Ny forskningsöversikt om döva barns skriftspråksutveckling

(Dansk översättning av texten finns längre ner).

I en forskningsöversikt presenterar forskare vid Karlstads universitet och Örebros universitet framgångsfaktorer för döva och hörselskadade barns skriftspråksutveckling.

Det har länge varit känt att döva elever skriftspråkutveckling inte når upp till hörande elevers nivå. Detta gäller även döva barn med ci och barn med hörselnedsättningar. Men vad detta beror på är forskare inte överens om. Kanske det beror på att man inte utgår från döva barns visuella uppfattning av världen och hur de upplever skrift, menar författarna till forskningsöversikten som omfattar 175 forskningsartiklar som publicerades mellan åren 2010–2015.

Det finns inte så mycket kunskap om hur barn utvecklar språkförståelse på ett språk och sedan tillägnar sig skriftspråket på detta språk. I ännu mindre grad gäller det döva barn och barn med hörselnedsättningar, som i många fall lär sig ett nytt språk när de tillägnar sig skriftspråk. Även dokumentation av beprövade erfarenheter saknas. Tidigare forskning har varit fokuserad på barnens hörselnedsättning och hur det påverkar den fonologiska medvetenheten, som anses ha stor betydelse för skriftspråksutveckling. Nya studier indikerar emellertid att den fonologiska medvetenheten inte alltid är avgörande. Det finns andra faktorer som påverkar, som t.ex. högre kognitiv förmåga som stimuleras genom tidig förspråklig och språklig interaktion i hemmet.

Även pedagogers skicklighet påverkar. Lärare måste ha kompetens i teckenspråk så att de kan förstå hur  teckenspråksfonologin påverkar förståelsen av skrift.  En del forskare menar att stark fonologisk medvetenhet i vilket språk som helst – även teckenspråk – är en nyckel till framgång. Språkutveckling har inte att göra med i vilken modalitet språket används. Kan man resonera om språk på ett språk – även kallat metakognitiv medvetenhet – så stöder det språkutvecklingen. Goda färdigheter i teckenspråk har därför en positiv effekt på skriftspråksutvecklingen. I forskningsöversikten framgår det att träning i talspråk forfarande dominerar i förskoleåldern. Vuxna tycks underskatta döva och hörselskadade barns förmåga till metakognitivt tänkande och utsätter dem därför inte för läsning och skrivning i tidig ålder.

Några råd som forskare i en studie ger till föräldrar är: 1) Skapa ett språkrikt hem, 2) Använd handalfabet så mycket som möjligt och 3) Investera tid i att läsa tillsammans.

Till pedagoger ger de råden: 1) Var envis och använd många olika strategier, 2) Utmana eleverna att läsa strax ovanför sin läsförmåga och 3) Planera för språklärande på nationell, regional, läns-, skol-, klassrums- och individuell nivå.

Forskningsöversikten ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning” har finansierats av Specialpedagogiska skolmyndigheten och kan laddas ner på Diva-portalen.

——

Dansk oversættelse:

Ny forskningsoversigt om døve børns skriftsproglige udvikling

I en forskningsoversigt præsenterer forskere fra Karlstad og Örebro Universitet fremgangsfaktorer for døve og hørehæmmede børns skriftsproglige udvikling.

Det har længe været kendt at døve elevers skriftsproglige udvikling ikke når op på niveau med hørende elever. Dette gælder både for døve børn med ci og børn med hørenedsættelser. Men hvad dette skyldes, er forskerne ikke enige om.  Måske kan det skyldes at man ikke tager udgangspunkt i døve børns visuelle opfattelse af verden, og hvordan de oplever skrift, mener forfatterne til forskningsoversigten som omfatter 175 forskningsartikler som er publiceret i årene 2010-2015.

Der findes ikke så meget viden om hvordan børn lærer at forstå et sprog og senere hen tilegner sig skriftsproget på samme sprog. Dette gælder i endnu mindre grad når det handler om børn med høretab som ofte skal lære et helt nyt sprog når de tilegner sig skriftsproget. Der mangler også dokumentation for erfaringerne på området. Tidligere forskning har været fokuseret på barnets hørenedsættelse, og hvordan det påvirker den fonologiske bevidsthed som anses for at have stor betydning for den skriftsproglige udvikling. Nye studier indikerer imidlertid at den fonologiske bevidsthed ikke altid er afgørende. Der findes andre faktorer som har en påvirkning, fx højere kognitive evner som stimuleres gennem tidlig førsproglig og sproglig interaktion i hjemmet.

Selv pædagogers og læreres kompetencer har en indvirkning. Lærere må have kompetencer i tegnsprog således at de forstår hvordan tegnsprogsfonologien påvirker forståelsen af skrift. En del forskere mener at stærk fonologisk bevidsthed i et hvilket som helst sprog – også tegnsprog – er nøglen til fremgang. Sprogudvikling har intet at gøre med i hvilken modalitet sproget anvendes. Hvis man kan tænke over sprog på et sprog – det der kaldes metakognitiv bevidsthed – stimulerer det sprogudviklingen. I forskningsoversigten fremgår det at træning i talesprog fortsat dominerer i førskolealderen. Voksne lader til at undervurdere døve og hørehæmmede børns evner for metakognitiv tænkning  og udsætter dem derfor ikke for læsning og skrivning i en tidlig alder.

Nogle forskere giver i et studie følgende råd til forældre: 1) Skab et sprogrigt hjem 2) Anvend håndalfabetet så meget som muligt og 3) Brug tid på at læse sammen.

Til pædagoger og lærere giver de følgende råd: 1) Vær vedholdende og brug mange forskellige strategier 2) Udfordr eleverne ved at lade dem læse på niveauet lige over deres læseformåen og 3) Planlæg sprogundervisningen på nationalt og regionalt niveau og ud fra skole-, klassetrinsmæssige og individuelle behov.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s