Att vara döv i Norden

Nordiska teckenspråksnätverket arrangerade två inslag på Nordisk Språkfest i Århus. Programpunkterna var ”Livet som tosproget” och ”Hvad skal vi med tegnsprog?”. Arrangemangen genomfördes på AROS konstmuseum den 18 september och var välbesökta.

Tre döva från nordiska länder och en från Belgien berättade om hur det är att växa upp och leva som tvåspråkig döv i ett hörande samhälle. Tre av dem lever i Danmark och kunde därmed göra en jämförelse mellan situationen i sitt hemland och i Danmark. De som delade med sig av sina erfarenheter var Filip Verhelst (Belgien), Madeleine Eriksson (Sverige), Paal Richard Peterson (Norge) och Nelli-Sofia Tarvajärvi (Finland).

Erfarenheterna hos föredragshållarna skiftade, men gemensamt för dem var att deras föräldrar hade en positiv inställning till teckenspråk och att de försökte hitta den bästa lösningen för sina barn under uppväxtåren. Madeleines föräldrar såg till att hon kunde gå på en dövskola även om det innebar långt avstånd till hemmet. Nelli-Sofia upplevde inga begränsningar i världen även om kretsen kring henne som använde teckenspråk var begränsad.

Filip Verhelst berättade om hur det är att vara förälder till ett dövt och ett hörande barn i Danmark och de hinder som han upplever när det gäller att ge barnen tillgång till teckenspråk i skolan. Det räcker inte med använda teckenspråk i hemmet. Paal Richard Peterson växte upp som hörande i en teckenspråkig familj men han förlorade hörsel gradvis i barndomen. För Paal innebar det en stor omställning men han beslöt att acceptera att sin dövhet. Med sig i vuxenlivet har han erfarenheten av att vara både hörande och döv.

Paal Richard Peterson berättade om sina erfarenheter som döv.

Det var fullt i föreläsningssalen på AROS i Århus. Foto: Tommy Lyxell.

Under andra timmen hölls en paneldebatt med forskare från olika discipliner: Liz Adams Lyngbäck (specialpedagogik, Sverige), Krister Schönström (lingvistik, Sverige), Patrick Kermit (sociologi, Norge) samt ordförande för Danske Døves Landsforbund, Lars Knudsen. Forskarna tog upp teckenspråkets betydelse för döva och skolans roll. Krister Schönström pekade på internationella forskningsresultat som visar att tvåspråkig undervisning med teckenspråk förbättrar den generella språkförmågan, även i skriftspråk. Patrick Kermit refererade till egen forskning som visar att döva barn som går integrerade i kommunala skolor får kämpa hårt för att hänga med i undervisningen och i det sociala livet. Omgivningen är oftast inte medvetna om detta utan tycker att barnen klarar sig fint. Liz Adams Lyngbäck lyfte fram föräldraperspektivet. Hennes forskning visar att föräldrar i Sverige har teckenspråket i bakhuvudet hela tiden men att det är många faktorer som påverkar deras vägval. Föräldrar förlitar sig inte bara på vad professionen säger utan använder även sociala medier för att ta del av andra föräldrars erfarenheter.

Paneldiskussion om teckenspråkets betydelse för döva. Foto: Tommy Lyxell.

Moderatorer för arrangemangen var Tommy Lyxell (Sverige) och Sonja Myhre Holten (Norge).

Läs mer om arrangemanget Sprog i luften hos Dansktegnsprog.dk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s