Tolkning – en rättighetsfråga anser intresseorganisationer

Dagens tolktjänst är alltför splittrad och godtycklig. Tolktjänsten bör utformas som en rättighetslag med möjlighet att överklaga beslut. Det anser fyra intresseorganisationer i Sverige som har tagit fram en skuggutredning om tolktjänsten.

Tolktjänsten  i Sverige har utretts i omgångar sedan 2011 men inte resulterat i några tillfredsställande förslag. Skälet till detta är att andra aktörer än tolkanvändarna själva bestämmer hur tolkservicen ska fungera, anser intresseorganisationerna Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda och Riksförbundet DHB. Perspektivet måste förändras och utgå från tolkanvändarnas behov, anser de. Vid ett seminarium den 27 januari presenterade organisationerna en gemensam skuggutredning, Rätt till tolk – ingen tolkningsfråga.

Ett problem dagens lagstiftning är att den är utformad som en skyldighet för samhället – inte som ett rättighet för individerna, skriver man i skuggutredningen. Speciellt problematiskt är det med tolk i arbetslivet där arbetsgivare förväntas stå för tolkkostnaderna. Även om det går att söka medel från Arbetsförmedlingen så är systemet alldeles för krångligt och det täcker inte alla kostnader. Det förekommer att personer inte blir antagna privata utbildningar eftersom tolkkostnaderna blir för höga för utbildningsanordnaren. Detta visar att den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen inte går att tillämpa på tolktjänsten, anser skuggutredningen.

Staten har ett ansvar anser skuggutredningen. Utredningen föreslår att en statlig myndighet får i uppdrag att sköta tolkservicen i hela landet, alternativt att uppdraget fördelas mellan tre befintliga statliga myndigheter. 

Skuggutredningen har hämtat inspiration från Finland, där den statliga myndigheten Folkpensionsanstalten (finska Kansaneläkelaitos) förmedlar 90 procent av tolkuppdragen. Tolkanvändare i Finland har lagstadgad rätt till tolk minst 180 timmar per år, personer med dövblindhet har rätt till minst  360 timmar. Därutöver kan tolkanvändare ansöka om extratimmar.  Skuggutredningen föreslår en lägsta gräns på 180 timmar respektive 416 timmar i Sverige med generösa möjligheter att ansöka om ytterligare tolktimmar.

I en paneldiskussion framförde intresseorganisationerna att tolkbehovet ser olika ut för olika målgrupper. Det går inte att behandla alla tolkanvändare på samma sätt. Barn och unga har ett annat behov än vuxna, men det är i regel arbetsföra vuxnas behov som definierar tolktjänsten. Personer med dövblindhet har ett annat behov, som även inkluderar ledsagning. Vidare anser intresseorganisationerna att hörande personer måste få kunna beställa tolk, ansvaret kan inte enbart ligga på personer med olika grader hörsel- och synnedsättningar. Ytterst är det en demokratifråga, anser de.

Socialminister Lena Hallengren har meddelat att ytterligare en statlig utredning om tolktjänsten är på gång. Intresseorganisationerna vill med skuggutredningen sätta fingret på vad de tycker behöver utredas.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s