Teckenspråk sågs och hördes i Roskilde

De nordiska teckenspråken uppmärksammades på Nordiskt Språkmöte i Roskilde.

Varje år arrangeras Nordiskt språkmöte, en tvådagars språkkonferens om det nordiska språksamarbetet, som de nordiska språknämnderna turas om att arrangera. Temat för årets Nordiskt språkmöte, som gick av stapeln den 20-21 augusti, var ”språkförståelse och kommunikationsstrategier i Norden”. Arrangör var Dansk Sprognævn.

Olika föreläsare berättade om den nordiska grannspråkförståelsen i de nordiska (främst skandinaviska) länderna. Något som språkvetare har noterat är att ungdomar ofta använder engelska istället för de skandinaviska språken i språkkontakter. Det har blivit en etablerad sanning som språkpolitiken förhåller sig till. Ett skäl till förändringen kan vara att språkmötena ser annorlunda ut. Vi använder tekniska prylar i större utsträckning när vi kommunicerar som gör att de spontana samtalen i den fysiska miljön uteblir. Istället samtalar vi med den egna gruppen över stora avstånd via tekniken.

Men bilden av att ungdomar är ointresserade av grannspråken är lite missvisande. Det visar sig att ungdomar är villiga  att lära sig grannspråken om undervisningen sker på ett stimulerande och humoristiskt sätt. Det handlar om pedagogik och hur man skapar intresse för språken, vilket flera föreläsare på konferensen berörde. Intresset är också åldersbetingat. Unga vuxna som flyttar till grannländerna för att jobba är mer motiverade att lära sig grannspråken. Konferensdeltagarna fick också veta hur språkförståelsen är mellan dansktalande och tysktalande i den tyska provinsen Schleswig-Holstein.

Jette och Leena

Bildtext: Jette Hedegaard Kristoffersen, Danmark, och Leena 
Savolainen, Finland, på Nordiskt Språkmöte i Roskilde. 
(Foto: Tommy Lyxell)

Paussamtal

Bildtext: Samtal mellan nordiska teckenspråkiga representanter
under en konferenspaus. (Foto: Tommy Lyxell)

Asger Bergmann från Danmark var inbjuden att tala om det nordiska språksamarbetet mellan döva i Norden. Hur såg språkkontakten ut förr och hur är det i dag? Det nordiska samarbetet mellan döva startade 1907 när den första nordiska dövkongressen hölls i Köpenhamn. Långsamt växte ett nordisk samarbete fram och 1972 grundades Dövas Nordiska Råd. Samarbetet påverkade hela regionen. Det som hände i ett nordiskt land påverkade situationen i andra de andra nordiska länderna.

Asger Bergmann

Bildtext: Asger Bergmann som föreläste på Nordiska Språkmötet har 
skrivit memoarboken  "Tegnsprog - hvorfor ikke? (2015)" som kan 
beställas hos Danske Døves Landsforbund. (Fotomontage: Tommy Lyxell)

Under lång tid diskuterades frågan om att skapa en samnordiskt teckenspråksordbok. Den första ordboken blev ”Håndbog i Tegnsprog” som gavs ut i Danmark 1967 och bestod till stor del av ”nordiska tecken”. Resten var danska tecken. Den svenska versionen blev klar fyra år senare. De kriterier som användes för att bestämma vilka tecken som skulle få ingå i teckenordböckerna var: skönhet, logik, avbildning och ursprung.

Båda teckenordböckerna skapade rabalder i respektive länder. Döva reagerade över alla märkliga tecken som de inte kände igen eller använde. När teckenspråksforskningen kort därpå etablerade sig – och konstaterade att de nordiska teckenspråken för det första var språk och för det andra skiljde sig åt – övergavs planerna på en gemensam nordisk teckenordbok.

Kontakter mellan döva i Norden präglas av ömsesidig förståelse tack vare likheterna i de nordiska teckenspråken. Åtminstone har det varit så. I dag ser språksituationen lite annorlunda ut. Det har blivit vanligare att amerikanskt teckenspråk talas mellan döva ungdomar i Norden, berättade Asger Bergmann på konferensen. Vi ser alltså att samma utveckling sker med teckenspråken som med de talade språken. Döva använder ett lingua franca-språk (hjälpspråk) i stället för sitt eget modersmål i nordiska språkkontakter.

På Nordiska Språkmötet intervjuade det norska radioprogrammet Språkteigen tre språkvetare om den nordiska språkkontakten mellan döva. Intervjun kommer att sändas senare i höst. (Uppdaterat 4 september: Två inslag om nordiska teckenspråk sänds i Språkteigen den 6:e och 13:e september).

radiointervju

Bildtext: Språkvårdare i teckenspråk – Sonja Myhre Holten (Norge), 
Janne Boye Niemelä (Danmark, tillträder den 1 oktober), Tomas Hedberg
(Sverige) - intervjuades om språksituationen i Norden av NRK. Till 
vänster i bild finns intervjuaren Ann Jones tillsammans med tre 
tolkar. (Foto: Tommy Lyxell)

Läs mer om Nordiskt Språkmöte i Roskilde 2015.

Det finns flera nätverk som arbetar för att främja den nordiska grannspråksförståelsen: Nordkurs, Nordspråk, Nordiska SpråkpiloternaDe Nordiska Pärlorna och Nätverket för språknämnderna i Norden. Teckenspråksnätverket är ett nyetablerat nätverk som ingår i detta språksamarbete.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s