gläder de teckenspråkiga i Finland. Lagen förväntas träda i kraft under våren 2015.

– Detta är resultatet av årtionden av opinionsbildning och visar att det finska samhället äntligen är redo att erkänna att teckenspråkiga är en språklig och kulturell grupp, säger Markku Jokinen, verksamhetsledare för det finska dövförbundet i ett pressmeddelande.

Teckenspråkslagen beskriver myndigheterna ansvar att ge information på teckenspråk. Myndigheter ska också främja de teckenspråkigas möjligheter att använda sitt språk. Lagens utformning är unik i så motto att språkbruket inte knyts till hörselgrader utan omfattar såväl döva och hörselskadade som hörande. I stället betraktas teckenspråkiga som en språk- och kulturgrupp. Lagen avser både det finska och det finlandssvenska teckenspråket.

Teckenspråkslagen är en allmän lag och därför behöver annan lagstiftning ses över enligt Grundlagsutskottet. Justitieministeriet tänker tillsätta en samarbetsgrupp så att informationsgången mellan olika aktörer säkras. Behovet av en teckenspråksdelegation ska också utredas. Grundlagsutskottet skrev i sitt betänkande att staten bör avsätta medel för revitalisering av det finlandsvenska teckenspråket redan 2016, eftersom det är ett hotat språk.

Läs pressmeddelande hos Finlands Dövas Förbund rf.
Artikel på finska hos Sveriges Television.

Uppdaterat den 22 april: Teckenspråkslagen träder i kraft den 1 maj.

Dansk Tegnsprogsråd har haft sit første møde

Det nyoprettede råd for dansk tegnsprog er blevet beskikket af kulturministeren og har nu afholdt det første møde. Medlemmerne i rådet er:

Navn	Indstillet af	Ansat ved
Elisabeth Engberg-Pedersen (formand)	Dansk Sprognævn	Københavns Universitet
Bo Hårdell	Danske Døves Landsforbund
Hanne Langeland	Ministeriet for Børn, Ligestilling, Integration og Sociale Forhold	Socialstyrelsen
Jette Kristoffersen	Uddannelses- og Forskningsministeriet	Center for Tegnsprog – Tolkeuddannelsen (UCC)
Ole Ravnholt	Dansk Sprognævn	Dansk Sprognævn

Dansk Tegnsprogsråd har til opgave at:

• udarbejde principper og retningslinjer for arbejdet med at følge og dokumentere det danske tegnsprog
• give råd og oplysninger om dansk tegnsprog
  • herunder besvare henvendelser om dansk  tegnsprogsbrug
  • vejlede om tegnsprogsbrug
• samarbejde med relevante interessegrupper og institutioner inden for tegnsprogsområdet

Tre opgaveområder vil være i fokus, og på rådets første møde besluttede man at udarbejde retningslinjer inden for de tre nedenstående områder:

1. ordbogsarbejde med dansk tegnsprog
2. opbygning af korpusser
3. beskrivelse af dansk tegnsprog

Ansættelse af sekretariat for tegnsprogsrådet vil først ske når opstartsfasen er overstået, da der ikke er givet særlig bevilling til etablering. Der var på rådets første møde enighed om, at det ville være godt at opslå to deltidsstillinger. Man anså det for oplagt, at den ene medarbejder skulle være tegnsprogsbruger, mens den anden så vidt muligt skulle være hørende med færdighed i dansk tegnsprog. Indtil ansættelse af sekretariat, varetager Dansk Sprognævn sekretariatsfunktionen for rådet, og Jette Kristoffersen varetager kontakten til det nordiske tegnsprogsnetværk.

Rådet vil mødes 2-4 gange årligt, men i opstartsfasen vil der blive afholdt flere møder.

Döva elever förstår inte sina lärare

Var fjärde elev på specialskolor för döva i Sverige har svårigheter att förstå vad lärarna säger, visar en undersökning som Dövas Tidning gjort.

I uppmärksammade filmer på nätet har elever på två specialskolor uttryckt frustration över att inte förstå vad deras lärare säger på svenskt teckenspråk. Lärarnas kompetens i svenskt teckenspråk är för låga, klagar eleverna. Dövas Tidning bestämde sig för att följa upp filmerna med en enkätundersökning, där man frågade eleverna hur ofta de upplever brister i kommunikationen och vad man gör när detta inträffar. 116 högstadieelever svarade på enkäten.

Sammanställningen visar att det råder kommunikationsproblem mellan elever och lärare på samtliga specialskolor. På två skolor svarar 2 av 5 elever att de dagligen har svårigheter att förstå vad läraren säger. På de andra skolorna är andelen lägre. Eleverna upplever också att lärarna inte förstår dem och att de ofta får upprepa vad de sagt eller be någon annan klasskamrat förklara för läraren vad de sagt.

Hörselskadade elever som går integrerade på grundskolor upplever generellt inte större kommunikationsproblem än de elever som går i tvåspråkiga specialskolor. Men även hörselskadade grundskoleelever upplever brister i kommunikationen.

Läs mer om Dövas Tidnings undersökning