Språkrådgivning i fokus vid nätverksträffen i Århus

Årets nätverksmöte hölls i Århus den 19 september. Information och språkrådgivning hos språknämnderna i Norden var temat vid årets nätverksträff.

Språksituationen ser olika ut i den nordiska länderna, vilket påverkar hur språknämnderna arbetar. En del ägnar sig huvudsakligen åt språkpolitiskt arbete, en del huvudsakligen åt språkrådgivning om teckenspråk, en del åt bådadera. Vid nätverksträffen berättade språknämnderna hur de arbetare med att sprida information om teckenspråk och om språkrådgivning. Vilken typ av frågor ställs, vilken information förmedlas och vilka kanaler används, var frågeställningar som belystes.

Nätverksmötet i Århus diskuterade språkrådgivning för nordiska teckenspråk. Foto: Tommy Lyxell.

De som vänder sig till språknämnderna för språkrådgivning är i regel professionella tolkar eller översättare, men även tolkstudenter. Det är en erfarenhet som delas av flera nordiska teckenspråksnämnder. I Sverige kommer det frågor från gymnasieelever som skriver uppsatser om teckenspråkets status.

De kanaler som i regel används är bildtelefon, Skype, mejl, Facebook, webbplatser eller personliga kontakter. Dansk Sprognævn har skapat en webbplats om det danska teckenspråket där det finns svar på många vanliga frågor om det danska teckenspråket. Informationen är huvudsakligen på danskt teckenspråk men finns även på skriven danska.

De vanligaste frågorna som de nordiska teckenspråksnämnderna får är om enskilda tecken, deras betydelse och i vilka sammanhang de används. Det är mindre vanligt med frågor på satsnivå eller andra grammatiska konstruktioner i teckenspråk. För finlandssvenskt teckenspråk är det ibland svårt att ge rådgivning eftersom det finns en stor variation i språkbruket. Språket påverkas nämligen av både finskt och svenskt teckenspråk och det finns flera varianter av ett tecken som lever sida vid sida.

I Norge och på Island kontaktas språknämnderna främst i frågor som rör språkpolitik. Det finns en termgrupp som är knuten till Språkrådet i Norge. Termgruppen sammanställer teckenlistor men ger inga språkliga rekommendationer.

Den avslutande diskussionen handlade om hur man kan stimulera intresset för språkfrågor. I Danmark har det skett en nedgång i antalet frågor till språkrådgivningen. Ett skäl till nedgången kan vara att Dansk Sprognævn har en utmärkt informativ hemsida för danskt teckenspråk. Ett tips som togs upp är att besöka dövföreningar och diskutera språkfrågor. För små språk som finlandsvenska teckenspråk går det utmärkt att använda till exempel WhatsApp för språkliga diskussioner.

På nätverksträffen diskuterade hur vi kan gå vidare med projektförslag för ett nordiskt undervisningsmaterial. Mötet beslöt att tills vidare lägga arbetet på is. Idén är god men det saknas tid och resurser för att gå vidare med projektförslaget.

Som brukligt på nätverksträffarna informerade varje kontaktpersoner om nyheter från varje land. Lars Knudsen representerade Dövas Nordiska Råd och berättade om arbetet som sker där och framförde att det finns en önskan om fördjupat samarbete mellan DNR och Nordiska teckenspråksnätverket.

Finansieringen av framtida nätverksträffar är oklar. Nordiska teckenspråksnätverket har inte blivit lovade mer pengar från Nordiska ministerrådet. Tommy Lyxell presenterade ett förslag till att nätverket blir en arbetsgrupp inom Nätverket för språknämnderna i Norden, NSN. Förslaget är inlämnat till Nordisk Språkkoordination och NSN för vidare behandling. Om nätverket inte får nya pengar genomförs nästa års nätverksmöte i Oslo. Varje språknämnd får då själva bekosta sin medverkan.

Läs mer om nätverksträffen på denna sida.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s